Dag för genombrott i Linköping

Här presenteras en sammanfattning av seminariet "Dag för genombrott" i Linköping den 3 oktober. Intresset för dagen var mycket stort och Crusellhallen, med sina 1 250 platser, var fullsatt. Dagen inleddes med Hjärt-Lungfondens satsning på duktiga forskare under 40 år – Prins Daniels forskningsanslag för yngre lovande forskare.

”Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare”

Behovet av forskningsmedel i Sverige är stort och Hjärt-Lungfonden vill främja återväxten av forskare i landet. Genom att dela ut Prins Daniels forskningsanslag för yngre lovande forskarehoppas vi kunna ge den svenska forskningen en ”extra skjuts” i ett tidigt skede. Anslaget är på sex miljoner kronor och ger forskaren möjlighet att arbeta koncentrerat med att nå ett forskningsgenombrott som kan komma patienter och vården till del.

Årets mottagare är Anna Smed Sörensen, docent Karolinska institutet, som tilldelas anslaget för sina studier om den gåtfulla lungsjukdomen sarkoidos. Sarkoidos är en sjukdom som kan leda till permanent nedsatt lungfunktion och svårt lidande för de människor som drabbas. I Sverige diagnosticeras ungefär 1 200 personer årligen med sarkoidos. En del av de drabbade tillfrisknar av sig själva inom ett par år, medan andra kan få svåra skador på lungorna – undantagsvis så illa så att en transplantation krävs. Varje år avlider ett 30-tal svenskar i sjukdomen.

Anna Smed Sörensens forskning syftar till att tidigt kunna identifiera de patienter som kommer att utveckla allvarlig sjukdom och ge dem behandling tidigt i sjukdomsförloppet. Hennes forskning är ett viktigt steg på vägen för att fler sarkoidospatienter ska kunna få effektiv behandling och leva friskare liv.

SCAPIS - Hjärt-Lungfondens största satsning 

Sedan starten 1904 har Hjärt-Lungfonden, tack vare alla generösa givare, kunnat bidra till finansieringen av många svenska avgörande genombrott, däribland EKG 1906, Hjärt-Lungmaskinen 1954, Pacemakern 1958, första by-pass operationen i Sverige 1970, propplösande behandling vid stroke 2003, forskning kring vaccin mot åderförkalkning påbörjas 2012 och SCAPIS som påbörjades 2014 förväntas kunna leda till nästa stora genombrott. SCAPIS är Hjärt-Lungfondens hittills största satsning. Över 300 miljoner kr har studien kostat hittills och det gåvor från Hjärt-Lungfondens fantastiska givare som har möjliggjort SCAPIS. Att undersöka 30 000 svenskar på det noggranna sätt som görs inom ramen för SCAPIS kostar ca 10 000 kr per person. För att finansiera undersökning av en enda person krävs ca 7 månadsgivare under ett år. Och med de orden ville Hjärt-Lungfonden uppmana alla i publiken att bli – månadsgivare.

Att stoppa hjärtinfarkten innan den kommer

Trots att dödligheten i hjärt-kärlsjukdom går ner är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken. Vår livsstil har förändrats och idag är stillasittande, övervikt och diabetes vanligare riskfaktorer än rökning och högt kolesterol samtidigt som hjärt-kärlsjukdom börjat ändra karaktär. Därför behövs ny forskning. Ny forskning som kan ge svar på vad i dagens livsstil som ökar risken för hjärt-lungsjukdom? Professor Carl Johan Östgren, huvudansvarig för SCAPIS Linköping, förklarade att en av de viktigaste frågorna i SCAPIS är att förstå vilka sjukdomsmekanismer som är viktiga framöver och hur man kan hitta och mäta biomarkörer i blodet som visar risk för sjukdom, så att man i framtiden kan stoppa hjärt- och lungsjukdom innan den uppstår. Fem år efter avslutad studie kommer nästan 500 deltagare i SCAPIS Linköping ha fått hjärtinfarkt. Forskarna kommer då att titta på vilka markörer som fanns i deras blod och hur deras bilder såg ut när de gjorde SCAPIS-undersökningen. På så sätt hoppas forskarna få nya blod- och bildmarkörer för insjuknande i hjärtinfarkt, så att de i framtiden kan stoppa en hjärtinfarkt eller en stroke innan den kommer.

