Dag för genombrott i Stockholm

Här presenteras en sammanfattning av seminariet SCAPIS ”Dag för genombrott”, i Stockholm den 17 oktober. Intresset för dagen var mycket stort och Oscarsteatern, med sina 947 platser, var fullsatt. Lydia Capolicchio guidade alla genom programmet, där den världsunika SCAPIS studien stod i fokus och dagen avslutades med utdelning av Prins Daniels forskningsanslag för yngre lovande forskare 2019.

Tid att leva

Lydia Capolicchio inledde med att intervjua Kristina Sparreljung, Hjärt-Lungfondens generalsekreterare, som själv förlorat både sin farfar och pappa i hjärtinfarkt. Hon berättade om saknaden och den oro att själv drabbas som hon bär med sig. Hon berättade också om att erfarenheterna ledde till att hon sökte sig yrkesmässigt till Hjärt-Lungfonden.
- Jag vill rädda hjärtan och tack vare forskning ger vi många människor mer tid att leva. Vi har halverat antalet hjärtinfarkter i Sverige, men det är fortfarande så att hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Därför behövs mycket mer forskning. Hela idéen med SCAPIS är att hitta människor innan de riskerar att bli sjuka. Det är ett drömprojekt där vi på Hjärt-Lungfonden hittills har satsat 400 miljoner kronor med förhoppningen att det tar oss närmare vår vision - en värld fri från hjärt-lungsjukdom, avslutade Kristina Sparreljung. 

Att stoppa hjärtinfarkten innan den kommer

Tomas Jernberg, professor vid Karolinska Institutet och huvudansvarig för SCAPIS Stockholm, visade på de enorma förbättringar forskningen har drivit fram när det gäller behandling av hjärtinfarkt. På 1960-talet dog 1 av 3 hjärtinfarkts patienter på sjukhuset. Idag är siffran 1 av 15. Men, trots att dödligheten i hjärt-kärlsjukdom går ner är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken och den nedåtgående kurvan börjar dessutom att plana ut. Därför behövs ny forskning och därför behövs SCAPIS - denna världsunika studie, där sex universitet i Sverige samarbetar. En av de viktigaste frågorna i SCAPIS är att förstå vilka sjukdomsmekanismer som är viktiga framöver och hur man kan hitta och mäta biomarkörer i blodet som visar risk för sjukdom, så att man i framtiden kan stoppa hjärt- och lungsjukdom innan den uppstår. 
- Målet är att man i framtiden ska kunna gå till vårdcentralen, svara på lite frågor och ta ett blodprov. Blodprovet analyseras och med hjälp av de kunskaper vi kommer att få från SCAPIS, hitta och behandla högriskindivider innan de blir sjuka och på så sätt stoppa en hjärtinfarkt innan den kommer, förklarade Tomas Jernberg.

Frisk på utsidan, sjuk på insidan?

Inom ramen för SCAPIS har tusentals röntgenbilder tagits på alla deltagare. John Brandberg, överläkare tillika verksamhetschef för Radiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset, visade datortomografibilder som tagits på kärl, hjärta, lungor och fettfördelning. Nu hoppas forskarna att bilderna ska ge svar på varför människor drabbas av hjärt-lungsjukdom.
– Bilderna kommer att bli fantastiskt värdefulla tillsammans med alla andra prover och undersökningar som har gjorts inom SCAPIS. Genom att analysera bilderna kommer vi att se vad som leder till sjukdom, vilka risker som finns och vad som samverkar, sa Johan Brandberg. Befolkningen har blivit fetare, men hur fettet placerar sig är individuellt. John visade bilder på två personer med samma BMI. På den ena personen (en man) var fettet i magen placerat innanför bukmusklerna medan på den andra personen (en kvinna) var fettet placerat under huden. Skillnaden kan vara intressant då forskarna tror att det är farligare med mycket fett inne i bukhålan, som det manliga exemplet, än när fettet ligger under huden. John visade också bild på leverförfettning, som man kan få av alkohol, men också av övervikt eller störd ämnesomsättning. Även bilder på lungor visades, där förstadium till KOL ringades in. 
– Min förhoppning är att vi kan fånga upp tidiga tecken på sjukdom, att vi hittar nya riskfaktorer och kanske nya grupper som har en risk att bli sjuka, sa John Brandberg. 

Så mår Sverige – SCAPIS ger svar

I Sverige har totalt 30 000 deltagare genomgått SCAPIS studiens alla provtagningar och tester, varav 5 000 har undersökts i Stockholm. Hur mår då Sverige från norr till söder?
– Resultat visar att över 40 procent av SCAPIS-deltagarna var överviktiga, och ca 23 procent hade ett BMI på över 30, vilket klassas som fetma, sa Gunnar Engström, professor vid Lunds universitet och huvudansvarig för SCAPIS Malmö. När det gäller andra riskfaktorer som rökning, högt blodtryck och blodfetter visade resultat att antalet rökare var lägst i Umeå och Uppsala medan flest röker i Malmö. Fyra procent var rökare i Umeå, 5 procent i Uppsala medan motsvarade siffra i Malmö var elva procent. Blodfetter och framför allt det onda kolesterolet, LDL, låg tämligen jämnt mellan orterna förutom Umeå, där tio procent hade ett för högt värde. Umeå stack också ut vad gällde blodtryck, likaså Linköping. I SCAPIS har man också tittat på tidiga tecken på sjukdom som förträngningar och plack i halskärl och hjärtats kranskärl. 
– Man kan konstatera att nästan 55 % av alla SCAPIS deltagare har någon förändring i sina halskärl och det utgör en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och framför allt stroke, sa Gunnar. När det gäller plack i hjärtas kranskärl var det ganska jämt över landet, ungefär 30 procent av deltagarna hade det. 

