Dag för genombrott i Uppsala

Här presenteras ett sammandrag av seminariet "Dag för genombrott" i Uppsala den 24 maj. Intresset för dagen var mycket stort och vi hoppas kunna få fler tillfällen att återkoppla till er om forskningens framsteg.

Hjärt-Lungfondens största satsning

Sedan starten 1904 har Hjärt-Lungfonden, tack vare alla generösa givare, kunnat bidra till finansieringen av många svenska avgörande genombrott, däribland EKG 1906, Hjärt-Lungmaskinen 1954, Pacemakern 1958, första by-pass operationen i Sverige 1970 och propplösande behandling vid stroke 2003. Forskning kring vaccin mot åderförkalkning inleddes 2012 och SCAPIS som påbörjades 2014 förväntas kunna leda till nästa stora genombrott. SCAPIS är Hjärt-Lungfondens hittills största satsning. Över 350 miljoner kr har studien kostat hittills och det är gåvor från Hjärt-Lungfondens fantastiska givare som har möjliggjort SCAPIS. Att undersöka 30 000 svenskar på det noggranna sätt som görs inom ramen för SCAPIS kostar ca 10 000 kr per person.  

Med de orden ville Hjärt-Lungfondens generalsekreterare, Kristina Sparreljung, uppmana alla i publiken att bli – månadsgivare.

Att stoppa hjärtinfarkten innan den kommer 

Professor Johan Sundström, huvudansvarig för SCAPIS Uppsala, inledde med att visa en bild på ett kranskärl som täppts igen av en stor blodpropp och berättade att ett av huvudsyftena med SCAPIS är att kunna stoppa en hjärtinfarkt innan den kommer.

Vidare berättade han om Framingham Heart Study, en hjärtstudie som startade 1948 i orten Framingham utanför Boston. Studien, som pågår fortfarande, har bl a lärt oss att rökning är en bidragande orsak till hjärtinfarkt (det visste man inte innan Framinghamstudien), att det goda kolesterolet kan vara skyddande och att det systoliska blodtrycket, det övre blodtrycket, är det viktigaste. Från Framinghamstudien kom också den första riskekvationen som använts mycket i sjukvården och forskningen. En modell som räknar ut människors risk för att dö i hjärt-kärlsjukdom inom tio år.

Kunskaperna från Framinghamstudien har haft stor betydelse för de fantastiska framgångar vi haft med att minska antalet hjärtinfarkter. Antalet hjärtinfarkter har halverats i Sverige sedan slutet av 1980-talet och dödligheten har nästan också halverats. 

Varför gör vi då SCAPIS? Jo, för att riskfaktormönstret för människor som lever idag är helt annorlunda jämfört med de som levde i Framingham 1948. Färre människor röker idag, Sverige har lägst andel rökare i Europa, men vi har blivit mycket fetare. Vi måste t ex lära oss mycket mer om vad den ökade fetman har för inverkan på hjärt-kärlsjukdom. SCAPIS kommer hjälpa oss att göra nya riskekvationer som är bättre anpassade för vår tid. SCAPIS finns till för att vi ska kunna utvärdera nya metoder. SCAPIS-studien är samma typ av studie som Framingham, men mycket modernare, med mer avancerade undersökningar, och den kommer ge oss mycket ny och viktig kunskap.

Uppsalabornas hälsa

Amelia Adamo, seminariets moderator, har själv testat SCAPIS undersökningen i Uppsala inför ett reportage hon skrev om SCAPIS i M-Magasin. Under seminariet passade hon på att fråga ut Emil Hagström, studieläkare SCAPIS Uppsala, om hur hälsan ser ut för SCAPIS målgruppen 50 – 64 år.

Resultat från SCAPIS Uppsala visar att mer än var åttonde SCAPIS deltagare har allvarligare förträngningar inuti ett eller flera av hjärtats kranskärl och det är fler män än kvinnor som har förträngningar. Var åttonde man och var 20:e kvinna. Emil Hagström tycker att det är en oväntat hög siffra och påpekar att även om antalet hjärtinfarkter stadigt gått ner i Sverige, så visar resultatet från SCAPIS att en stor del av befolkningen ligger i högriskzonen för att drabbas. Intressant är också att de flesta som visade sig ha kraftiga förträngningar inte har känt några påtagliga besvär. Andra resultat från SCAPIS i Uppsala som rör riskfaktorer är att en av fem är feta, dvs har ett BMI över 30, drygt en av elva är rökare och en av 13 är har diabetes.

Emil Hagström har stora förhoppningar om att SCAPIS ska ge mycket bättre möjligheter att tidigare förstå vilka personer som löper stor risk att drabbas av hjärt-lungsjukdom, så att förebyggande behandling kan sättas in i tid. Hans råd till alla för att minska risken för sjukdom är att regelbunden fysisk aktivitet, äta sunt och inte röka. Att förslagsvis unna sig något extra på helgen, men inte under veckans alla dagar. 

