Ärftlighet och livsstil kan sätta igång mekanismer i blodet som ökar risken för stroke genom blodpropp i hjärnans kärl. En forskargrupp i Göteborg samlar in ny kunskap om riskfaktorer för stroke för att studera hur dessa påverkar blodets sammansättning. Projektet, som får ekonomiskt stöd av bland annat Hjärt-Lungfonden, kan på sikt bidra till bättre förebyggande åtgärder och säkrare behandlingar för både individer med stroke-risk och dem som redan insjuknat.
– Vi arbetar med att försöka hitta hittills okända riskfaktorer för stroke. I våra projekt studerar vi såväl ärftliga faktorer som mönster i livsstilen hos enskilda personer för att eventuellt kunna förklara hur de påverkar insjuknande i stroke, berättar Christina Jern, professor vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Tillsammans med professor Christian Blomstrand och med dr Katarina Jood följer hon yngre individer, 18-70 år, som drabbats av stroke på grund av blodpropp i hjärnan. Projektet heter ”The Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke” (SAHLSIS). Patienterna följs upp i sju år efter insjuknandet. Deras skador efter stroke analyseras dels genom bilder som tas av hjärnan med datortomografi och magnetkamera, dels genom undersökning av skadornas inverkan på fysiska och psykiska funktioner. Miljöfaktorer och ärftliga faktorer – så kallade genvariationer – kartläggs. Riskfaktorprofilen jämförs mellan patienter och kontroller, men också med avseende på de olika sätt som stroke kan uppkomma.
Forskargruppen som följer upp strokepatienter i sju år består bland andra av, från vänster: post-doc Sandra Olsson, biolog Sara Karlsson, post-doc Anna Wolf, Christina Jern, doktorand Ellen Hanson och doktorand Karin Hultman.
Stroke på flera sätt
Blodpropp i hjärnan kan uppstå på flera sätt. Bland de vanligare orsakerna finns småkärlssjukdom, åderförkalkning och proppbildning från hjärtat. Vid småkärlssjukdom bildas blodproppen lokalt i något av hjärnans mindre blodkärl. Vid stroke på grund av åderförkalkning har blodproppen vanligen bildats i anslutning till förändringar i halsens kärl och sedan lossnat och följt med blodströmmen till hjärnan. På samma sätt kan blodproppar som av någon anledning bildats i hjärtat, färdas med blodströmmen och fastna i hjärnans blodkärl.
– Vår studie är internationellt unik i sitt upplägg, förklarar Christina Jern. Och unikt är också vårt stora patientmaterial med mycket detaljerade uppgifter om vilken typ av blodpropp patienterna har haft i hjärnan.
Genom att studera enskilda riskfaktorer kan forskarna koppla dessa till respektive variant av stroke med blodpropp. De kan också få en uppfattning om vilka faktorer som har betydelse för graden av funktionshinder på lång sikt hos patienterna.
Christina Jern och kollegorna i forskargruppen gör också experiment i laboratoriet för att bekräfta och förklara mekanismerna bakom de fynd som kommer fram via patientstudierna.
– Vi har särskilt intresserat oss för en genetisk variant i det blodproppsupplösande ämnet tPA, berättar Christina Jern. Det är tPA som man ger som propplösande läkemedel när man behandlar vissa patienter vid stroke och hjärtinfarkt.
Bedömning av individuell risk
Forskarna har visat att den genetiska variant som de arbetar med kan påverka hur mycket tPA som frisätts från blodkärlens väggar. Det är känt sedan tidigare att en allför liten frisättning av tPA i hjärtats blodkärl ökar risken för hjärtinfarkt. Den kunskapen går dock inte att överföra direkt på förhållanden som råder i hjärnans blodkärl. I hjärnan tillverkas nämligen tPA även av andra celler än de som täcker insidan av blodkärlen, och här kan ökad produktion av tPA också ha negativa effekter.
– Därför studerar vi nu bland annat hur den genetiska variant vi arbetar med påverkar produktionen av tPA i själva hjärnan, i nervceller (neuroner) och astrocyter, en annan typ av celler i nervvävnaden.
– Våra resultat kommer förhoppningsvis att kunna bidra till en mer precis bedömning av risken för olika individer att få stroke genom blodpropp i hjärnan, säger Christina Jern. Om vi känner till riskprofilen för en individ kan vi också anpassa de behandlingar som finns att sätta in.
Skräddarsydd vård
De nya kunskaperna kommer, enligt Christina Jern, att bädda för en skräddarsydd vård i det akuta skedet av stroke, men också till ett omhändertagande efter stroke som är mer anpassad till den enskilda patientens riskbild. På lång sikt kan detta bidra till bättre livskvalitet efter en stroke, och till bättre överlevnad för dem som drabbas av blodproppar i hjärnan.
Stroke är i dag den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till handikapp hos vuxna. Varje år insjuknar cirka 30 000 personer i Sverige i stroke och sjukdomen tycks öka bland personer i medelåldern. Behovet av välgjorda kliniska studier på stroke är stort eftersom det visar sig att det forskas mycket mindre kring denna folksjukdom än på andra likvärdiga folksjukdomar.
