Fem kvinnliga forskare som bedriver livsviktig forskning

Idag, på internationella kvinnodagen, tar vi tillfället i akt att hylla fem kvinnliga forskare som bedriver livsviktig forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden. Läs om sambandet mellan tarmflora och hjärt-kärlsjukdom, livsstilens betydelse för hälsan, de farliga placken i kärlen samt varför fler kvinnor än män lider av andfåddhet.

Marju Orho-Melander

Marju Orho-Melander
Professor i diabetes och kardiovaskulär sjukdom – genetisk epidemiologi Lunds universitet, Malmö

Börjar all sjukdom i tarmen?

Kan vi se vem som kommer att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och diabetes genom att analysera vår avföring? Det försöker Marju Orho-Melander att hitta svar på i sin forskning. Genom att studera tarmflora hos ett stort antal personer, undersöker Marju Orho-Melander sambanden mellan tarmbakterier och risken för hjärt-kärlsjukdom och typ 2 diabetes. Och om sambanden påverkas av matvanor och genetiska variationer. I framtiden hoppas Marju att patienter kan få personliga kostråd som är baserade på hur deras tarmflora ser ut och att det går att ändra tarmflora från risk till frisk.

 

Eva Lindberg

Eva Lindberg
Professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Lung- allergi- och sömnforskning, Uppsala universitet, överläkare Akademiska sjukhuset

Vad kan dina lungor och andningsvägar berätta?

Eva Lindbergs forskning är främst inriktad på sömnrelaterade andningsrubbningar, huvudsakligen sömnapné. Hon är även involverad i ett flertal nationella och internationella studier inom KOL och astma. Eva Lindberg och hennes forskarkollegor har kunnat bekräfta att det är dubbelt så vanligt att kvinnor lider av andfåddhet jämfört med män, men framför allt vad det beror på – att kvinnor har mindre lungvolymer än män. Eva forskar också på hur syresättning och andningen fungerar när vi sover. Sömnapné - upprepade andningsuppehåll under sömnen - drabbar allt fler och Eva vill i sin forskning bland annat ta reda på vad det som är farligt, är det antalet andningsuppehåll eller den syrebrist som uppstår?

 

Elin Ekblom Bak

Elin Ekblom Bak
Doktor i medicinsk vetenskap Gymnastik och idrottshögskolan, GIH

All rörelse är bra rörelse

Elin Ekblom Bak undersöker i sin forskning hur fysisk aktivitet/inaktivitet påverkar risk för hjärt-kärlsjukdom. Elin publicerade nyligen forskningsresultat som visade att personer med låg kondition hade en nästan dubblerad sannolikhet för betydande plackbildning i kärlen, oberoende av faktorer som rökning och stillasittande. Hennes forskning visar också att all rörelse har betydelse, redan från 1 minuts medelintensiv rörelse påverkas hälsan i positiv riktning. 30 minuters lågintensiv rörelse minskar risken för sjukdom lika mycket som 10 minuters medelintensiv rörelse, så med hennes modell kan man välja den rörelseform som passar bäst.

 

Isabel Goncalves

Isabel Goncalves
Professor i experimentell kardiovaskulär forskning Lunds universitet, Malmö. Överläkare Skånes universitetssjukhus

Jakten på de farliga placken

Orsaken till många fall av hjärtsjukdom är att en förträngning, ett så kallat åderförkalkningsplack, brister och blodpropp bildas. Medan vissa plack är stabila och inte orsakar någon skada, är andra instabila och brister. Isabel Goncalves försöker i sin forskning att hitta metoder som gör det möjligt att kunna skilja på ofarliga och farliga plack samt att hitta dem i tid, så att behandling kan sättas in. På så sätt skulle hjärtinfarkt och stroke kunna förebyggas och förhindras.

 


Mai-Lis Hellenius

Mai-Lis Hellénius
Professor Preventiv kardiologi, Karolinska Institutet

Bli hjärtsmart

Livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellénius har med sin mångåriga forskning ökat kunskapen om hur levnadsvanor påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom och hur riskfaktorer kan vändas till friskfaktorer. Att den lilla rörelsen i vardagen kan göra stor skillnad tillsammans med kosten. Med sin bok "Livsviktigt!" och sin digitala kurs, sundkurs.se, når Mai-Lis Hellénius ut till allmänheten med vetenskapligt underbyggda råd från forskarvärlden om hur man kan bli hjärtsmart – hur man kan minska sin risk för hjärt-kärlsjukdom.