Forskning för en bra start i livet

I Sverige föds ungefär tusen barn med hjärtfel varje år. De flesta allvarliga hjärtfel upptäcks numera redan under graviditeten eller på BB. Men vården missar fortfarande vissa diagnoser.

Personligt

Namn: Mats Mellander Familj: Sambo, tre vuxna barn.
Bor: Kullavik, söder om Göteborg.
Dold talang: Är ganska bra på att renovera gamla hus.
Intressen: Segling, kajak, tennis, astronomi, målar lite.
Om stödet från Hjärt-Lungfonden: För mig innebär det en fantastisk möjlighet att bedriva viktig forskning som kan förbättra vården av barn med allvarliga hjärtfel.

– För några år sedan kunde vi se att ungefär vart fjärde barn med livshotande hjärtfel skrevs ut från BB utan diagnos, säger Mats Mellander, barnkardiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, med specialinriktning på fosterkardiologi.

Då var det också tydligt att andelen barn med livshotande hjärtfel ökade i takt med allt kortare vårdtid på BB. Barnet hinner inte utveckla symptom innan familjen åker hem.

En majoritet av allvarliga hjärtfel upptäcks i dag

Med införandet av rutinkontroller av blodets syremättnad på alla nyfödda, pulsoximetri, har det blivit betydligt bättre. Nu upptäcks en majoritet av allvarliga hjärtfel. Ett undantag är förträngning på kroppspulsådern som är ett livshotande hjärtfel och som drabbade lilla Herbert Åhnbrink.

Ungefär vartannat drabbat barn skrivs dock fortfarande ut från BB.

Prognosen bättre om hjärtfelet upptäcks i fosterstadiet

En annan riskgrupp är barn med transposition, där de stora kärlen, lungpulsådern och kroppspulsådern har bytt plats.

– De upptäcks visserligen av pulsoximetri på BB, men problemet är att en del av dem är livshotande sjuka direkt efter födseln.

Barnens prognoser skulle bli bättre om hjärtfelet upptäcktes redan under fosterstadiet. Då kunde förlossningen ske vid ett specialistsjukhus.

– Detta sker nu i ökande utsträckning som ett resultat av forskningen och utbildningen av de barnmorskor som utför ultraljuden under graviditeten, säger Mats Mellander.

Forskningsfokus på enkammarhjärtan

Hans forskning inriktar sig också på barn med enkammarhjärtan, särskilt på det som kallas hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom.

Så sent som på 1980-talet fanns ingen bot, men då började läkare i USA att operera dessa barn med en trestegsmetod. Den kom till Sverige på 1990-talet och i dag är femårsöverlevnaden cirka 80 procent.

Men även efter en lyckad behandling arbetar hjärtat med bara en kammare. På längre sikt finns risk för komplikationer. Mats Mellander hoppas därför att läkarna ska kunna påverka hjärtat redan under fostertiden. 

Sidan senast uppdaterad 2015-09-07