Dag för genombrott i Linköping

Här presenteras en sammanfattning av seminariet "Dag för genombrott" i Linköping den 12 oktober. Intresset för dagen var stort och salen full till bredden, sen inbjudan till trots. Vi planerar att komma tillbaka till Linköping och erbjuda ytterligare ett seminarium under 2018 och då utlovas bättre framförhållning.

Att stoppa hjärtinfarkten innan den kommer

Trots att dödligheten i hjärt-kärlsjukdom går ner är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken. Vår livsstil har förändrats och idag är stillasittande, övervikt och diabetes vanligare riskfaktorer än rökning och högt kolesterol samtidigt som hjärt-kärlsjukdom börjat ändra karaktär. Därför behövs ny forskning. Ny forskning som kan ge svar på vad i dagens livsstil som ökar risken för hjärt-lungsjukdom? Professor Carl Johan Östgren, huvudansvarig för SCAPIS Linköping, förklarade att en av de viktigaste frågorna i SCAPIS är att förstå vilka sjukdomsmekanismer som är viktiga framöver och hur man kan hitta och mäta biomarkörer i blodet som visar risk för sjukdom, så att man i framtiden kan stoppa hjärt- och lungsjukdom innan den uppstår. Fem år efter avslutad studie kommer nästan 500 deltagare i SCAPIS Linköping ha fått hjärtinfarkt. Forskarna kommer då att titta på vilka markörer som fanns i deras blod och hur deras bilder såg ut när de gjorde SCAPIS undersökningen. På så sätt hoppas forskarna få nya blod- och bildmarkörer för insjuknande i hjärtinfarkt, så att de i framtiden kan stoppa en hjärtinfarkt eller en stroke innan den kommer.

Hur mår Linköping?

Studieläkare Eva Swahn berättade att av de drygt 3600 personer som hittills undersökts i SCAPIS Linköping är det lika många män som kvinnor som deltagit. Av dessa är ca 7 % utrikesfödda, ca 42 % har högskoleexamen, ca 37 % har stillasittande arbete och ca 11 % motionerar regelbundet på fritiden. Överlag tycker Eva Swahn att hälsan är god hos SCAPIS deltagarna i Linköping, men givetvis har de i en sådan stor grupp hittat kliniska fynd som skickats vidare för utredning. Av de som hittills undersökts har 69 personer skickats på kranskärlsröntgen och av dessa har 73 % genomgått bypassoperation (CABG- Coronary Artery Bypass Grafting) eller ballongvidgning (PCI- Percutaneous Coronary Intervention) av kranskärl. Aortavidgning har gjorts på 61 personer. Exempel på andra fynd är förstorade binjurar och lymfkörtlar, sarcoidos, nyupptäckt diabetes och struma. I några fall har man hittat rester av thymus, en körtel som man föds med men som normalt tillbakabildas under puberteten. Fynd kan tyda på cancer och behöver utredas. Andra skäl till vidare utredning bland deltagarna har varit pankreascancer, lungproppar, lungcancer, matstrupsbråck, blodbrist och cystor, vätskefyllda blåsor, i diverse organ. Alla deltagare där avvikande fynd gjorts har fått information, vård, behandling och vidare utredning enligt gällande rutiner. 

All rörelse är bra rörelse

GIH, ansvarar för mätningarna av det dagliga aktivitetsmönstret hos SCAPIS deltagarna och analyserar hur detta är kopplat till bland annat riskfaktorer, åderförkalkning och fettfördelningen i kroppen. Forskaren Elin Ekblom Bak redovisade resultat från SCAPIS pilotstudie (1 100 slumpvist utvalda personer mellan 50 och 64 år i Göteborg) som visade att endast 7 % av personerna uppfyllde de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet. Deltagarna satt mer än 60 procent av tiden de bar rörelsemätarna, vilket motsvarar nästan nio timmar per dag. Män satt mer än kvinnor, men tränade däremot mer än kvinnorna. GIH forskar på vilken betydelse vårt dagliga rörelsemönster har för vår hälsa, fysisk aktivitet i relation till exempelvis övervikt och hjärtinfarkt. Forskarna försöker hitta en gräns för sittande samt nya rekommendationer såväl vardagsaktivitet (lågintensiv fysisk aktivitet) som medel- och högintensiv fysisk aktivitet. Elin Ekblom Baks budskap till publiken var att all rörelse har betydelse, redan från 1 minuts medelintensiv rörelse påverkas hälsan i positiv riktning. 30 minuters lågintensiv rörelse minskar risken för sjukdom lika mycket som 10 minuters medelintensiv rörelse, så med GIH:s modell kan man välja vilken rörelseform som passar bäst.

Bli hjärtsmart

Med seminariet i Linköping ville Hjärt-Lungfonden också öka kunskapen om hur riskfaktorer kan vändas till friskfaktorer. Livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellénius vid Karolinska institutet berättade att vi svenskar motionerar mest i Europa, men att vi också sitter mest. Professor Mai-Lis Hellénius uppmanade alla att följa Elin Ekblom Baks råd att röra på sig mer under dagen och betonade att en lång rad studier pekar på att medelhavskost är bland det mest hälsosamma vi kan äta. Tips, råd, recept och vidare information finns att läsa mer om i Sundkurs.

