Dag för genombrott i Göteborg

Här presenteras en sammanfattning av seminariet "Dag för genombrott" i Göteborg den 14 november. Intresset för dagen var mycket stort och Lorensbergsteatern var fullsatt. Dagen inleddes av Hjärt-Lungfondens generalsekreterare, Kristina Sparreljung, som själv förlorat både sin farfar och pappa i hjärtinfarkt.

SCAPIS - Hjärt-Lungfondens största satsning

Sedan starten 1904 har Hjärt-Lungfonden, tack vare alla generösa givare, kunnat bidra till finansieringen av många svenska avgörande genombrott, däribland EKG 1906, Hjärt-Lungmaskinen 1954, Pacemakern 1958, första by-pass operationen i Sverige 1970, propplösande behandling vid stroke 2003, forskning kring vaccin mot åderförkalkning påbörjades 2012. SCAPIS påbörjades 2014 och förväntas kunna leda till nästa stora genombrott. SCAPIS är Hjärt-Lungfondens största satsning. Över 300 miljoner kronor har studien kostat hittills och det är gåvor från Hjärt-Lungfondens fantastiska givare som har möjliggjort SCAPIS. Att undersöka 30 000 svenskar på det noggranna sätt som görs inom ramen för SCAPIS kostar ca 10 000 kronor per person. För att finansiera undersökning av en enda person krävs ca 7 månadsgivare under ett år. Och med de orden ville Hjärt-Lungfonden uppmana alla i publiken att bli månadsgivare.

Professor Göran Bergström

Att stoppa hjärtinfarkten innan den kommer

Trots att dödligheten i hjärt-kärlsjukdom går ner är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken. Närmare hälften av all dödlighet i Sverige idag beror på sjukdomar i hjärta, kärl och lungor och det är svårt att förutsäga vem som kommer att drabbas eftersom den i många fall kommer utan tidigare symptom. Vår livsstil har förändrats och idag är stillasittande, övervikt och diabetes vanligare riskfaktorer än rökning och högt kolesterol samtidigt som hjärt-kärlsjukdom börjat ändra karaktär. Därför behövs ny forskning. Ny forskning som kan ge svar på vad i dagens livsstil som ökar risken för hjärt-lungsjukdom. 

Professor Göran Bergström, huvudansvarig för SCAPIS, förklarade att en av de viktigaste frågorna i SCAPIS är att förstå vilka sjukdomsmekanismer som är viktiga framöver och hur man kan hitta och mäta biomarkörer i blodet som visar risk för sjukdom, så att man i framtiden kan stoppa hjärt- och lungsjukdom innan den uppstår. Fem år efter avslutad studie kommer tusentals deltagare i SCAPIS att ha fått hjärtinfarkt. Forskarna kommer då att titta på vilka markörer som fanns i deras blod och hur deras bilder såg ut när de gjorde SCAPIS undersökningen. På så sätt hoppas forskarna få nya blod- och bildmarkörer för insjuknande i hjärtinfarkt, så att de i framtiden kan stoppa en hjärtinfarkt eller en stroke innan den kommer.

 Ojämlika förutsättningar för god hjärthälsa

SCAPIS pilotstudie som tidigare genomfördes i Göteborg på 1 100 individer, visade att boende i socioekonomiskt svaga områden i genomgående löper betydligt större risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. När alla undersökningar nu är genomförda på alla 30 000 deltagare, framträder en tydlig bild: förutsättningarna för god hjärthälsa i Sverige är inte jämlika. Människor som bor i områden med låg socioekonomisk status löper nästan 40 procent högre risk att drabbas av högt blodtryck jämfört med motsvarande starka områden. Diabetes och fetma är dubbelt så vanligt i svaga områden och andelen rökare mer än tre gånger större.

John Brandberg

Bilderna i SCAPIS

Aldrig tidigare har det lagrats så stor mängd data, bilder och provresultat i en informationsbank som i SCAPIS. Idag finns teknik för att avbilda sjukdomen i hjärtat och halsens blodkärl samt i lungorna på ett sätt som inte tidigare varit möjligt. Det går också att avbilda och mäta exakt hur olika kroppsvolymer fördelas. Allt detta har gjorts inom ramen för SCAPIS undersökningen, förklarade överläkare John Brandberg tillika verksamhetschef för Radiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Han visade datortomografibilder som tagits på hjärta, lungor och fettfördelning. En viktig del som ganska snabbt kommer att kunna visa resultat är förkalkningar i kärlen. Förkalkningar i hjärtats kranskärl är inte helt ovanligt i gruppen SCAPIS deltagare. Man kan ha förkalkningar utan att man känner sig sjuk, men det kan vara ett slags förstadium till sjukdom.

Befolkningen har blivit fetare, men hur fettet placerar sig är individuellt. John visade bilder på två personer med samma BMI, men där fettet i magen på den ena personer (en man) var placerat innanför bukmusklerna medan på den andra personen (en kvinna) var fettet placerat under huden. Skillnaden kan vara intressant då forskarna tror att det är farligare med mycket fett inne i bukhålan, som det manliga exemplet, än när fettet ligger under huden. Motsvarande bilder visades också på fettfördelning i låren, där kvinnans fett främst låg under huden medan mannens fett främst var placerat mellan musklerna. Leverförfettning kan man få av alkohol, men också av övervikt eller störd ämnesomsättning. Bild på lungor visades också, där förstadium till KOL ringades in. Målet med alla bilderna i SCAPIS är att kunna hitta tecken på sjukdom på ett tidigt stadium, så att behandling kan sättas in tidigt. Innan patienterna är väldigt sjuka. Då kan framtidens patienter förhoppningvis få leva friska längre.

