”Att våga prova ligger i kardiologens kynne”

Som hjärtspecialist, forskare och beslutsfattare har Nina Rehnqvists karriär löpt parallellt med den kanske mest expansiva perioden inom svensk hjärtsjukvård och hjärtforskning.

– Utvecklingen inom hjärtsjukvården har varit helt enorm. När jag började på 1970-talet fanns inte möjligheten att öppna kranskärlen. I dag märker behandlade patienter knappt att de har haft en hjärtinfarkt, säger Nina Rehnqvist, ordförande i nämnden för SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, och med en lång karriär som läkare, hjärtspecialist, forskare och beslutsfattare. 

Idag överlever allt fler en hjärtinfarkt  

Enligt två rapporter från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, IHE, beställda av Hjärt-Lungfonden, har forskningen kring hjärtinfarkt under perioden 1980-2010 inneburit att: 

  • fler än 150 000 dödsfall i Sverige har skjutits upp eller förhindrats. Det motsvarar ett värde på 811 miljarder kronor.
  • män som 1980 skulle ha dött i hjärtinfarkt i 65-årsåldern, överlever i dag och kan räkna med ytterligare 12 levnadsår. Kvinnor i samma ålder lever i ytterligare 14 år. 
  • män som drabbas av hjärtsjukdom i 45-årsåldern överlever i dag och kan räkna med att leva i ytterligare 24 år. Kvinnor i samma ålder lever i ytterligare 27 år.

Ballongvidgning och stentar räddar liv

Nina Rehnqvist framhåller att både grundforskningen och den kliniska forskningen varit avgörande för dessa framsteg. Det är en svindlande tanke att behandlingar som räddar liv i dag, såsom ballongvidgning och stentar, för inte så länge sedan var någons idé eller forskningsprojekt.

Initialt var man också osäker på vissa kliniska resultat och varför de fungerade. 
– Till exempel fick betablockerare vid hjärtsvikt utstå mycket kritik och först var man inte säker på varför behandlingen fungerade. Men på något märkligt sätt gjorde den det. Att våga prova ligger nog i kardiologens kynne. 

Hjärtinfarkt, hjärtsvikt, arytmier och kärlkramp – svårbotade för 30 år sedan 

Hjärtinfarkt, hjärtsvikt, arytmier och kärlkramp. Det är sjukdomar som för 30 år sedan var så gott som synonyma med snabb död eller försämrad livskvalitet. I dag kan de behandlas och kombineras med ett gott och långt liv. 

Nina Rehnqvist anser att nya riktlinjer för sjukvårdens förvaltning och produktivitet orsakar problem för forskningen. 
– Klimatet har på så sätt blivit hårdare. Samtidigt tycker jag att det håller på att förändras till det bättre igen. 

Under mitten av 1990-talet försvann läkemedelsindustrins möjligheter att sponsra forskningen  

– Den förändringen har påverkat hela forskningen negativt. Samarbeten med läkemedelsindustrin resulterade bland annat i pacemakern, mekaniska klaffar och selektiva betablockerare. 

En fördel för dagens kliniska forskning är biobanker för vetenskapliga studier, som den nya stora SCAPIS, och register som Swedeheart.
– Även inom preventionsforskningen kan biobankerna och andra register vara forskarna till god hjälp. Jag önskar att utvecklingen blir lika stark som för den kliniska forskningen.

Att människor som drabbas av hjärtsjukdom kan leva långa och goda liv kan tyckas värdefullt nog. Men det finns också siffror på det värdet. För varje 100 kronor som investeras i hjärtforskning, kan samhället räkna hem 130 kronor i samhällsnytta, som att människor kan fortsätta arbeta, och ytterligare sju kronor i välbefinnande. 

– Inget annat forskningsområde kan uppvisa sådana resultat, avslutar Nina Rehnqvist.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-07