Banbrytande studie om trombektomi

Svenska kvalitetsregister i kombination med ett unikt samarbete mellan landets samtliga sjukhus har möjliggjort världens största studie av en medicinsk-teknisk produkt kopplad till hjärtinfarkt.

Behandling av hjärtinfarkt varierar i landet

Personligt
  • Namn: Stefan James
  • Familj: Hustru och tre barn.
  • Bor: Uppsala
  • Intressen: Motion och idrott i alla former. Har åkt 15 Vasalopp och sprungit flera Lidingölopp och halvmaror.
  • Överraskande färdigheter 1: Kan gå på händer och cykla enhjuling. 
  • Överraskande färdigheter 2: Kan flå en ål. 
  • Om stödet från Hjärt-Lungfonden: Stödet är en förutsättning för att jag ska kunna utveckla min forskning och avlöna med­arbetare som gör forskningen möjlig.

När en person drabbas av en hjärtinfarkt gäller det att så snart som möjligt öppna det kranskärl som täppts till av en blodpropp. Detta görs med ballongvidgning där en ballong förs upp i kärlet med kateterteknik. Ballongen blåses upp så att proppen delvis trycks undan och splittras. Sedan placeras ett litet rörformat nät, ett s.k. stent, i kärlet för att förhindra framtida förträngning.

I de europeiska riktlinjerna för akut hjärtsjukvård finns även rekommendationen att inleda ingreppet med att suga ut blodproppen ur kärlet med hjälp av en speciell kateter. Ingreppet kallas trombektomi.

– Men det är långtifrån alla sjukhus och läkare som använder sig av trombektomi, berättar Stefan James, docent i kardiologi vid Uppsala Clinical Research Center, UCR.

– Svenska hjärtinfarktspatienter bör få samma behandling oavsett var i landet de befinner sig, men så har inte varit fallet. Det har varit läkarnas personliga åsikt om huruvida trombektomi är bra eller inte som avgjort om de fått behandlingen.

Effektiva studier - en nödvändighet

All sjukvård bör baseras på välgjorda vetenskapliga studier, men enligt Stefan James är det inte alltid så i dag.

– Tyvärr är det endast läkemedelsindustrin som har råd med stora randomiserade studier, det vill säga studier där slumpen avgör behandlingen i stället för läkaren. Eftersom studierna är extremt dyra har det uppstått en kris när det gäller den kliniska forskningen. Vi måste helt enkelt hitta enklare och mer effektiva sätt att göra studier. Och det har vi gjort nu.

Trombektomi känns rent logiskt som ett bra ingrepp eftersom man suger ut den blodpropp som orsakar hjärtinfarkt, men det fanns inga större studier som stödde den uppfattningen.

Eftersom kvalitetsregistret Swedeheart bland annat registrerar alla PCI-ingrepp i Sverige insåg dess ledningsgrupp att registreringen skulle kunna utnyttjas för en studie. Datorn skulle sköta det slumpmässiga urvalet av vilka som skulle få trombektomi och vilka som inte skulle få den behandlingen. Sedan återstod att få patienternas samtycke till medverkan i studien.

– Alla sjukhus i Sverige gick med i projektet och det får anses helt unikt. Totalt fick vi med 7 244 patienter mellan 2010 och 2013, berättar Stefan James, som koordinerat studien.

Trombektomin påverkar inte överlevnaden

Resultaten av studien, som kallas TASTE, presenterades inför 30 000 kardiologer i Amsterdam i september och samtidigt i tidskriften New England Medical Journal.

– Studien visar att det inte finns någon skillnad i överlevnaden mellan patienter som genomgått trombektomi i samband med ballongvidgningen och dem som enbart fått ballongvidgning. Detta gäller även högriskgrupper som rökare, diabetiker och patienter med stora blodproppar.

– Det är med andra ord riskfritt att suga ut proppar från kranskärlen, men det påverkar inte överlevnaden, säger Stefan James.

Sannolikheten är nu stor för att rekommendationer och klinisk praxis kommer att ändras vid behandling av akut hjärtinfarkt, något som sparar åtskilliga pengar åt landstingen.

 

Sidan senast uppdaterad 2016-12-05