Säker diagnos för hjärtbarnen

I Sverige föds varje år 1 000 barn med hjärtfel. Tack vare tidig upptäckt och förbättrade möjligheter att ställa diagnos når allt fler vuxen ålder. Tredimensionell ultraljudsteknik är det senaste hjälpmedlet för säker diagnos.

Fyraåriga Hanna rör sig vant i sjukhuskorridoren. Detta är inte hennes första besök hos barnkardiologen och blir heller inte det sista. Men så länge ultraljudsundersökningen visar att hennes alldeles speciella hjärta pumpar lika bra som vid förra besöket bokas nästa tid hos doktorn först om ett år.

Trots sjukhusvana bromsar hon i dörröppningen. Hon kramar spänt den knallröda leksaksbilen i handen och säger bestämt att någon spruta vill hon inte ha. Snart låter hon sig övertygas. Det blir inga sprutor. Alltså är det okej att klättra upp på undersökningsbritsen. I mamma Susannas knä lutar hon sig tillbaka och är snart helt uppslukad av den tecknade filmen med pingvinen Pingu som visas på TV-skärmen på väggen. Samtidigt studerar barnkardiologen Bo Lundell Hannas hjärta på en helt annan skärm.

Barnhjärtat ur alla vinklar

Även Bo Lundells datorskärm visar rörliga bilder. På skärmen syns hjärtat pumpa och den gråskaliga bilden lyses upp av färgkaskader i olika färger och nyanser. Färgerna visar hastighet och riktning på blodflödet i hjärtat. Allt eftersom Bo Lundell flyttar ultraljudsgivaren över den lilla bröstkorgen syns olika delar av hjärtat. Först har han studerat hjärtat i platt genomskärning med traditionell tvådimensionell ultraljudsbild. När han sedan bytt till tredimensionell avläsning får bilden plötsligt volym och djup, blir som en ostbit som kan vridas, vändas, skivas och studeras ur alla vinklar.

– En tvådimensionell bild visar en skiva rakt genom hjärtat. Det är som att utifrån en enda gurkskiva skaffa sig en uppfattning av hur hela gurkan ser ut, beskriver Bo Lundell. Vad man ser beror på exakt var snittet gjorts. Finns det sedan flera skivor att studera går det att i huvudet sätta ihop bilderna och skaffa sig en helhetsuppfattning av längd, djup och bredd.

– Med tredimensionell teknik sätter maskinen ihop alla dessa skivor i rätt följd. Det gör att vi även på en platt skärm kan se vad som ligger djupare i bilden, hur anatomin ser ut med relationer till omgivande strukturer och hur hjärtat fungerar fysiologiskt. Det ger oss en ökad möjlighet att beskriva och ta ställning till hjärtfel som vi tidigare haft svårt att utreda med enbart ultraljud, säger Bo Lundell.

Olika variationer av hjärtefel

Tekniken är densamma för barn och vuxna. Egentligen är det bara storleken på ultraljudsgivarna som skiljer, men som diagnosverktyg kan den tredimensionella ultraljudstekniken ha en mer avgörande betydelse inom just barnkardiologin.

– När vi undersöker vuxna hjärtan förväntar vi oss att de är normalskapta och ser ungefär likadana ut. Hjärtfel hos barn däremot finns i en sådan enorm mängd olika variationer och kombinationer att vi ständigt letar efter väldigt ovanliga hjärtfel, säger Bo Lundell.

Saknade stora delar av hjärtat

Att Hannas hjärta inte var som andras märktes redan under hennes första timmar i livet.

– Hon hade en svår start och det kändes redan från början att det var något på gång, även om vi inte fick det bekräftat förrän tolv timmar senare, berättar Hannas pappa Peter.

Undersökningen visade att Hanna saknar stora delar av hjärtat. Om ett normalt hjärta har fyra hjärtrum – två förmak och två kammare – hade Hannas hjärta en stor vänsterkammare och nästan igen högerkammare. Orsaken var en outvecklad inflödesklaff, något som inte gått att reparera. Bara en vecka gammal genomgick hon den första av tre operationer.

– Vi har fått bygga om hennes cirkulation och leda blodflödet på andra sätt i kroppen så att hon ändå klarar sig och får normal syresättning, förklarar Bo Lundell.

Upptäcka förändringar tidigt

På skärmen syns tydligt hjärtklaffens lite onormala rörelse, men doktorn är nöjd med vad han ser. Ett EKG och en mätning av blodets syresättning visar också goda värden.

– Meningen är att vi ska upptäcka förändringar innan hon själv känner av det. Hanna är färdigopererad och måste nu klara sig med den blodcirkulation hon har fått, säger Bo Lundell.

Utåt sett är det egentligen bara två långa operationsärr över bröstkorgen som avslöjar vad Hanna har gått igenom och att hon faktiskt bara har ett halvt hjärta. Precis som alla andra barn tröttnar hon till slut på att sitta still och hoppar nöjd ner för att låta sig mätas och vägas, för att medicineringen ska anpassas till storleken på patienten. Lite måste hon förstås stanna till på vägen, för att njuta av uppmärksamheten, pussa på lillasyster Naimi, sex månader, och berätta att kompisen Markus på dagis också gillar bilar. Den röda leksaksbilen har hon fortfarande i handen.

Möts på barnens villkor

– Det är viktigt att möta barnen på barnens villkor. Vi kan aldrig tvinga barn till en undersökning och ibland måste vi backa och lirka och ta lite extra tid, säger Bo Lundell.

Enbart i Stockholm finns det ungefär 35 barn som liksom Hanna lever med ombyggda enkammarhjärtan. Ultraljudstekniken kartlägger inte bara anatomi utan också funktion, flöden, hastighet, förträngningar och rörelse. De flesta barn kan i dag gå till operation utan annan undersökning än ultraljud.

– Ultraljudstekniken har inneburit en revolution de senaste 20 åren. Nu har vi nått fram till tredimensionell ultraljudsteknik och bilden blir allt tydligare, säger Bo Lundell.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-04