Plötsligt hjärtstopp är svårt att förutsäga och förebygga. Forskningen som bedrivs är intensiv och för vetenskapen ligger utmaningen i att förstå, förklara och förebygga de mekanismer och de omständigheter som leder till plötsligt hjärtstopp, hitta högriskpatienterna samt optimera överlevnaden bland dem som drabbas.
I många fall hittar man ingen orsak vid oväntade dödsfall, men till viss del är de bakomliggande faktorerna kartlagda. Man vet att åderförfettningssjukdom och ett 20-tal olika hjärtsjukdomar kan orsaka plötsligt hjärtstopp. Vissa individer i riskgrupperna kan därför fångas upp i tid, medan andra personer tyvärr drabbas av hjärtstopp. Många drabbade vet inte att de lider av hjärtsjukdom. När hjärtstoppet är ett faktum är det lika oväntat för den drabbade som för omgivningen.
Återupplivning utanför sjukhus
Vid de cirka 10 000 hjärtstopp som inträffar utanför sjukhus påbörjas hjärt-lungräddning i ungefär 4 000 av fallen. Av dessa räddas drygt 300 till livet. En rad olika forskningsprojekt pågår som fokuserar på bättre åtgärder för att öka överlevnaden bland dessa personer. Ju snabbare hjärt-lungräddning sätts in – helst inom ett par minuter efter hjärtstoppet – desto större är chansen till överlevnad utan allvarliga skador.
Vid Stockholms Prehospitala Centrum pågår sedan 2005 ett projekt som går under namnet SALSA (Saving Lives in the Stockholm Area) och som innebär att 1 500 brandmän vid räddningstjänsten i hela länet genomgått utbildning i hjärtlungräddning och defibrillering och utrustats med hjärtstartare. Vid larm om ett hjärtstopp larmas räddningstjänsten ut samtidigt som ambulansen och i de fall brandmännen kommer först inleder de hjärt-lungräddning och defibrillering.
Under perioden december 2005–december 2006 ryckte räddningstjänsten ut på 863 hjärtstoppslarm och i hälften av fallen kom man fram före ambulansen. Under perioden i det närmaste fördubblades överlevnaden av bevittnade hjärtstopp från 5,7 procent till 9,7 procent. Även polis, säkerhetsvakter och taxichaufförer har inkluderats i projektet och utvärdering pågår.
Det pågår även en nationell studie om så kallad telefonassisterad hjärt- lungräddning, vilket innebär att larmoperatören ger instruktioner per telefon till den som bevittnat hjärtstoppet och larmat 112. Larmoperatören ger antingen sedvanliga instruktioner i hjärt-lungräddning med både hjärtkompressioner och inblåsningar, eller enbart instruktioner om kompressioner. Syftet är att bekräfta fynd från tidigare studier att korrekt utförda hjärtkompressioner är viktigare för överlevnaden än sedvanlig hjärtlungräddning.
Försök pågår med en maskin som kallas LUCAS (Lund University Cardiopulmonary Assisting System) och som ger mekaniska hjärtkompressioner. Den drivs med komprimerad luft eller syrgas på tub. Maskinen finns på de flesta akutmottagningar och i ambulanserna i vissa svenska städer. Studien omfattar
2 500 patienter och ska vara avslutad 2011.
Några studier fokuserar på huruvida det är av betydelse att benen höjs på den som drabbats av hjärtstopp. Det finns tecken som tyder på att om benen lyfts 45 grader får man ett högre koldioxidvärde i utandningsluften, vilket tyder på en förbättrad cirkulation.
Kartläggning av riskpatienter
Dagens forskning kring plötsligt hjärtstopp handlar till stor del om att utveckla undersökningsmetoder som gör det lättare att finna de personer som löper särskilt stor risk att avlida i plötsligt hjärtstopp.
I Sverige får elitidrottare genomgå speciella hälsoundersökningar med EKG, ibland kallat hjärtscreening. EKG-undersökning avslöjar emellertid inte alla typer av hjärtsjukdomar och dessutom kan man få en del falskt positiva resultat, det vill säga avvikande EKG trots att individen inte är sjuk.
