Forskningen kan lösa ett svårt dilemma i strokevården

Idag får människor med förmaksflimmer blodförtunnade medel i förebyggande syfte, eftersom de har en kraftigt ökad risk för blodproppar i hjärnan. Tyvärr leder det till att ett litet antal drabbas av en annan sorts stroke, hjärnblödning. Och efter det vet vi inte hur vi ska behandla dem längre.

Stöd livsviktig forskning

Läkarna behöver bättre alternativ för de här patienterna

Att fortsätta med blodförtunnande läkemedel hos någon som har fått hjärnblödning ökar risken för att det ska hända igen. Samtidigt finns ju risken för blodproppar kvar hos patienten. Ska vi då avbryta eller fortsätta behandlingen med blodförtunnande? I dagsläget är det upp till varje läkare, men det går inte att säkert veta vilket beslut som är det rätta. Här finns således en kunskapslucka. Istället för att välja mellan pest och kolera hoppas vi nu på ett tredje alternativ. Vår forskargrupp undersöker, i en unik studie, om en så kallad förmaksplugg kan minska risken för blodpropp i hjärnan hos den aktuella patientgruppen – utan att använda behandling med blodförtunnande.

Resultatet kommer om bara några år

Förmakspluggen är formad ungefär som ett litet paraply och fungerar genom att stänga av den del av förmaket där det är vanligt att proppar bildas vid hjärtflimmer. Pluggen är beprövad i andra sammanhang och förhållandevis enkel att sätta in med titthålskirurgi. Därför är vi mycket hoppfulla om att relativt snabbt kunna visa att detta är ett fungerande alternativ. Det som tar tid är framförallt att uppnå rätt mängd studiedeltagare för att få säkra resultat. Vi har under drygt ett år lyckats inkludera drygt 100 personer och vi behöver 500–600 till. Med stöd från Hjärt-Lungfonden har takten i studien ökats, men det skulle vara mycket värt för patienterna om studien fick ännu mer resurser. Fördelen med den här typen av forskning som är förankrad i vården är att det går snabbt från att man identifierar ett problem till att man har en användbar lösning.