Stöd till ny forskning

Ovanligt många nya forskningsområden får stöd av Hjärt-Lungfonden under 2013. Det stor klart i samband med fondens stora anslagsomgång i december.

Ordföranden i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd, professor Jan Nilsson, är glad när han summerar 2012 års stora anslagsomgång.

– I år har vi fått in ansökningar som rör många nya och spännande områden och många kommer från yngre forskare. Det är bra, det borgar för god återväxt inom svensk medicinsk forskning, säger han. Årets anslagsomgång innebar också något av ett trendbrott då 6 av 8 så kallade forskartjänster gick till kvinnliga forskare.

– Det handlar inte om någon kvotering utan som vanligt är det den viktigaste och mest angelägna forskningen som får pengar. Men det är ett glädjande tecken på att allt fler kvinnor konkurrerar framgångsrikt om forskningsmedlen, säger Jan Nilsson.

Totalt fördelade Hjärt-Lungfonden 180 miljoner till forskningen under 2012. Pengarna fördelas på 104 olika projektanslag samt på forskartjänster. Jan Nilsson konstaterar att en ovanligt stor del av forskningspengarna i år går till barnkardiologisk forskning. Men han ger också exempel på några av de nya forskningsområden som mer generellt rör hjärta, kärl och lungor.

Tarmfloran och hjärt-kärlsjukdom

Det finns fler tarmbakterier än celler i våra kroppar och en stor del av dessa har stor betydelse för immunförsvaret. Bakterierna är relativt lätta att påverka och om forskarna bara kan lista ut hur, kanske vi i framtiden kan minska risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom genom att påverka förhållandena i tarmen.

Leukotriener och hjärt-kärlsjukdom

Leukotriener är en substans i kroppen som spelar en roll i den kroniska inflammatoriska sjukdom i luftrören som kallas astma. Bland annat medverkar leukotrienerna till den sammandragning av luftvägarna som utgör ett astmaanfall. Forskningen har utvecklat en viss typ av mediciner, leukotrienhämmare,som används av svårt astmasjuka patienter och nu har det visat sig att dessa verkar ha en lägre risk för hjärt- ärlsjukdom. Forskningen om leukotrienernas roll går alltså vidare, men nu på hjärt-kärlområdet.

Manligt könshormon och hjärtkärlsjukdom

Länge har man ansett att det kvinnliga könshormonet östrogen utgör ett visst skydd mot hjärt-kärlsjukdom och att detta skulle vara förklaringen till att kvinnor drabbas av dessa sjukdomar senare i livet än män. Nu pågår forskning som visar att även det manliga könshormonet testosteron kan ha en liknande effekt. Män med låga nivåer av testosteron löper en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Och mycket tyder på att testosteronhalterna påverkar risken för hjärtkärlsjukdom hos män och kvinnor.

Virusinfektioner och KOL

Förkylningar utgör ofta startskottet för en allvarlig försämring av tillståndet för KOL-patienter. Länge har forskarna stått andfallna inför detta eftersom antibiotika inte biter på vanligt förkylningsvirus. Men nu har man börjat förstå vilka processer viruset sätter igång, något som i förlängningen kan leda till nya läkemedel som KOL-sjuka kan ta för att skydda sig.

Sidan senast uppdaterad 2013-01-29