Forskning om tobak

Tack vare den kunskap forskningen gett oss är i dag rökfria arbetsmiljöer mer regel än undantag och antalet helt rökfria arbetsplatser blir allt fler. Flera studier har visat att även prislappen har effekt och att höjt pris på tobak är den enskilt mest effektiva åtgärden mot rökning.

Medvetenheten om tobakens skadeverkningar är utbredd i samhället, både i Sverige och internationellt. Sverige ratificerade 2005 WHO:s Ramkonventionen om tobak (FCTC). I denna världens första hälsokonvention beskrivs vilka åtgärder som politiker och beslutsfattare ska vidta för att minimera tobaksbruket. Kunskapen är baserad på tidigare forskning.

Annan forskning pågår, exempelvis för att ta reda på varför vissa rökare drabbas av KOL och andra inte. Genom studier på molekylär nivå försöker forskarna även definiera undergrupper av KOL. Målet är att dels hitta markörer som kan hjälpa till att ställa rätt diagnos, dels att hitta mekanismerna bakom de olika undergrupperna, vilket kan leda till man lyckas utveckla mer effektiva läkemedel.

Att rökning är en av de stora riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom är väl känt, men ännu saknas många pusselbitar för att fullt förstå hur och exakt vad som påverkar processen i kärlen. Genom forskning söks även svar på hur tobaksröken påverkar utvecklingen av en annan stor riskfaktor, nämligen metabolt syndrom – alltså kombinationen av högt blodtryck, blodfettsrubbning, bukfetma och typ 2-diabetes.

Ett helt nytt forskningsområde är de så kallade e-cigaretterna. De marknadsförs som rökavvänjningsmedel och framställs ofta som ofarliga. Forskning har dock visat att e-cigaretterna dels kan förleda unga till att börja röka tobak, dels har skadliga effekter i blodkärlen. Än så länge saknas långtidsstudier som visar effekten av bruk av e-cigaretter.

Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om Tobak
Vetenskapligt ansvarig: Hans Giljam, professor emeritus vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
Uppdaterat: 2018-05-07