Dag för genombrott i Malmö

Här presenteras ett sammandrag av seminariet "Dag för genombrott" i Malmö den 21 mars. Intresset för dagen var mycket stort och vi hoppas på att kunna erbjuda ytterligare ett tillfälle nästa år.

Hjärt-Lungfondens största satsning

Sedan starten 1904 har Hjärt-Lungfonden, tack vare alla generösa givare, kunnat bidra till finansieringen av många svenska avgörande genombrott, däribland EKG 1906, Hjärt-Lungmaskinen 1954, Pacemakern 1958, första by-pass operationen i Sverige 1970, propplösande behandling vid stroke 2003, forskning kring vaccin mot åderförkalkning påbörjas 2012 och SCAPIS som påbörjades 2014 förväntas kunna leda till nästa stora genombrott. SCAPIS är Hjärt-Lungfondens hittills största satsning. Över 300 miljoner kr har studien kostat hittills och det gåvor från Hjärt-Lungfondens fantastiska givare som har möjliggjort SCAPIS. Att undersöka 30 000 svenskar på det noggranna sätt som görs inom ramen för SCAPIS kostar ca 10 000 kr per person.  

För att finansiera undersökning av en enda person krävs ca 7 månadsgivare under ett år. Och med de orden ville Hjärt-Lungfondens generalsekreterare, Kristina Sparreljung, uppmana alla i publiken att bli – månadsgivare.

I år dör fler av hjärt-kärlsjukdom än av något annat

Trots att dödligheten i hjärt-kärlsjukdom går ner är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken. Närmare hälften av all dödlighet i Sverige idag beror på sjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Tidigare riskfaktorer som högt kolesterol och blodtryck kan idag behandlas, samtidigt har hjärt-kärlsjukdom börjat ändra karaktär och därför behövs ny forskning.

Vad i dagens livsstil ökar risken? Socioekonomiska förhållanden, maten vi äter, tarmens bakterier? En av de viktigaste frågorna i SCAPIS är att förstå vilka sjukdomsmekanismer som är viktiga framöver och hur man kan hitta och mäta biomarkörer i blodet som visar risk för sjukdom. En stor fråga inom SCAPIS är kunna förstå vilka plack i kärlen som är farliga, som gör att vissa personer blir sjuka men andra inte. Plack är de inlagringar i kärlen som är en del av det naturliga åldrandet, men medan vissa av placken är stabila och inte och orsakar någon skada, riskerar andra att spricka och orsaka en blodpropp. Målet med SCAPIS är att kunna förutsäga och förebygga hjärt-lungsjukdom. Att den som riskerar att t.ex. få en hjärtinfarkt eller stroke inte behöver få den, förklarade Jan Nilsson professor Lunds universitet, överläkare på Skånes Universitetssjukhus och tillika ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

 

Stora hälsoskillnader i Malmö

Ett stort fokus för seminariedagen blev de resultat som SCAPIS-ledningen i Malmö presenterade under fredagen. Undersökningen av 6 250 Malmöbor, visar på stora lokala skillnader i riskfaktorer som övervikt, rökning, högt blodtryck och plack i halskärlen. Skillnaderna är större än forskarna tidigare befarat och visar att hälsoläget i Malmö behöver förbättras, inte minst i de socioekonomiskt utsatta förorterna. 

I Rosengård har var tredje invånare en övervikt så stor att den klassas som fetma och nästan var fjärde röker, medan motsvarande andel i Limhamn är ungefär var tionde invånare. Skillnaderna avspeglar sig även i kliniska fynd – invånare i Rosengård löper 50 procent större risk än Limhamnsbor att drabbas av plack i halskärlen, vilket är en vanlig orsak till stroke. 

Tydligt samband mellan positiv livssyn och hjärt-lunghälsa

Som en del i SCAPIS Malmö har SCAPIS deltagarna svarat på frågor om hur optimistiska och tillfreds de är med livet. Nu visar resultatet, som baseras på 5 200 SCAPIS deltagare, på ett betydande samband mellan människors livssyn och deras hälsa. Personer med en positiv syn på livet har renare kärl och bättre lungfunktion än människor som ser dystrare på tillvaron. Statistiken visar att deltagare som inte är nöjda med livet har högre BMI, sämre lungfunktion och röker mer. Bland de personer som inte är nöjda med livet så är det också fler som har kalk i kranskärlen. I den grupp som var minst nöjd med livet var andelen personer med kalk i kranskärlen 11 procent fler jämfört med den grupp som var mest positiv.  

I kommande studier vill forskarna undersöka i hur stor utsträckning detta beror på livsstil och hur mycket som kan vara en direkt effekt av människors inställning till livet, förklarade Gunnar Engström, professor Lunds universitet och huvudansvarig för SCAPIS Malmö.

