Ett knepigt genpussel

Marju Orho-Melander och hennes forskarteam har identifierat 95 genvarianter som påverkar blodfetterna negativt och kan ge ökad risk för sjukdomar i hjärta och kärl. Därmed finns de första bitarna på plats i det genpussel som visar vem som riskerar att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke.

Det är sedan länge känt att blodfettsrubbningar kraftigt ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det är också sedan tidigare känt att ungefär hälften av alla blodfettsrubbningar beror på ärftliga egenskaper, medan övriga kan härledas till livsstilen.

Att det nu faktiskt går att visa exakt vilka genvarianter som ökar sjukdomsrisken betyder ett stort kunskapskliv framåt.

– Äntligen! Det har tagit många års forskning innan vi nått hit, men nu plötsligt har vi tagit de första väldigt snabba stegen för att förstå genetiken bakom en av våra stora folksjukdomar, säger Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi i Malmö, vars forskning stöds av Hjärt-Lungfonden.

Individanpassad medicinering

Upptäckten skapar nya möjligheter att utveckla läkemedel som påverkar specifika mekanismer.

Marju Orho-Melander målar upp en bild av en individ med genetiska riskanlag för exempelvis fetma, förhöjda blodfetter med skadligt kolesterol samt högt blodtryck – faktorer som alla kan skapa problem i hjärta och kärl. Om det fanns mediciner för just dessa riskanlag skulle det kunna leda till en mer individanpassad medicinering i framtiden.

Enkla tester skulle också kunna visa vem som bär anlagen och att just den här individen mer än andra bör förebygga risken att insjukna genom förändrade levnads- och matvanor. Men där är vi inte ännu.

– Vi har tillgång till en stor mängd ny information, men det kommer att ta tid att verkligen förstå innebörden av det vi ser. Och att utveckla nya läkemedel är en process som kan ta många år, säger hon.

För tidigt att tolka resultaten av gentester

Att i nuläget vända sig till något av de bolag som erbjuder gentester anser hon vara helt bortkastat.

– Vad ska du med informationen till? I dag finns det ingen som kan tolka resultaten på ett sätt som en patient har nytta av. Jag tror att det bara kan leda till felaktiga råd och förvirring. Det är helt enkelt för tidigt. Nu är det viktigare att ta hand om kunskapen så att den kan komma oss till godo.

Och det är här forskningen står i dag. Informationen finns där även om innebörden inte går att tolka ännu. Men kartläggningen av de 95 genvarianterna är en otroligt viktig pusselbit. Malmöforskarnas resultat har publicerats i flera ledande internationella medicinska tidskrifter och väckt stort intresse bland genforskare världen över. Att den här intervjun görs under en mellanlandning i Stockholm är ganska typiskt. Egentligen är Marju Orho-Melander på väg till Kanada, inbjuden att föreläsa på en forskningskonferens. Väskan står packad bredvid henne.

Samarbetar med andra forskare

Genombrottet började med forskning kring diabetes och ett projekt kring förekomst av blodfetter hos 3 000 personer, varav hälften var diabetiker. I dessa studier kunde Marju Orho-Melanders team påvisa nio kända gener som gav en bättre bild av risken för hjärt-kärlsjukdom än mängden skadligt kolesterol i blodet.

– Bara genom att titta på vårt material såg vi en tydlig bild: flera kända gener som har med blodfetterna att göra toppade listan på riskgener. Vad skulle hända om man räknade ihop alla kända riskmarkörer, skulle man då kunna förutse framtida hjärt-kärlhändelse?

Ett snabbare och billigare sätt att komma längre blev att samarbeta med andra forskare. En metaanalys – en sammanslagning av resultaten från olika studier – gav ett undersökningsunderlag på 100 000 individer och resulterade i identifiering av 95 riskvarianter.

Undersöker den sammanlagda risken

– Man visste att olika genvarianter var för sig innebar en risk, men ingen hade tänkt på att undersöka den sammanlagda risken. Ingen hade lagt ihop dessa viktiga bitar. Egentligen var det väldigt enkelt och samtidigt blev det en verklig ögonöppnare, säger Marju Orho-Melander.

I varje gen finns det flera genvarianter som ofta har ett samband. Det är därför inte nödvändigtvis den specifika genvarianten som man först identifierar som egentligen orsakar problemen utan det kan finnas andra bakomliggande varianter, förklarar hon vidare och fördjupar sig i det faktum att det finns över 20 miljoner genvarianter i den mänskliga arvsmassan. De 95 riskvarianter som identifierats förklarar mellan 25 och 30 procent av den ärftliga variation som finns på blodfettsnivåer.

– De har identifierats utan att alls ta hänsyn till omgivningsfaktorer såsom hur folk äter, dricker eller lever, säger hon.

Generna i relation till kost och levnadsvanor

För att få veta mer om kopplingen mellan arv och livsstil har Malmöteamet därför nyligen inlett en unik studie där genernas betydelse kan sättas i relation till en persons kost och levnadsvanor. Undersökningsgruppen finns redan bland de 28 000 Malmöbor som sedan början av 90-talet ingår i projektet Malmö Kost Cancer, MKC.

– På 6 000 av dessa individer har vi blodfettsnivåer och från alla 28 000 dessutom en världsunik dietdata, därför tar vi våra resultat till MKC för att studera genernas betydelse för hjärt-kärlsjukdom i förhållande till kostfaktorer hos dessa personer.

Analyserna ska ge svar på frågan om en bärare av riskgener kan minska risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom i en viss omgivning, genom fysisk aktivitet eller viss diet. För den starkaste överviktsgenen, FTO, har Orho-Melanders grupp exempelvis hittat en väldigt stark koppling till motion och hur mycket fett vi har i dieten. Är man fysiskt aktiv och undviker fet mat kan man alltså uppväga överviktsgenens negativa påverkan.

– För många gener har vi upptäckt väldigt stora skillnader i den genetiska effekten beroende av vilka kostvanor man har. Men det här är bara början: målsättningen är att förstå mekanismerna bakom den genetiska risken samt hur man med livsstil kan minska sin sammanlagda genetiska risk för framför allt hjärt-kärlsjukdomar, men även typ 2-diabetes och fetma.

Forskning kostar pengar. Det bidrag Marju Orho-Melanders forskarteam får från Hjärt-Lungfonden betyder mycket.

– Speciellt som vi har beviljats stöd tre år i rad. Det betyder att vi kan planera mer långsiktigt och för oss är det ett viktigt bidrag för en viktig sak. Anslagen från Hjärt- Lungfonden på 400 000 kronor per år i tre år garanterar lönen för en laboratorieingenjör och kan göra att ännu en doktorand knyts till projektet.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-07