Men trots dessa resultat är det ändå så att en majoritet av SCAPIS deltagarna är friska. Så friska att 70 är det nya 50, undrade Amelia? Svaret blev att 70 är kanske det nya 60.

Professor Lars Lind berättade att det är stora skillnader mellan Uppsalas olika områden vad gäller riskfaktorer som BMI, rökning och systoliskt tryck. När det gäller t ex gäller systoliskt tryck, övertryck, så ligger det högst runt Vänge. När man tittar på resultat för de övriga SCAPIS orterna - Stockholm, Malmö, Göteborg, Linköping och Umeå – ligger Uppsala väl till. Uppsala ligger som genomsnittet, men röker näst minst av SCAPIS orterna.

All rörelse är bra rörelse 

Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, ansvarar för mätningarna av det dagliga aktivitetsmönstret hos SCAPIS deltagarna och analyserar hur detta är kopplat till bland annat riskfaktorer, åderförkalkning och fettfördelningen i kroppen. Elin Ekblom Bak, forskare vid GIH redovisade resultat från SCAPIS pilotstudie (1 100 slumpvist utvalda personer mellan 50 och 64 år i Göteborg) som visade att endast 7 % av personerna uppfyllde de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet. Deltagarna satt mer än 60 procent av tiden de bar rörelsemätarna, vilket motsvarar nästan nio timmar per dag. Män satt mer än kvinnor, men tränade däremot mer än kvinnorna. Elin har också i en nyligen publicerad studie kunnat visa att deltagare med låg kondition hade en nästan dubblerad sannolikhet för betydande plackbildning, oberoende av faktorer som rökning och stillasittande. Nivån av plackbildning har en stark koppling till hjärtsjukdom och livslängd.

Budskapet till publiken var att all rörelse har betydelse, redan från 1 minuts medelintensiv rörelse påverkas hälsan i positiv riktning. 30 minuters lågintensiv rörelse minskar risken för sjukdom lika mycket som 10 minuters medelintensiv rörelse, så med GIH:s modell kan man välja vilken rörelseform som passar en själv bäst.

Spännande lokal forskning i Uppsala

Den stora SCAPIS-studien drivs av sex universitet i Sverige och på varje universitet bedrivs också egna lokala forskningsprojekt knutna till SCAPIS. På seminariet presenterades ett antal forskare knutna till SCAPIS Uppsala och två av dessa presenterade sin forskning lite närmare:

 

Vad kan lungorna berätta?

SCAPIS ger stora möjligheter att studera vilka omgivningsfaktorer och livsstilsfaktorer som kan påverka lungfunktionen. För att kunna påvisa tidiga och små förändringar i lungans funktion är det viktigt att även undersöka de allra minsta luftvägarna där förändringarna först ger sig tillkänna. Därför undersöks i SCAPIS de små luftvägarna med specialteknik, förklarade Eva Lindberg, professor vid Uppsala universitet och överläkare på Akademiska sjukhuset. Ett resultat av SCAPIS är att forskarna kunnat bekräfta att det är dubbelt så vanligt att kvinnor lider av andfåddhet jämfört med män, men framför allt vad det beror på – att kvinnor har mindre lungvolymer än män.

Evas forskar också på hur andningen fungerar när vi sover. Under sömn förändras andningsregleringen och hos vissa personer blir blodets syresättning därför försämrad under natten. Kunskapen om hur mycket syresättningen försämras under sömn och hur detta påverkas av lungfunktionen eller av andra hjärt-kärlsjukdomar är dock mycket bristfällig. Därför undersöks också i SCAPIS syresättningen och andningen under sömn, vilket kommer att ge ny viktig kunskap inom detta område.

Hur påverkar tarmfloran kärl och ämnesomsättning?

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken världen över. Åderförfettning är den vanligaste underliggande faktorn och innebär att blodkärlens väggar har fått inlagringar, så kallade plack. Flera levnadsvanor och ärftliga faktorer påverkar risken för åderförfettning, men det är fortfarande mycket som vi inte förstår. Tove Fall, docent vid Uppsala universitet, undersöker tarmflorans roll för bildningen av åderförfettningsplack.

I SCAPIS-studien undersöks kärlen med datortomografi och i SCAPIS Uppsala samlas också 5 000 avföringsprover in. Tove Fall och hennes forskarkollegor kommer att studera vilka bakterietyper som är vanligare hos de personer som redan fått åderförfettning jämfört med dem som inte har åderförfettning. Sedan kommer de genom detaljerade analyser av blodprover se om det går att hitta spår av dessa bakterier i ämnesomsättningen. Sådana spår/molekyler skulle i framtiden kunna användas för att testa vilka personer som har en ohälsosam tarmflora. Vidare kommer forskarna att testa om kopplingarna mellan tarmflora-ämnesomsättning- åderförfettning är ett orsakssamband eller beror på andra yttre faktorer som till exempel kostvanor.

Resultaten förväntas ge många nya insikter om betydelsen av tarmflora för åderförfettning samt om dess koppling till vår ämnesomsättning.