Den stora jakten på läkemedel

Över hela världen arbetar forskarlag för att hitta sätt att förebygga och behandla hjärt-kärlsjukdom. Ett exempel är jakten på läkemedel och vaccin mot åderförkalkning, som är den viktigaste orsaken till hjärt-kärlsjukdom.

Från sitt kontor på Skånes universitetssjukhus i centrala Malmö kan Gunilla Nordin Fredrikson se rakt in i laboratoriet på andra sidan ljusgården tre trappor upp. Där väntar hundratals provbrickor på att fyllas med mikroskopiska blodprover.

Förhoppningen är att visa om så kallade immunologiska mediatorer kan ha effekt på plackbildningen i våra kärl, och om de kan användas som markörer för att identifiera personer i riskzonen för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. I så fall har hennes forskning bidragit till att ta fram ytterligare ett vapen i kampen mot åderförkalkning.

Högt kolesterol ökar risk för åderförkalkning

För att bättre förstå vad det handlar om går vi tillbaka till mitten av 1990-talet. Redan då visste forskare över hela världen att förhöjda blodfettsnivåer ökar risken för att drabbas av åderförkalkning, speciellt att höga halter av det skadliga LDL-kolesterolet hade en tendens att under sin resa genom blodomloppet lagras i kärlväggen och bilda plack.

– Samtidigt hade man kommit fram till att immunsystemet kunde spela roll för plackbildningen, liksom att oxiderat LDL hade betydelse – alltså LDL som härsknat likt smör, förklarar Gunilla Nordin Fredrikson.

Oxiderat kolesterol

Utgångspunkten var att det var oxiderat LDL som orsakade plackbildning. Samtidigt och helt oberoende av varandra försökte den forskargrupp Gunilla ingår i och forskare i San Diego, USA, bevisa detta genom att injicera försöksdjur med oxiderat LDL.

– Men i stället var det tvärtom! Det visade sig att injiceringen gav en minskad plackyta och att oxiderat LDL hade en skyddande effekt. Så föddes tanken på att man med hjälp av oxiderat LDL kunde ta fram ett vaccin mot åderförfettning, säger hon.

Immunförsvaret spelar en viktig roll

Alltså började Gunilla Nordin Fredrikson 1998 inrikta sin forskning på vilken roll immunförsvaret har på åderförfettning.

– LDL-partikeln är stor och komplex, så vi valde en del, det stora proteinet apoB-100, som i sin tur delades i 302 mindre delar för att vi skulle kunna studera vilken del som hade effekt, förklarar hon.

Efter fem års studier hade Gunilla Nordin Fredrikson och hennes forskarkollegor identifierat tre delar av proteinet apoB-100 som vid injicering gav en högre reduktion av plackytan än andra. 2003 publicerades forskarteamets första vetenskapliga artikel i ämnet. Gensvaret blev stort både i Sverige och internationellt.

Läkemedel baserat på antikroppar

Nu inleddes ett samarbete med Lundaföretaget BioInvent, som specialiserat sig på framställning av antikroppsbaserade läkemedel och två av de tre delar som visat sig ha effekt valdes ut för vidare studier. Samtidigt föddes tanken på att upptäckten kunde leda både till ett vaccin och till ett antikroppsbaserat läkemedel och det blev Gunilla och hennes forskarteam som arbetade vidare med att skapa ett läkemedel.

Teorin var att en injicering med färdiga antikroppar skulle kunna bryta ner placket hos en person med svår åderförfettning snabbare än ett vaccin skulle kunna göra. Ett vaccin får effekt först när kroppens eget immunsystem skapat antikropparna och verkar därmed mer förebyggande.

Testerna visar positiva resultat

I samarbete med det amerikanska bioteknikföretaget Genentech inledde BioInvent 2008 en Fas I-studie på det antikroppsbaserade läkemedlet mot åderförfettning, vilket i det här fallet betydde att det testades på 80 friska personer i Danmark.

– Resultaten var klara 2009 och var så goda att en Fas II-studie på aterosklerosdrabbade amerikaner inleddes i USA under våren 2011, berättar Gunilla.

Om resultaten lyckas även i Fas II blir det sedan en Fas III där läkemedlet testas på sjuka personer, vilket i så fall kan ske om ett par år.

Fortsätter jakten på effektivare läkemedel

Gunilla Nordin Fredrikson fortsätter nu jakten på nya immunologiska mediatorer och på markörer som kan visa vem som riskerar att drabbas av åderförfettning, vilket kan resultera i ännu effektivare läkemedel. Processen med att få fram ett första generationens läkemedel fortsätter nu genom läkemedelsföretagen.

Lång väg från upptäckt till färdigt läkemedel

1995 Amerikanska forskare i San Diego och svenska forskare i Stockholm upptäcker samtidigt att vaccinering med oxiderat LDL, tvärtemot vad man tidigare trott, minskar plack i kärlen hos möss.
1998–2000 Proteinet apoB-100 i LDL-partikeln delas upp i 302 peptider som används i systematiska experiment vars resultat är tre antikroppar mot apoB-100 med potential för att utgöra grunden till
ett nytt läkemedel.
2001–2003 De två antikropparna testas på unga möss som ännu inte utvecklat plack. Forskarna kan se att de möss som injicerats med antikroppar har mindre fettinlagring i kärlen.
2004 Forskningsresultaten publiceras i den medicinska tidskriften Circulation.
2004–2007 Antikropparna testas på äldre möss som redan utvecklat plack. Resultatet blir att
behandlingen även kan tillbakabilda befintliga plack.
2007 Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Journal of the American College of Cardiology.
2008–2009 Fas I-studie genomförs på 80 friska danskar.
2011 Fas II-studie inleds i USA på 120 aterosklerosdrabbade amerikaner.
2014? Förhoppningsvis inleds en Fas III-studie på sjuka individer.
2017? Ett läkemedel som minskar risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke blir förhoppningsvis klart.
2019? Läkemedlet godkänns förhoppningsvis av de amerikanska och europeiska motsvarigheterna till Läkemedelsverket och kan börja förskrivas av läkare.

Kliniska studier av läkemedel genomförs på människor och sker i tre steg:

Fas I-studier är tester på ett litet antal friska och frivilliga personer. Syftet är att hitta en dos som inte ger biverkningar.
Fas II-studier är tester på patienter som har den sjukdom man vill behandla. Syftet är att visa att läkemedlet har önskad effekt samt att finna den optimala dosen.
Fas III-studier omfattar flera tusen patienter och syftet är att ta reda på allt om läkemedlet – effekt, biverkningar och ifall det är bättre än redan existerande läkemedel.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-07