Sammanfattning Hjärtrapporten 2017

Några av de viktigaste nyheterna i Hjärtrapporten 2017 är att allt färre människor dör av hjärt-kärlsjukdom och att den akuta hjärtsjukvården i Sverige är en av Europas bästa. Samtidigt leder vår livsstil idag till att allt fler personer i Sverige lever med riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. En oroande utveckling som behöver tas på allvar.

Ladda ner Hjärtrapporten 2017

Tusentals dödsfall har kunnat undvikas

Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken och står för mer än en tredjedel av alla dödsfall i Sverige. Men tack vare forskningens framsteg kan många liv räddas. Beräkningar visar att på trettio år har mer än 150 000 personer fått fler år att leva tack vare medicinsk forskning.

Minskat antal hjärtinfarkter

Hjärtinfarkterna fortsätter att minska i Sverige. Antalet drabbade har minskat från nästan 39 000 (år 2002) till drygt 26 600 (år 2015). Färre rökare och lägre blodfetter är en stor del av förklaringen tillsammans med bättre behandling såsom ballongvidgning och förebyggande insatser för att undvika att man drabbas av ytterligare infarkter.

Tydlig koppling mellan hjärtsvikt och fetma

Minst 250 000 svenskar lever med hjärtsvikt och nu ökar sjukdomen i gruppen yngre än 55 år. Det finns en tydlig koppling mellan hjärtsvikt och övervikt och 3 500 personer dör av hjärtsvikt varje år. Forskningen har stora utmaningar att hitta nya behandlingar som ger bättre livskvalitet hos de som drabbas.

Tidigare andra hjärtinfarkt för kvinnor

Kvinnor som får en andra hjärtinfarkt får den betydligt tätare inpå den första än vad män får, enligt en ny studie. Hälften av alla män som fick en andra infarkt fick den inom 33 månader efter den första. Motsvarande tid för hälften av kvinnorna var 16 månader.

Allt fler dör av förmaksflimmer

Förmaksflimmer/fladder är en av de få hjärtsjukdomar där dödligheten ökar. Sedan millennieskiftet har dödstalen fördubblats, från knappt 1 300 per år till drygt 2 600 per år. Av de cirka 300 000 svenskar som beräknas ha förmaksflimmer har endast två av tre fått diagnosen förmaksflimmer.

Ojämlik behandling med sviktpacemaker

När läkemedelsbehandling mot hjärtsvikt inte fungerar tillräckligt bra kan det bli aktuellt med en sviktpacemaker. I Sverige får allt för få behandlingen och dessutom är behandlingen omotiverat ojämlik mellan män och kvinnor.

Minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom bland diabetessjuka

Allt färre diabetessjuka drabbas eller dör av hjärt-kärlsjukdom. Minskningen är till och med större i den gruppen än för befolkningen i övrigt.

Allt fler vuxna lever med medfödda hjärtfel

Gruppen vuxna med medfödda hjärtfel växer. Det beror på att allt fler barn med medfödda hjärtfel överlever till vuxen ålder. Uppskattningsvis består den gruppen av cirka 40 000 personer. Att få information och verktyg för att hantera sin hjärtsjukdom utifrån individuella förutsättningar har därför stor betydelse för framtida livskvalitet.

Framtida utmaningar

Sammanfattningsvis visar Hjärtrapporten 2017 att forskningen minskar lidandet och räddar liv. Men många utmaningar kvarstår. Den kanske största är att allt fler svenskar lever med allvarliga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, till exempel högt blodtryck, övervikt och diabetes. Det finns också stora socioekonomiska skillnader i hjärt-kärlhälsan. Personer som enbart gått grundskola drabbas i betydligt högre utsträckning av högt blodtryck, hjärtinfarkt, stroke och diabetes än personer med eftergymnasial utbildning.