Datortomografi tittar på kranskärlväggen

Sedan datortomografin uppfanns på 1960-talet har tekniken blivit betydligt snabbare och säkrare. Anders Persson och hans forskningsteam i Linköping utvecklar nya metoder för att upptäcka sjukliga förändringar i hjärtats små kranskärl.

Fakta
Namn: Anders Persson
Född: 1953
Utbildning/karriär: Började som röntgenfotobiträde, röntgensköterskeutbildning, radiofysik på kvällarna, läkarutbildning, neuroröntgen och thoraxkliniken på Karolinska sjukhuset, barnröntgen på S:t Göran, verksamhetschef radiologi Gävleborg/Hälsingland, Universitetssjukhuset i Linköping sedan 2003 där han har doktorerat på en avhandling om 3D-avbildning av kärl.
Familj: Fru som är barnonkolog, en son och en dotter som studerar på gymnasium respektive högskola.
Bor: Sekelskiftesvilla på tre minuters gångavstånd från sjukhuset.
Forskningsmål: Att förebygga hjärtinfarkt genom att utveckla optimala verktyg för att hitta farliga förändringar i kranskärlsväggen.
Läst senast: En rapport om hälso- och sjukvårdsekonomi. Skönlitteratur får vänta till sommaren i hängmattan.
Drivkraft: Att ha kul och få jobba med kollegor som har samma mål.

Trots framgångsrik forskning och förbättrade behandlingsmetoder är hjärt-kärlsjukdomar fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Och hälften av dem som dör utanför sjukhus har inte haft tidigare symtom.

− Vi behöver bättre metoder för att hitta de farliga förändringarna i kranskärlsväggarna tidigare, säger Anders Persson, överläkare, docent och föreståndare för Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Så fungerar datortomografi

Här leder han ett tvärvetenskapligt team som arbetar med datortomografi – en skiktröntgenteknik som har utvecklats enormt genom åren. Grundprincipen är ett röntgenrör som skjuter en stråle mot en röntgendetektor, och däremellan ligger patienten.

Genom att upprepa proceduren med en liten förflyttning varje gång fås ett stort antal tvärsnittsbilder som summeras i en dator och presenteras som en bild av en tredimensionell volym.

Snabb datortomografi förenklar

En sådan undersökning går i dag sekundsnabbt. Organ i buk och bröstkorg kan avbildas på så kort tid att patienten inte ens behöver hålla andan. Ändå får man skarpa bilder.

− Vi ger våra patienter betablockerare, så att de flesta kommer ner under 65 i puls. Då tar det 0,25 sekunder att scanna hjärtat. Sedan är undersökningen klar och läkaren har all information som behövs, säger Anders Persson.

Minskad stråldos med ny teknik

Dessutom gör snabbheten att stråldosen minskar, vilket har varit en av utgångspunkterna för forskarna vid CMIV.

– Vi har jobbat på olika sätt för att få tekniken mer användbar. Det handlar dels om att få ner stråldosen, dels om att effektivt räkna fram bilden ur insamlade rådata och visualisera den på skärmen så tydligt som möjligt, säger Anders Persson.

Ny teknik ger bättre bilder

− Det unika är att man ser kärlväggen mycket bra, säger Anders Persson och förklarar skillnaden jämfört med konventionell kranskärlsröntgen.

− Då för man in en kateter i kärlet och sprutar in kontrastmedel. Vad som sedan visas på röntgenbilden är själva hålrummet. Det gör att förträngningar kan upptäckas, men inte vad som orsakar dem.

Visar förändringar i kärlväggen

Dessutom finns det patienter med helt normalt blodflöde, men med betydande fettinlagringar i kärlväggen. Dessa så kallade plack växer vanligen utåt först, så att väggen blir tjockare utan att ge upphov till förträngning inuti kärlet.

− Den nya bildtekniken gör att vi kan titta efter de förändringar som sitter i själva väggen. Målet är att även kunna värdera olika typer av förändringar, för att i slutänden kunna se vilka plack som är farliga och kommer att gå sönder.

Målet är att förebygga hjärtinfarkter

På det sättet kan tekniken få stor nytta för att förebygga hjärtinfarkt. För att nå dit samarbetar Anders Perssons grupp även med forskare som studerar vilka biomarkörer som finns i blodet:

− Genom att koppla våra bilder till de här markörerna försöker vi hitta samband som indikerar ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Stödet från Hjärt-Lungfonden viktigt

Fortfarande återstår många frågetecken att räta ut kring såväl sjukdomsförlopp och riskfaktorer som verktyg för att ställa rätt diagnos. Och finansiering är en ständig utmaning.

− Via forskningsavtal med industrin har vi tillgång till den absolut senaste utrustningen inom datortomografi, men för att driva projekt med personal behövs pengar. Det är svårt att få anslag till den här typen av tvärvetenskaplig forskning, som spänner över både teknik och medicin. Därför är stödet från Hjärt-Lungfonden otroligt viktigt, säger Anders Persson.

Hur stor är strålningen?

Teknikutvecklingen inom datortomografi har gjort att stråldosen som behövs för att få fram diagnostisk information har minskat. Med utrustningen som används vid CMIV i Linköping ligger medeldosen för en undersökning på 2,2 millisievert (mSv). Det kan jämföras med bakgrundsstrålningen i Sverige som normalt ligger runt 3 mSv under ett år.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-07