Behandling mot hjärtinfarkt snart en möjlighet

I generna finns svaret på åderförfettningens gåta. Genom kartläggning av riskgener och kunskap om hur de påverkar biologiska förlopp har forskningen snart möjliggjort skräddarsydd behandling mot hjärtinfarkt.

Personligt
  • Namn: Anders Hamsten. 
  • Yrke: Rektor på Karolinska Institutet och professor i kardiovaskulära sjukdomar. 
  • Familj: Hustru Annika Brehmer, också hon läkare och fem barn.
  • Forskningsmål: Att förebygga hjärt-kärlsjukdomar. 
  • Hobby: Trädgårdsarbete, goda viner och modern litteratur. 
  • Trivs bäst: Mest hela tiden. Jag älskar mitt jobb och tycker att livet är härligt. 

Anders Hamsten är rektor för Karolinska institutet och har vigt stora delar av sitt yrkesliv åt att forska kring de mekanismer som orsakar åderförfettning i hjärtats kranskärl, vilket i sin tur leder till hjärtinfarkt.

Även när Anders Hamstens tid upptas av det viktiga rektorsuppdraget pågår ändå jakten för fullt på arvsanlag som ökar risken för hjärtinfarkt. Detta tack vare ett forskarteam på 15 personer som arbetar heltid med projektet, som stöds av Hjärt-Lungfonden. Målet är att minska hjärtsjukligheten i Sverige och i världen.

En mängd riskgener har identifierats

I dag har ett 50-tal olika riskgener för hjärtinfarkt och åderförfettning i hjärtats kranskärl identifierats och det tillkommer fler hela tiden. Från det storskaliga arbetet att screena och hitta nya potentiella sjukdomsmekanismer studerar Anders Hamsten och hans forskarteam nu orsakssambanden.

– Nu är det dags att i detalj förstå hur relativt vanligt förekommande genvarianter kan påverka kärlväggen och öka risken för hjärtinfarkt. På så sätt kan vi hitta nya sätt att förebygga och behandla.

Men, förtydligar han, den forskning som han och hans team bedriver syftar inte i första hand till att förklara den genetiska bakgrunden till hjärt-kärlsjukdom.

– I första hand använder vi de här metoderna för att lära oss mer om själva sjukdomsprocessen. När vi identifierar en gen som är kopplad till tillverkningen av ett visst protein, och när vi vet att detta är kopplat till hjärtinfarkt, då kan det vara inkörsporten till upptäckten av en ny mekanism som hjälper oss att förstå sjukdomsprocessen. För mig är de nya teknikerna som medger detaljerade studier av människans arvsmassa kraftfulla verktyg för att öka förståelsen av hur åderförfettning uppkommer och leder till hjärtinfarkt.

Målet är kunna förbättra riskbedömningen, vården och val av behandling baserat på de skillnader som finns mellan individer och de mekanismer som gör att sjukdom uppstår.  

Sidan senast uppdaterad 2015-09-07