Stabil kärlkramp kan innebära varierande grad av funktionsinskränkning. Många lär sig leva med sin kärlkramp och tycker att den inte innebär några stora förändringar i livsmönstret och livskvaliteten. Man vet när smärtan brukar komma och kan anpassa sin aktivitet. Ett alternativ är också att man tar nitroglycerin i förebyggande syfte i de situationer då kärlkrampen brukar sätta in.
Situationer som man kan undvika är till exempel ansträngning vid kall väderlek eller direkt efter maten. Medicinsk behandling kan betydligt lindra besvären och göra att anfallen kommer mera sällan. Åtgärder mot riskfaktorer minskar också risken för instabil kärlkramp eller hjärtinfarkt. För många innebär dock även en stabil kärlkramp oacceptabla försämringar av livskvaliteten och det blir då aktuellt med vidare utredning och ställningstagande till operation eller ballongvidgning. Vid en måttlig stabil kärlkramp är målet framför allt att nå symptomlindring och inte så mycket att förebygga hjärtinfarkt.
En period av rehabilitering
Vare sig ett ingrepp orsakats av en invalidiserande stabil kärlkramp eller en episod med instabil kärlkramp så innebär ingreppet en period av rehabilitering. Hur fort rehabiliteringen går är beroende på allmäntillstånd och aktivitetsgrad.
Efter en ballongvidgning stannar patienten vanligen kvar på sjukhuset över natten innan han eller hon åker hem igen. En bypass-operation kräver dock flera dagar på sjukhus.
Efter det tycker de flesta säkert att det ska bli skönt att komma hem och låta vardagen ta vid igen efter all uppståndelse. Efter en ballongvidgning kan man oftast snart återgå till samma aktivitet som tidigare och om ingreppet är lyckat kommer man också att kunna öka sin aktivitet och leva ett mera besvärsfritt liv.
En bypass-operation innebär en längre rehabilitering och den första dagen kan det vara en ansträngning bara att resa sig. På sikt brukar dock de flesta klara av att återgå till den aktivitetsgrad de hade före insjuknandet, och förhoppningsvis även ett mer aktivt liv.
Inte farligt att röra sig
Efter att ha fått diagnosen instabil kärlkramp är många rädda för att röra sig så att de blir andfådda. Det är viktigt att komma ihåg att det inte är farligt att röra sig efter sjukdomen, även om det gäller att öka sin aktivitetsgrad i etapper. Efter någon vecka brukar det gå utmärkt att röra sig obehindrat i omgivningarna runt hemmet och att klara av flertalet normala sysslor hemma – förutom de allra tyngsta.
Att klara av vardagssysslorna är givetvis viktigt för att få tillbaka ett normalt liv. Samtidigt måste den som en gång fått en allvarlig sjukdom alltid vara uppmärksam på kroppens signaler. Bröstsmärtor, andfåddhet och trötthet är tecken på att det är bäst att ta det lugnare.
Efter utskrivningen krävs fortsatta hälsokontroller. Det första återbesöket brukar vara på sjukhusets mottagning efter två till fyra veckor. En del sjukhus har speciella kranskärlsmottagningar där läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och dietister arbetar i team. Vid återbesöken kontrollerar de patientens hälsa bland annat för att se om behandlingen behöver förändras på något sätt. Målet är att patienten ska kunna återanpassas till ett normalt aktivt liv igen. Men det finns risk för att patientens vardag innehåller moment som kan leda till ett återinsjuknande. Därför är ett annat syfte med återbesöken att försöka påverka patientens livsstil.
I de allra flesta fall finns det något att göra för att uppnå ett sundare liv. Det viktigaste en person med kranskärlssjukdom kan göra för att förbättra sin hälsa är att sluta röka. Andra goda råd är att äta sundare, motionera mer och förändra vardagen så att den blir mindre stressig. Ett sätt att ändra rutinerna både på jobbet och hemma är att våga sätta gränser när något engagemang upplevs som alltför krävande.
För att vara säker på att komma igång med lämplig fysisk aktivitet kan det vara bra att be om en remiss till sådan träning i sjukhusets regi alternativt be om ”motion på recept”.
