Dag för genombrott i Malmö

Här presenterades en sammanfattning av seminariet ”Dag för genombrott”, i Malmö den 20 november. Intresset för dagen var mycket stort, över 1 200 personer kom till Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Lydia Capolicchio guidade alla genom programmet, där hjärta, kärl och lungor stod i fokus.


Tid att leva

Lydia Capolicchio inledde med att intervjua Kristina Sparreljung, Hjärt-Lungfondens generalsekreterare, som själv förlorat både sin farfar och pappa i hjärtinfarkt. Hon berättade om saknaden och den oro hon själv, som drabbad bär med sig. Hon berättade också att erfarenheterna ledde till att hon sökte sig yrkesmässigt till Hjärt-Lungfonden.- Jag vill rädda hjärtan och tack vare forskning ger vi många människor mer tid att leva. Vi har halverat antalet hjärtinfarkter i Sverige, men det är fortfarande så att hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Därför behövs mycket mer forskning. Hela idéen med SCAPIS är att hitta människor innan de riskerar att bli sjuka. Det är ett drömprojekt och vi har stora förhoppningar att SCAPIS ska ta oss närmare vår vision - en värld fri från hjärt-lungsjukdom, avslutade Kristina Sparreljung. 

 

Att stoppa hjärtinfarkten innan den kommer

Gunnar Engström, professor vid Lunds universitet i Malmö och huvudansvarig för SCAPIS Malmö, visade på de enorma förbättringar forskningen har drivit fram när det gäller behandling av hjärtinfarkt. På 1960-talet dog 1 av 3 hjärtinfarkts patienter på sjukhuset. Idag är siffran 1 av 15. Men, trots att dödligheten i hjärt-kärlsjukdom går ner är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken och den nedåtgående kurvan börjar dessutom att plana ut. Därför behövs ny forskning och därför behövs SCAPIS - denna världsunika studie - där sex universitet i Sverige samarbetar. En av de viktigaste frågorna i SCAPIS är att förstå vilka sjukdomsmekanismer som är viktiga framöver och hur man kan hitta och mäta biomarkörer i blodet som visar risk för sjukdom. Detta för att man i framtiden kan stoppa hjärt- och lungsjukdom innan den uppstår. - Målet är att man i framtiden ska kunna gå till vårdcentralen, svara på lite frågor och ta ett blodprov. Blodprovet analyseras och med hjälp av de kunskaper vi kommer att få från SCAPIS, är målet att hitta och behandla högriskindivider innan de blir sjuka och på så sätt stoppa en hjärtinfarkt innan den kommer, förklarade Gunnar Engström.

Frisk på utsidan, sjuk på insidan?

Inom ramen för SCAPIS har tusentals röntgenbilder tagits på alla deltagare. John Brandberg, överläkare och tillika verksamhetschef för Radiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset, visade datortomografibilder som tagits på kärl, hjärta, lungor och fettfördelning. Nu hoppas forskarna att bilderna ska ge svar på varför människor drabbas av hjärt-lungsjukdom. – Bilderna kommer att bli fantastiskt värdefulla tillsammans med alla andra prover och undersökningar som har gjorts inom SCAPIS. Genom att analysera bilderna kommer vi att se vad som leder till sjukdom, vilka risker som finns och vad som samverkar, sa Johan Brandberg. Befolkningen har blivit fetare, men hur fettet placerar sig är individuellt. John visade bilder på två personer med samma BMI. På den ena personen (en man) var fettet i magen placerat innanför bukmusklerna medan på den andra personen (en kvinna) var fettet placerat under huden. Skillnaden kan vara intressant då forskarna tror att det är farligare med mycket fett inne i bukhålan, som det manliga exemplet, än när fettet ligger under huden. John visade också bild på leverförfettning, som man kan få av alkohol, men också av övervikt eller störd ämnesomsättning. Även bilder på lungor visades, där förstadium till KOL ringades in. – Min förhoppning är att vi kan fånga upp tidiga tecken på sjukdom, att vi hittar nya riskfaktorer och kanske nya grupper som riskerar att bli sjuka, sa John Brandberg. 