Maj-Lis Hellénius

Bli hjärtsmart

Med seminariet i Göteborg ville Hjärt-Lungfonden också öka kunskapen om hur riskfaktorer kan vändas till friskfaktorer. Sveriges enda livsstilsprofessor, Mai-Lis Hellénius, vid Karolinska institutet berättade att vi svenskar motionerar mest i Europa, men att vi också sitter mest. Stillasittandet bekräftades också i SCAPIS pilotstudie, som visade att endast 7 procent av personerna uppfyllde de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet. Deltagarna satt mer än 60 procent av tiden de bar rörelsemätarna, vilket motsvarar nästan nio timmar per dag. Män satt mer än kvinnor, men tränade däremot mer än kvinnorna. Stillasittandet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och Mai-Lis uppmanade alla att röra på sig mer under dagen och att den lilla rörelsen i vardagen kan göra stor skillnad tillsammans med kosten. Hon betonade att en lång rad studier pekar på att medelhavskost med mycket olivolja eller nötter är bland det mest hälsosamma vi kan äta. Ytterligare tips, råd och recept finns att läsa www.sundkurs.se

Spännande lokal forskning i Göteborg

Förutom den stora SCAPIS-studien bedrivs lokala forskningsprojekt och på seminariet presenterades två mycket intressanta projekt inom SCAPIS Göteborg.

Jan Hedner

Att sova rätt är inte lätt

Sömnen har vital betydelse för vår funktion och välmående. Brist på organiserad sömn leder till ohälsa och det behövs mera djupgående kunskaper om vilken omfattning de sömnrelaterade problemen påverkar hälsan. SCAPIS-studien innebär en unik möjlighet att ur ett befolkningsperspektiv studera inflytandet av sömnrelaterade sjukdomar på hälsan. Jan Hedner, professor vid Göteborgs universitet, och hans forskargrupp har tack vare SCAPIS kunnat samla självrapporterade data kring sömn och använt standardiserade frågeformulär för att identifiera olika sjukdomstillstånd. Närmare 5 000 deltagare har rapporterat i studien och dessutom genomgått en nattlig sömnregistrering. Undersökningarna har inneburit att åtskilliga fall av nydiagnosticerad sömnsjuklighet, främst obstruktiv sömnapné, har identifierats. Cirka 250 personer har erbjudits olika former av behandling utifrån undersökningsfynden. Forskarna analyserar nu fynden, men kan redan nu presentera vissa data kring förekomst av sömnrelaterade sjukdomar och kan visa på ett inflytande mellan framför allt nattlig andningsstörning och hjärt-kärlsjukdom.

Jenny Kindblom

BMI-ökning under puberteten – en ny riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom

Forskarna vet idag att faktorer under barndomen kan påverka risken att drabbas av sjukdom i vuxen ålder, men kunskapen är ofullständig. I Göteborg drivs studien BEST Gothenburg (BMI Epidemiology Study) med syfte att studera betydelsen av längd, vikt, BMI och pubertetstid för framtida sjukdomar. De första studierna från BEST Gothenburg är gjorda på cirka 40 000 män och visar att stor BMI-ökning under puberteten ökar risken för död i hjärt-kärlsjukdomar, samt att drabbas av stroke och hjärtsvikt. Det är normalt att BMI ökar under puberteten, men de här resultaten visar att en stor BMI-ökning under puberteten kan vara en hittills oidentifierad riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.

Nu vill Jenny Kindblom, docent vid Sahlgrenska akademin, gå vidare och studera sambandet mellan stor BMI-ökning under puberteten och den ökade risken för hjärt-kärlsjukdom. Ca hälften av deltagarna i SCAPIS Göteborg finns också med i BEST Gothenburg och nu kan dessa två studier kopplas ihop. Kombinationen av dessa två studier skapar ett helt unikt material där både uppgifter från barndomen och resultaten av de noggranna undersökningarna i SCAPIS finns för samma individer. Jenny Kindblom planerar nu att i detalj studera vilka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som påverkas av stor BMI-ökning under puberteten. De planerade studierna är unika i sitt slag och resultaten kommer att öka kunskapen om hur uppväxten bidrar till hjärt-kärlsjukdom, förbättra möjligheterna till riktade insatser inom prevention, samt också leda till att nya terapier kan utvecklas.

Mojje Milacki

Mojje framförde "Låt ditt hjärta slå"

Artisten Mojje Milacki fick vid 36 års ålder hjärtinfarkt i direktsänding av Let’s Dance. Han genomförde sin dans under pågående hjärtinfarkt. Om det berättade han om på SCAPIS-dagen innan han framförde sin egen sång ”Låt ditt hjärta slå”. En sång som han skrivit med utgångspunkt från sin erfarenhet av att underhålla sjuka barn och deras föräldrar på barnsjukhus runt om i landet. Ett fint och berörande inslag i programmet.

En härlig dag på Lorensbergsteatern