Spännande lokal forskning i Linköping

Förutom den stora SCAPIS-studien bedrivs lokala forskningsprojekt och på seminariet presenterades tre mycket intressanta projekt inom SCAPIS Linköping.

Långtidsstress och risk för hjärt-kärlsjukdom

Kan stress leda till hjärt-kärlsjukdomar? Det är nog en allmän uppfattning i befolkningen, men det är knappast vetenskapligt klarlagt. Det här tilläggprojektet i SCAPIS i Linköping syftar till att med en ny biomarkör analysera om långtidsexponering för stress kan leda till ökade hjärt-kärlrisker och hjärt-kärlsjukdomar, framför allt hjärtinfarkt, i den yrkesarbetande befolkningen. De biologiska stressmarkörer man hittills använt i stressforskningen mäter stresshormonet kortisol i saliv, urin och blod, men dessa metoder ger bara en ögonblicksbild av en individs stressnivå. Professor Tomas Faresjös forskargrupp har vidareutvecklat en ny biomarkör som istället mäter långtidsstress genom kortisol i människors hår. Det visar sig nämligen att kroppens utsöndring av stresshormonet kortisol i blodet också lagras i människors hår. När håret sedan växer ut ligger kortisolvärdena kvar i håret likt årsringarna på ett träd. Med en laboratorieanalys kan forskargruppen i Linköping uppmäta de genomsnittliga kortisolvärdena bakåt i tiden. Då hår växer omkring 1 cm per månad kan forskarna studera individens stressnivåer senaste månaden eller flera månader bakåt, som t ex stressnivåerna tiden före en hjärtinfarkt. Med denna biomarkör samt med självrapporterad stress kan forskarna studera långtidsstress i relation till både arbetslivs- och livsstilsförhållanden, men även biologiska hjärt-kärlriskfaktorer som övervikt, lipider, blodtryck etc. På sikt hoppas forskarna att den också ska kunna användas inom vården för att i tid identifiera människor som under längre tid varit utsatta för höga stresspåslag och därmed riskerar allvarliga hjärt-kärlhändelser.

Spjutspetsteknologi - mätning av mikrocirkulation i huden

Mikrocirkulationen, dvs blodflödet i de allra minsta kärlen i kroppen, är en viktig del av cirkulationen i kroppen. Försämrad mikrocirkulation är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Man vet idag att hjärt-kärlsjukdom sjukdom och diabetes leder till förändringar i mikrocirkulationen. Men förändringar i mikrocirkulationen skulle även kunna vara det första tecknet på hjärt-kärlsjukdom. Vid Linköpings universitet har forskaren Hanna Jonasson och hennes team utvecklat en ny teknik som på ett snabbt och enkelt sätt mäter hudens mikrocirkulation. Genom att belysa huden med ljus är det möjligt att mäta blodflöde, mängden blod och syresättningen i mikrocirkulationen.

I SCAPIS-mikro, som är en tilläggsstudie i inom SCAPIS Linköping, är syftet är att studera sambandet mellan hudens mikrocirkulatoriska funktion och förekomst och insjuknande i hjärt-kärlsjukdom och diabetes. I SCAPIS-mikro är målet att mäta på majoriteten av de 5000 personer i Linköping som SCAPIS ska inkludera och idag har vi gjort mätningar på fler än 2000 personer. Genom att kombinera mätningar av de minsta kärlen med undersökningar av de stora kärlen, hjärta och lungor hos en stor grupp individer får forskarna en unik möjlighet att studera relationen mellan nedsatt mikrocirkulation och hitta riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Resultaten från SCAPIS-mikro förväntas visa möjligheten för ett billigt och lättillgängligt kliniskt verktyg för tidig diagnostisering samt uppföljning av behandling vid typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Blodtrycket är inte som på mottagningen

Högt blodtryck är fortfarande den enskilt viktigaste riskfaktorn för förtida död i världen. Men ofta får man inte korrekta värden när dessa mäts på mottagningen eftersom många personer uppvisar högre tryck på mottagningen än när de vistas hemma. Det brukar kallas ”vitrockhypertoni” utifrån liknelsen att det är närvaro av en vit rock som får blodtrycket att stiga. Enligt mottagningsblodtrycket som gjorts på sjukhuset på 2814 SCAPIS deltagare, hade 29 % systolisk hypertoni (systoliskt tryck, ”övertrycket”, på 140 mmHg eller mer). Men 57 % av dessa med hypertoni på mottagningen hade normalt systoliskt blodtryck hemma (< 135 mmHg). Professor Fredrik Nyström och hans grupp har hittills i materialet sett att man oftare finner vitrockhypertoni hos kvinnor än hos män. Hela 68 % av kvinnorna hade högt blodtryck på mottagningen medan motsvarande siffra för männen var 47 %. Dessa fynd talar starkt till förmån för att hemblodtryck ger mycket viktig information om att man hos kvinnor bara kan lita på mottagningsblodtrycket, för en säker diagnos av hypertoni, i mindre än en tredjedel av fallen (32%). Mätning av hemblodtryck är en tilläggsundersökning inom SCAPIS Linköping. Forskarna kommer att ha mätningar från ca 5000 personer, vilket blir ett av världens största datamaterial på hemblodtrycksmätningar.