All rörelse är bra rörelse 

Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, ansvarar för mätningarna av det dagliga aktivitetsmönstret hos SCAPIS deltagarna och analyserar hur detta är kopplat till bland annat riskfaktorer, åderförkalkning och fettfördelningen i kroppen. Forskaren Elin Ekblom Bak redovisade resultat från SCAPIS pilotstudie (1 100 slumpvist utvalda personer mellan 50 och 64 år i Göteborg) som visade att endast 7 % av personerna uppfyllde de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet. Deltagarna satt mer än 60 procent av tiden de bar rörelsemätarna, vilket motsvarar nästan nio timmar per dag. Män satt mer än kvinnor, men tränade däremot mer än kvinnorna. Elin har också i en nyligen publicerad studie kunnat visa att deltagare med låg kondition hade en nästan dubblerad sannolikhet för betydande plackbildning, oberoende av faktorer som rökning och stillasittande. Nivån av plackbildning har en stark koppling till hjärtsjukdom och livslängd.

Budskapet till publiken var att all rörelse har betydelse, redan från 1 minuts medelintensiv rörelse påverkas hälsan i positiv riktning. 30 minuters lågintensiv rörelse minskar risken för sjukdom lika mycket som 10 minuters medelintensiv rörelse, så med GIH:s modell kan man välja vilken rörelseform som passar en själv bäst.

Spännande lokal forskning i Malmö

Den stora SCAPIS-studien drivs av sex universitet i Sverige och på varje universitet bedrivs också egna lokala forskningsprojekt knutna till SCAPIS. På seminariet presenterades tre mycket intressanta projekt inom SCAPIS Malmö. 

Ny metod att hitta KOL i ett tidigt skede 

SCAPIS omfattar både hjärt- och lungsjukdom. En av de största och allvarligaste lungsjukdomarna är KOL. De som är drabbade beskriver sjukdomen som att man andas genom ett sugrör. I Malmö testar Per Wollmer, professor Lunds universitet och överläkare Skånes universitetssjukhus, ett nytt sätt att upptäcka KOL i ett tidigt stadium. Det är en så kallad nanopartikelundersökning där studiedeltagarna andas in små, små partiklar och sedan andas ut i ett instrument. För en patient med KOL förstörs de små lungblåsorna, de spricker och blir större. Med nanopartikelundersökningen kan man se om lungblåsorna är förstörda eller inte, vilket inte går att upptäcka vid en vanlig spirometriundersökning. Forskarna hoppas att metoden kan komplettera spirometri och bidra till att KOL upptäcks på ett tidigt stadium, då det fortfarande är möjligt att bromsa sjukdomsförloppet.

Börjar all sjukdom i tarmen?

Kan vi se vem som kommer att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och diabetes med hjälp av vår avföring? Det är några av de frågor Marju Orhu-Melander, professor Lunds universitet, undersöker med sin forskning.

Vår kropp huserar flera olika bakteriefloror på olika ställen i kroppen och de senaste åren har mycket fokus riktats mot tarmbakterierna. Många sjukdomar som exempelvis hjärt-kärlsjukdomar och diabetes har kopplats till tarmfloran (bakterier i avföringsprover). Emellertid är vår förståelse om tarmflorans roll i människans hälsa fortfarande i ett tidigt stadium och det behövs större studier. I framtidens utveckling av individanpassade kostråd och vård tycks stora möjligheter finnas just i tarmfloraforskningen eftersom tarmfloran påverkas av vad man äter. Genom att studera tarmflora hos deltagare i SCAPIS studien i Malmö undersöker forskarna sambanden mellan tarmbakterier och risken för hjärt-kärlsjukdom och typ 2 diabetes. Dessutom undersöker de om dessa eventuella samband påverkas av deltagarnas matvanor och vilka genetiska variationer de har. Hur tarmbakterier reagerar på olika miljöfaktorer såsom mat eller medicinering kan vara mycket individuellt och i denna studie vill forskarna förstå varför det är så.

Jakten på de farliga placken - ny ultraljudteknik i Malmö

Hjärtinfarkt och stroke är två av de viktigaste orsakerna till dödlighet och sjukdom i världen. En vanlig orsak är att en förträngning, ett så kallat åderförkalkningsplack, brister och en blodpropp bildas. Om placket är inflammerat och innehåller mycket fett, så kan det innebära fara för patienten.Tidig identifiering och behandling av plack är just nu en av de största utmaningarna för forskare som arbetar med hjärta och kärl, eftersom det idag saknas bra metoder för att skilja på ofarliga och farliga plack och i tid hitta de plack som kan vara farliga.

I Malmö har en grupp forskare på Lunds universitet, med kollegor från Lunds tekniska högskola, utvecklat en ny ultraljudsbaserad avbildningsteknik för att kunna skilja ut de plack som kan vara farliga. Denna teknik testats på deltagaren i samband med SCAPIS undersökningen och forskarna hoppas att resultaten ska leda till att vi kan hitta personer som har dessa farliga plack och behandla dem i tid, berättade Isabel Goncalves, Lunds universitet och överläkare Skånes universitetssjukhus.

Återigen ett varmt tack till alla som kom och gästade föreläsningarna. Hoppas att vi ses igen!