Hur påverkar tarmfloran kärl och ämnesomsättning?

Vår tarmflora består av ungefär ett kilo bakterier som är viktiga inte bara för matsmältningen utan också indirekt påverkar vår ämnesomsättning och våra kärl.

Människans tarmflora består av omkring 1 kg bakterier och andra mikroorganismer som förutom att hjälpa till med matsmältningen också producerar vitaminer. Små ämnen som tarmfloran producerar passerar dagligen in till människans blodbana och kan påverka vår ämnesomsättning och också processer i kärlväggarna.

Det här forskar Tove Fall, docent vid Uppsala universitet, på och tack vare 5 000 avföringsprover som samlats in genom SCAPIS Uppsala har Tove och hennes forskarkollegor fått ett fantastiskt material att undersöka.

SCAPIS-studien ger svar om tarmflorans påverkan på kärlen

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken världen över. Åderförfettning är den vanligaste underliggande faktorn och innebär att blodkärlens väggar har fått inlagringar, så kallade plack. Flera levnadsvanor och ärftliga faktorer påverkar risken för åderförfettning, men det är fortfarande mycket som vi inte förstår. Tove Fall vill utforska vad tarmfloran har för roll för bildningen av åderförfettningsplack. Hur tarmfloran påverkar våra kärl och vår ämnesomsättning?

I SCAPIS-studien undersöks kärlen med datortomografi, så det finns därmed möjligheter för forskarna att se vilka personer som har åderförfettning eller inte har det. Tove och hennes forskarkollegor kommer att nu att undersöka tarmfloran, i de 5000 avföringsprover som samlat in, med genetiska metoder och studera vilka bakterietyper som är vanligare hos de personer som redan fått åderförfettning jämfört med dem som inte har åderförfettning. Sedan kommer de genom detaljerade analyser av blodprover se om det går att hitta spår av dessa bakterier i ämnesomsättningen. Lämnar bakterierna spår i blodet och hur ska dessa tolkas? Sådana spår skulle i framtiden kunna användas för att testa vilka personer som har en ohälsosam tarmflora. En förhoppning är att kunna se sådana spår bara genom att ta ett blodprov.

Vidare kommer forskarna att testa om kopplingarna mellan tarmflora-ämnesomsättning- åderförfettning är ett orsakssamband eller beror på andra yttre faktorer som till exempel kostvanor. Detta kommer att göras med en teknik som kallas Mendelsk Randomisering, vilken innebär att forskarna använder sig av information om deltagarnas genvariation i gener som styr tarmfloran och se om dessa genvariationer är kopplade till åderförfettning och hjärtinfarkt. Resultaten från denna studie förväntas ge många nya insikter om betydelsen av tarmflora för åderförfettning samt om dess koppling till vår ämnesomsättning.