För att se om det går att kartlägga och på ett tidigt stadium fånga upp de barn som har ärftliga hjärtsjukdomar i familjen har en arbetsgrupp inom Svensk Barnkardiologisk Förening utarbetat en enkät som ska testas på en barnavårdscentral och en skolhälsovårdsmottagning. Utifrån de resultat som samlas in ska Socialstyrelsen därefter utvärdera om det finns ett värde i att enkäten sprids till landets alla barnavårdscentraler och skolhälsovårdsenheter.
Genetisk kartläggning
En annan del av forskningen handlar om att identifiera de ärftliga faktorer som ligger bakom många hjärtsjukdomar. Förhoppningen är att man ska hitta hjärtsjukdom på ett så tidigt stadium som möjligt för att kunna sätta in rätt behandling i tid och ge passande livsstilsråd.
Vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå samarbetar hjärtcentrum, barn- och ungdomskliniken samt klinisk genetik vid utredning av ärftliga hjärt-kärlsjukdomar – Centrum för Kardiovaskulär Genetik.
Genetisk forskning kring ärftliga hjärt-kärlsjukdomar har bedrivits här sedan slutet av 1990-talet. Det finns även en klinisk mottagningsverksamhet för familjer med hypertrofisk kardiomyopati och andra ärftliga hjärt-kärlsjukdomar som till exempel
familjär hyperkolesterolemi, långt QT-syndrom och familjära aortaaneurysm.
Forskningen omfattar inte bara de sjuka utan även deras närmaste familjemedlemmar. Målsättningen är att kunna förebygga sjuklighet och död för de familjer som är drabbade. Det är också tänkt att familjerna ska erbjudas
diagnostik, genetisk vägledning, kontrollprogram, behandling och utbildning om sin sjukdom.
Verksamheten ingår delvis i ett gemensamt europeiskt projekt med målsättningen att kartlägga de ärftliga hjärtsjukdomarna hypertrofisk och dilaterad kardiomyopati.
Enheten för klinisk genetik på Norrlands universitetssjukhus i Umeå har profilerat sig som ett kardiologiskt laboratorium dit sjukhus runtom i landet ska kunna skicka blodprov för analys av olika gener i vilka förändringar (mutationer) kan leda till
sjukdom. Anhöriga till drabbade hos vilka man kan identifiera en sjukdomsorsakande genförändring kan erbjudas möjlighet att ta reda på om man bär på anlaget för sjukdomen och i förekommande fall kan man få tillgång till kontroller, förebyggande behandling och livsstilsråd.
I januari 2009 inleddes ett forskningsprojekt i samarbete med samtliga rättsmedicinska avdelningar i Sverige. Inom ramen för projektet kommer fall av plötslig och oväntad hjärtdöd hos unga att utredas molekylärgenetiskt för att identifiera ärftlig hjärt-kärlsjukdom.
Medicinsk hjälp och behandling
När man har identifierat en persons hjärtsjukdom kan man göra åtskilligt för att den drabbade ska kunna leva ett nästan normalt liv. Forskningen kring olika hjärtsjukdomar har tagit stora steg framåt de senaste decennierna.
Undersökningsmetoderna har blivit mer avancerade och kan på ett mycket bra sätt avslöja förändringar i hjärta och blodkärl. Forskning och utveckling fortsätter på det här området, numera arbetar man exempelvis med att höja kvaliteten på bilderna från ultraljudsundersökningar för att få dem ännu mer detaljerade.
På läkemedelssidan har flera olika läkemedel som normaliserar rytmrubbningar tagits fram och fler utvecklas ständigt. Utvecklingen för nya kirurgiska metoder som kan förebygga plötsligt hjärtstopp går också framåt. Det gäller bland annat ballongvidgning av åderförfettade kärl.
Man har även förfinat de hjärtstimulerande apparater som redan finns och nya utvecklas. Den inopererade pacemakern som uppfanns 1958 är i dag inte större än en femkrona och den har räddat miljontals människors liv. Den senaste livräddande apparaten är den implanterbara hjärtstartaren, ICD, som tillsammans med medicin kan förebygga hjärtstopp.
Även livsstilsråd som rör motion och rökning kan rädda många liv. All forskning visar att regelbunden fysisk aktivitet på rätt anpassad nivå är gynnsam för hälsan, medan rökning och ett stillasittande liv ökar risken att drabbas av plötsligt hjärtstopp.
Texten är hämtad från Hjärt-Lungfondens temaskrift Plötsligt hjärtstopp, som gavs ut i augusti 2009.