Så mår Sverige – SCAPIS ger svar

I Sverige har totalt 30 000 deltagare genomgått SCAPIS studiens alla provtagningar och tester, varav 6 250 har undersökts i Malmö. Hur mår då Sverige från norr till söder? – Resultat visar att över 40 procent av SCAPIS deltagarna var överviktiga, och ca 23 procent hade ett BMI på över 30, vilket klassas som fetma, sa Margaretha Persson docent och enhetschef för Kliniska forskningsenheten Skånes universitetssjukhus. När det gäller andra riskfaktorer som rökning, högt blodtryck och blodfetter visade resultat att antalet rökare var lägst i Umeå och Uppsala medan flest röker i Malmö. Fyra procent var rökare i Umeå, 5 procent i Uppsala medan motsvarade siffra i Malmö var elva procent. Blodfetter och framför allt det onda kolesterolet, LDL, låg tämligen jämnt mellan orterna förutom Umeå, där 10 procent hade ett för högt värde. Umeå stack också ut vad gällde blodtryck, likaså Linköping. I SCAPIS har man också tittat på tidiga tecken på sjukdom som förträngningar och plack i halskärl och hjärtats kranskärl. – Man kan konstatera att nästan 55 % av alla SCAPIS deltagare har någon förändring i sina halskärl och det utgör en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och framför allt stroke, sa Margaretha.När det gäller plack i hjärtas kranskärl var det ganska jämt över landet, ungefär 30 procent av deltagarna hade det. Högst andel deltagare med högskoleutbildning fanns i SCAPIS Stockholm och Uppsala och SCAPIS Malmö hade störst andel utlandsfödda deltagare. 

Tarmfloran & maten

Louise Brunkewall, som disputerat i diabetes och kardiovaskulär sjukdom - genetisk epidemiologi vid Lunds universitet i Malmö berättade att vi människor har ca 1,5 kg bakterier i våra tarmar. I SCAPIS Malmö har deltagarna fått lämna in avföringsprov (vilket man också gjort i SCAPIS Göteborg och Uppsala) som sedan skickats till ett laboratorium där man tar fram DNA sekvenser, dvs alla arvsanlag från bakterierna som finns i proven. Forskarna kommer sedan studera vad dessa bakterier gör och framför allt jämföra bakteriesammansättningen mellan de SCAPIS deltagare som får hjärt-kärlsjukdom och de som inte får det. Louise Brunkewall har i en tidigare studie undersökt och fått bekräftat att det finns en koppling mellan BMI och tarmflora, att det spelar roll vad man mäter och att det finns ett samband mellan högt blodsocker och de tarmbakterier man har. - Hur mat och tarmbakterier hänger ihop är ett av mina största intressen. Vi vet en del, men vi har massor av frågor kvar att besvara och tack vare SCAPIS får vi möjlighet att svara på många unika frågor berättade Louise Brunkewall. - Det finns idag redan böcker och TV-program som säger hur vi ska äta med tanke på tarmbakterier. Men tro inte på allt, vi vet inte det ännu, avslutade Louise och framförde ett stort tack till SCAPIS deltagarna för att de är med i en av världens största tarmflorastudier. 

Typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom– hur hänger det ihop?

Carl Johan, professor i allmän medicin vid Linköpings universitet och vice director för hela SCAPIS, inledde med att berätta att en åderförkalkningsprocess startar väldigt tidigt i en människas liv. Redan i tioårsåldern börjar de allra första inlagringarna av fett i kärlväggen att ge sig till känna och när man sedan kommer upp i 30 - 40 årsåldern, kan man ha stora plack. Om ett stort plack brister, sätter det igång en proppbildning och när det sker i hjärtats kranskärl, får man en hjärtinfarkt. De som har typ 2-diabetes har större risk att drabbas av de här sjukdomstillstånden. Processen i kärlen går snabbare än det gör för andra människor och kan också vara igång i fler kärl. Diabetes brukar delas in i typ 1 och typ 2. Typ 1 drabbar oftast unga personer, ofta redan i 35 årsålder. Insulinbehandling är nödvändigt. Typ 2, som är betydligt vanligare, debuterar ofta senare i livet och ger ganska blygsamma symptom. Tillståndet samvarierar ofta med högt blodtryck och övervikt. De som har typ 2-diabetes har två till fyra gånger högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. - Varför behövs då SCAPIS i diabetesforskningen? Jo, vi hoppas att SCAPIS ska kunna öka förståelsen av de underliggande mekanismer som förklarar sambandet mellan både genetiken, biokemiska markörer och åderförkalkningsprocessen som vi har kunnat se i datortomografiundersökningarna. Vi vill lära oss att identifiera de individer med typ 2-diabetes som har störst risk att utveckla hjärtinfarkt och stroke. Och kanske i framtiden också kunna identifiera mål för nya läkemedel och behandlingar för patienter med typ 2-diabetes, sa Carl Johan Östgren.

Mojje framförde ”Låt ditt hjärta slå”

Artisten Mojje Milacki drabbades vid 36 års ålder av en hjärtinfarkt i direktsändning av programmet Let’s Dance. Han genomförde sin dans under pågående hjärtinfarkt. Om det berättade han på SCAPIS dagen innan han framförde sin egen sång ”Låt ditt hjärta slå”. En sång som han har skrivit med utgångspunkt från sin erfarenhet av att underhålla sjuka barn och deras föräldrar på barnsjukhus runt om i landet. Mojje, som skrivit låten till förmån för Hjärt-Lungfonden, rörde många till tårar med den finstämda musiken och texten.