All rörelse är bra rörelse

GIH, ansvarar för mätningarna av det dagliga aktivitetsmönstret hos SCAPIS deltagarna och analyserar hur detta är kopplat till bland annat riskfaktorer, åderförkalkning och fettfördelningen i kroppen. Forskaren Örjan Ekblom redovisade resultat från SCAPIS pilotstudie (1 100 slumpvist utvalda personer mellan 50 och 64 år i Göteborg) som visade att endast 7 % av personerna uppfyllde de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet. Deltagarna satt mer än 60 procent av tiden de bar rörelsemätarna, vilket motsvarar nästan nio timmar per dag. Män satt mer än kvinnor, men tränade däremot mer än kvinnorna. GIH forskar på vilken betydelse vårt dagliga rörelsemönster har för vår hälsa, fysisk aktivitet i relation till exempelvis övervikt och hjärtinfarkt. Forskarna försöker hitta en gräns för sittande samt nya rekommendationer såväl vardagsaktivitet (lågintensiv fysisk aktivitet) som medel- och högintensiv fysisk aktivitet. Örjan Ekbloms budskap till publiken var att all rörelse har betydelse, redan från 1 minuts medelintensiv rörelse påverkas hälsan i positiv riktning. 30 minuters lågintensiv rörelse minskar risken för sjukdom lika mycket som 10 minuters medelintensiv rörelse, så med GIH:s modell kan man välja vilken rörelseform som passar bäst.

Spännande lokal forskning i Linköping

Förutom den stora SCAPIS-studien bedrivs lokala forskningsprojekt och på seminariet presenterades två mycket intressanta projekt inom SCAPIS Linköping.

Spjutspetsteknologi - mätning av mikrocirkulation i huden

Mikrocirkulationen, dvs blodflödet i de allra minsta kärlen i kroppen, är en viktig del av cirkulationen i kroppen. Försämrad mikrocirkulation är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Man vet idag att hjärt-kärlsjukdom sjukdom och diabetes leder till förändringar i mikrocirkulationen. Men förändringar i mikrocirkulationen skulle även kunna vara det första tecknet på hjärt-kärlsjukdom. Vid Linköpings universitet har forskaren Hanna Jonasson och hennes team utvecklat en ny teknik som på ett snabbt och enkelt sätt mäter hudens mikrocirkulation. Genom att belysa huden med ljus är det möjligt att mäta blodflöde, mängden blod och syresättningen i mikrocirkulationen.

I SCAPIS-mikro, som är en tilläggsstudie i inom SCAPIS Linköping, är syftet är att studera sambandet mellan hudens mikrocirkulatoriska funktion och förekomst och insjuknande i hjärt-kärlsjukdom och diabetes. I SCAPIS-mikro är målet att mäta på majoriteten av de 5000 personer i Linköping som SCAPIS ska inkludera och idag har vi gjort mätningar på fler än 2000 personer. Genom att kombinera mätningar av de minsta kärlen med undersökningar av de stora kärlen, hjärta och lungor hos en stor grupp individer får forskarna en unik möjlighet att studera relationen mellan nedsatt mikrocirkulation och hitta riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Resultaten från SCAPIS-mikro förväntas visa möjligheten för ett billigt och lättillgängligt kliniskt verktyg för tidig diagnostisering samt uppföljning av behandling vid typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. 


Långtidsstress och risk för hjärt-kärlsjukdom

Kan stress leda till hjärt-kärlsjukdomar? Det är nog en allmän uppfattning i befolkningen, men det är knappast vetenskapligt klarlagt. Det här tilläggprojektet i SCAPIS i Linköping syftar till att med en ny biomarkör analysera om långtidsexponering för stress kan leda till ökade hjärt-kärlrisker och hjärt-kärlsjukdomar, framför allt hjärtinfarkt, i den yrkesarbetande befolkningen. De biologiska stressmarkörer man hittills använt i stressforskningen mäter stresshormonet kortisol i saliv, urin och blod, men dessa metoder ger bara en ögonblicksbild av en individs stressnivå. Professor Tomas Faresjös forskargrupp har vidareutvecklat en ny biomarkör som istället mäter långtidsstress genom kortisol i människors hår. Det visar sig nämligen att kroppens utsöndring av stresshormonet kortisol i blodet också lagras i människors hår. När håret sedan växer ut ligger kortisolvärdena kvar i håret likt årsringarna på ett träd. Med en laboratorieanalys kan forskargruppen i Linköping uppmäta de genomsnittliga kortisolvärdena bakåt i tiden. Då hår växer omkring 1 cm per månad kan forskarna studera individens stressnivåer senaste månaden eller flera månader bakåt, som t ex stressnivåerna tiden före en hjärtinfarkt. Med denna biomarkör samt med självrapporterad stress kan forskarna studera långtidsstress i relation till både arbetslivs- och livsstilsförhållanden, men även biologiska hjärt-kärlriskfaktorer som övervikt, lipider, blodtryck etc. På sikt hoppas forskarna att den också ska kunna användas inom vården för att i tid identifiera människor som under längre tid varit utsatta för höga stresspåslag och därmed riskerar allvarliga hjärt-kärlhändelser.