Depression en underskattad riskfaktor

Att en hjärtinfarkt ofta följs av en depression är väl dokumenterat. Det är mindre känt att depression kan ge upphov till en infarkt. Trots att flera studier visar sambandet är depression en underskattad riskfaktor.

Både svenska och utländska studier visar starka kopplingar mellan depression och kärlförändringar, även hos personer som i övrigt varit fysiskt friska och saknat riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, såsom rökning eller bukfetma. Bland annat har forskare i Uppsala i en nyligen publicerad studie visat att hjärt-kärlsystemet åldras i förtid hos unga kvinnor som lider av depression.

– Studien är visserligen liten, men hos dessa kvinnor kunde vi se samma kärlförändringar som hos äldre personer med kärlsjukdom, säger Lars von Knorring, professor i psykiatri vid institutionen för neurovetenskap i Uppsala och en av de sex forskarna bakom studien.

Depression påverkar åderförfettning

I början av 1990-talet fick Uppsalas tonåringar fylla i en enkät om depression. Efter uppföljningsintervjuer identifierades 300 ungdomar med sjukdomen depression. 15 år senare har 200 av dessa följts upp och på en mindre grupp – och lika många kontrollpersoner – har även utförts en ultraljudsundersökning av stora halspulsådern.

Skillnaderna var tydliga. Hos kvinnor med återkommande depressioner var kärlens innersta lager, intiman, förtjockat, och mellanlagret, median, förtunnat, vilket är tecken på tidig åderförfettning.

Detta trots att ingen av dem rökte eller led av överdriven fetma, vilket annars också kunde ha höjt risken att drabbas av sjukdom i hjärta och kärl.

– Depression är definitivt en underskattad riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, säger Lars von Knorring och hänvisar till flera studier som visar samma tydliga koppling, bland annat i Finland.

Andra forskare hittar liknande mönster

Andra forskare har tittat på kronisk stress hos ungdomar och hittat liknande mönster. Symptomen vid långvarig depression liknar dem vid kronisk stress. Det biologiska mönstret är detsamma och leder till hög utsöndring av stresshormonet kortisol, samt en minskad utsöndring av könshormoner och tillväxthormon – en kombination som kan leda till insulinresistens och kärlförändringar.

Långvarig negativ stress kan också ge högt blodtryck och förhöja blodfettsnivåer med bukfetma som följd. Då dessa tillstånd plus typ 2-diabetes uppträder hos en och samma individ kallas det för det metabola syndromet och är en betydande riskhöjare för att insjukna i hjärtsjukdom eller stroke.

Nästa steg för forskarna i Uppsala är att undersöka sambandet mellan depression och åderförfettning hos samtliga deltagare i tonårsstudien.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-07