Hur påverkar tarmfloran kärl och ämnesomsättning?

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken världen över. Åderförfettning är den vanligaste underliggande faktorn och innebär att blodkärlens väggar har fått inlagringar, så kallade plack. 
- Flera levnadsvanor och ärftliga faktorer påverkar risken för åderförfettning, men det är fortfarande mycket som vi inte förstår, sa Tove Fall, professor vid Uppsala universitet som undersöker tarmflorans roll för bildningen av åderförfettningsplack.
I SCAPIS-studien undersöks kärlen med datortomografi och i SCAPIS Uppsala har 5000 avföringsprover samlats in. Avföringsprover har också samlats in i SCAPIS Malmö och Göteborg. Tove Fall och hennes forskarkollegor kommer att studera vilka bakterietyper som är vanligare hos de personer som redan fått åderförfettning jämfört med dem som inte har åderförfettning. Sedan kommer de genom detaljerade analyser av blodprover se om det går att hitta spår av dessa bakterier i ämnesomsättningen. Sådana spår/molekyler skulle i framtiden kunna användas för att testa vilka personer som har en ohälsosam tarmflora. Vidare kommer forskarna att testa om kopplingarna mellan tarmflora-ämnesomsättning- åderförfettning är ett orsakssamband eller beror på andra yttre faktorer som till exempel kostvanor. Resultaten förväntas ge många nya insikter om betydelsen av tarmflora för åderförfettning samt om dess koppling till vår ämnesomsättning.

Bli hjärtsmart

Det går att vända riskfaktorer till friskfaktorer. Sveriges enda livsstilsprofessor, Mai-Lis Hellénius, vid Karolinska Institutet, berättade att vi svenskar motionerar mest i Europa, men att vi också sitter mest. Stillasittandet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Resultat från SCAPIS pilotstudie (1 100 slumpvist utvalda personer mellan 50 och 64 år i Göteborg) visade att 93 % av personerna inte uppfyllde de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet. 
- Det är viktigt att vi alla börjar röra på oss mer i vardagen, sa Mai-Lis och bad samtidigt alla på Oscarsteatern att resa sig och göra tio benböj tillsammans med henne. Det är den lilla rörelsen som kan göra stor skillnad ihop med kosten, förklarade hon.
Vidare berättade hon att när det gäller kost bekräftar en lång rad studier att medelhavskost med mycket olivolja och nötter är bland det mest hälsosamma vi kan äta. Den som äter medelhavskost lever längre och har en minskad risk för att dö av hjärt-kärlsjukdom.
- Välj rätt fett, fleromättat fett, som solrosolja som ger mer muskler och är nyttigare. Ytterligare tips, råd och recept finns att läsa www.sundkurs.se, berättade Mai-Lis Hellenius.

”Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare”

Behovet av forskningsmedel i Sverige är stort och Hjärt-Lungfonden vill främja återväxten av forskare i landet. Genom att dela ut "Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare" vill Hjärt-Lungfonden lyfta fram duktiga forskare under 40 år, redan tidigt i deras karriär. Anslaget är på sex miljoner kronor som fördelas över tre år och ger forskaren möjlighet att arbeta koncentrerat med att nå ett forskningsgenombrott som kan komma patienter och vården till del.

Årets mottagare är Jacob Hollenberg, docent och överläkare i kardiologi samt chef för Centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska Institutet. Han tilldelas anslaget för sin forskning som syftar till att ta fram och utveckla metoder som gör att fler överlever plötsligt hjärtstopp. Drönare med hjärtstartare, sms-livräddare, nedkylning av hjärnan och förenklad hjärt-lungräddning samt artificiell intelligens är några av de metoder Jacob Hollenberg och hans forskarteam utvärderar för att hjälpa de uppemot 10 000 svenskar som årligen drabbas av plötsligt hjärtstopp. 
– Jag är oerhört stolt och tacksam över det här fina anslaget! Vi har ett antal pågående och planerade projekt och tack vare anslaget kan vi fortsätta att driva dem framåt, så därför är det här oerhört viktigt för mig och mitt forskarteam, sa Jacob när han intervjuades på scenen.

Mojje framförde ”Låt ditt hjärta slå”

Artisten Mojje Milacki drabbades vid 36 års ålder av en hjärtinfarkt i direktsändning av programmet Let’s Dance. Han genomförde sin dans under pågående hjärtinfarkt. Om det berättade han på SCAPIS-dagen innan han framförde sin egen sång ”Låt ditt hjärta slå”. En sång som han har skrivit med utgångspunkt från sin erfarenhet av att underhålla sjuka barn och deras föräldrar på barnsjukhus runt om i landet. Mojje, som skrivit låten till förmån för Hjärt-Lungfonden, rörde många till tårar med den finstämda musiken och texten.