Till minne av Jussipekka Heiskanen

-Hörru du, ru! En typisk kommentar av vår käre Jussi när han äntrade rektorskansliet första dagen i Svenska Samskolan i Tammerfors, sittandes på rektorns skrivbord med glimten i ögat. Den glimten hade han hela tiden. Ingen lämnades oberörd av denna "smitthärd". Han kunde få en hel salong att lyssna och garva, ja, fånga in vänskap utan att de själva visste att de drabbades. Genom åren som jag känt Jussi, finns nog ingen som hade det positiva talets gåva. Planering! Det var ett av hans ledord. Att resa med Jussi var fruktansvärt enkelt eller bara träffas. Man bara hängde med i "planeringen". Skulle man ha en idé, var det självklart lysande och han implementrade det blixtsnabbt med nödvändiga justeringar. En go gubbe som lämnat oss alltför tidigt. En sann djurgårdare som höll på Djurgår´n för mig också, som bara är en simpel hobbybajare. Han var så stolt över sina barn och framför allt att bli farfar. Jag är övertygad om att Love, barnbarnet, kommer att få lära känna honom via familj och vänner. Det här är bara början på berättelsen om Jussi som gick bort på tok för tidigt, inte bara för nära och kära, utan även för de som inte hann träffa honom. En saknad och tomhet som förhoppningsvis livas upp av de minnen som så starkt lämnades kvar. Mer detaljer och bilder kommer framöver.

Mr Wee