FN tar upp kampen mot hjärtsjukdomar

Varje år dör 36 miljoner människor av icke smittsamma sjukdomar, där den vanligaste är hjärt-kärlsjukdom. Det är fler dödsfall än alla andra dödsorsaker i världen sammantagna.

Nu tar FN upp kampen mot detta globalt växande folkhälsoproblem. Att de 192 medlemsländerna i FN:s generalförsamling samlas kring en stor hälsofråga är unikt. Senast det inträffade var 2001 då hiv och aids stod på agendan. Medan den internationella debatten har fokuserat på att stoppa spridningen av smittsamma sjukdomar så som hiv, aids, malaria och tbc har de fyra största icke smittsamma sjukdomarna – hjärt-kärlsjukdom, diabetes, cancer och kroniska luftvägssjukdomar – ganska obemärkt ökat i omfattning, framför allt i utvecklingsländerna.

Rökning, övervikt och alkohol – vanligaste dödsorsaken

I dag har dessa sjukdomar blivit en global epidemi som ligger bakom 63 procent av alla dödsfall i världen. Av dessa beräknas ungefär en fjärdedel, cirka nio miljoner personer, dö innan de hunnit fylla 60 år. Fortsätter utvecklingen i samma takt visar beräkningar att siffran på 36 miljoner dödsfall 2008 kommer att stiga till 52 miljoner dödsfall i icke smittsamma sjukdomar år 2030. Enligt WHOs och FNs sammanställningar är hjärt-kärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken av alla.

Den huvudsakliga orsaken till ökningen kan enligt WHO sammanfattas i fyra stora riskfaktorer: rökning, felaktig kost, brist på fysisk aktivitet och hög alkoholkonsumtion, vilket nu också slagits fast i den resolution som under hösten antagits i FN.

FN:s resolution ger möjlighet till handlingsplaner

– Att FN fastslagit att icke smittsamma sjukdomar är länkade till dessa specifika riskfaktorer är ett väldigt stort steg, eftersom det gör att man utifrån resolutionen kan utforma nationella policyn och handlingsplaner, säger Lena Furmark, politiskt sakkunnig på socialdepartementet och en av de svenska representanterna på mötet i New York i mitten av september.

Någon omedelbar effekt på svensk sjukvårdspolitik kan Lena Furmark inte se att mötet i FN kommer få. Däremot anser hon att Sverige spelat en viktig roll för att se till att sambanden mellan livsstil och icke smittsamma sjukdomar kommit upp på den internationella dagordningen.
– Jag tror att vi runt om i världen också fått en ökad förståelse för hur dessa frågor hänger ihop med socioekonomiska faktorer och att hälso- och sjukvården och den politiska apparaten, alltså världens regeringar, måste hjälpas åt och ta ansvar.

Värst drabbade är de fattiga

De flesta förtida dödsfall i icke smittsamma sjukdomar sker i utvecklingsländerna, där möjligheterna att skydda sig mot riskfaktorerna är begränsade. Värst drabbade, inte minst av hjärt- kärlsjukdom, är de allra fattigaste som ofta inte har råd med sjukvård.
Men det är inte bara låginkomstländer som haft en kraftig utveckling av dessa sjukdomar. I Europa tampas framför allt Storbritannien med en närmast explosionsartad ökning av antalet extremt överviktiga.
– Vi vet att det finns ett tydligt samband mellan låg inkomst, låg utbildning och ohälsosamma kostvanor, det gäller även i Sverige, säger Lena Furmark.

Små förändringar gör stor skillnad

Även små förändringar i livshållningen kan göra stor skillnad, vilket visats i flera studier. I den ansedda medicinska tidskriften The Lancet presenterade två Liverpoolforskare nyligen flera undersökningar som visar att livsstilsförändringar kan ha snabb effekt på hälsan. Bland annat lyfte de fram att dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskade redan månader efter rökstopp och att ändrade kostvanor hade synbar effekt på hälsan redan efter tre år.

Sidan senast uppdaterad 2012-05-30