Att våga säga nej och att våga röra sig
Det är viktigt att tillåta att rehabiliteringen tar tid utan att känna skuldkänslor. Inte bara familjen utan också kollegerna på jobbet kanske ställer olika krav på aktiviteter. Kanske har de också attityden att vardagen tillsammans nu ska bli som vanligt igen. Ett råd från läkare är att våga sätta gränser när det gäller engagemang som känns som överkrav. Den egna hälsan måste komma först i det här läget. Det kan faktiskt vara tillåtet att vara trött.
Att det är nyttigt med fysisk aktivitet även för de som lider av hjärtsjukdomar var känt redan i slutet av 1700-talet. Men den kunskapen föll sedan i glömska för att i Sverige återupplivas på 1960-talet då fysisk träning började användas som terapi vid hjärtsjukdom. Forskare har visat att de som deltar i organiserad fysisk träning minskar risken för återinsjuknande och död i hjärtkärlsjukdom med cirka 20 procent de närmaste åren efter sin akuta händelse.
Många blir överdrivet försiktiga i samband med hjärtsjukdom – en försiktighet som ofta uppmuntras av rädda anhöriga. Att röra på sig blir då som att få ett kvitto på vad kroppen klarar av. Det gäller bara att komma över den första rädslan. Det finns studier som visar att kvinnor som kommer till rehabilitering har lägre funktionsstatus än män och också är mer psykosocialt påverkade av sin sjukdom. En orsak till detta anses vara att kvinnor ofta upplever mer stress och begränsningar i det dagliga livet än män.
Sjukskrivning och arbete
Efter den första akuta sjukdomsepisoden brukar det följa en tid av sjukskrivning i hemmet. Hur lång den perioden blir varierar givetvis utifrån hur personen ifråga mår och vilken typ av arbete han eller hon har. Det beror också på om den instabila kärlkrampen stabiliserar sig eller inte.
Varje patient och situation är unik och det finns inga absoluta regler för hur lång sjukskrivningen ska vara. Om man har ett fysiskt mindre krävande arbete och en lindrig kärlkramp, behöver man kanske inte sjukskrivas alls, medan en person med tungt arbete och mera uttalad kärlkramp behöver längre sjukskrivning och eventuellt också åtgärder för att anpassa arbete och fritid till den fysiska kapaciteten.
Det kan vara bra att på ett tidigt stadium fundera över och planera för hur arbetet ska fungera i framtiden. Ofta är en gradvis återgång till arbetet att föredra. I sådana fall är det möjligt att vara sjukskriven på halvtid eller till 25 procent. Det finns också de som gör en så kallad arbetsprövning på sitt gamla arbete under fortsatt hel sjukskrivning. Det innebär att man arbetar på prov utan att sjukskrivningen bryts.
Både ansvarig läkare och arbetsgivaren bör kunna involveras i diskussionerna om hur den framtida arbetssituationen ska lösas på bästa sätt. Första steget i en bra rehabilitering tas ofta redan på sjukhuset. Eftersom en stor del av arbetsbördan för kvinnor finns i hemmet kan hemkomsten från sjukhuset bli som att återgå till jobbet direkt. Ett sätt att åtgärda detta kan vara att förlägga en del av arbetsrehabiliteringen till hemmet.
Resor och bilkörning
De flesta klarar i regel köra bil direkt efter utskrivningen från sjukhuset. I samband med utskrivningen brukar läkaren ge instruktioner om vad som gäller.
Tänk på att även om själva bilkörningen kanske inte är fysiskt påfrestande kan det uppstå situationer som utlöser kraftig stress. Det i sin tur kan få puls och blodtryck att stiga vilket kan utlösa kärlkramp.
Bad och bastu
Den som har kranskärlssjukdom bör undvika alltför kraftiga temperatursvängningar. Snabb avkylning i samband med kallbad medför att cirkulationen påverkas och kan leda till en kärlkrampsattack. Därför är ett bra råd att pröva sig fram med utomhusbad under en period och att undvika alltför snabb avkylning genom att doppa sig gradvis.
Att bada bastu bör också ske med viss försiktighet. Värmen i bastun gör att blodkärlen vidgas och att blodtrycket sjunker. Det kan leda till att man svimmar, den risken är speciellt stor för de som äter blodtryckssänkande medicin. Snabb eller kraftig avkylning efter bastubadet gör att blodtrycket stiger, vilket innebär en stor påfrestning för hjärtat.
Sex
Att tappa sexlusten efter en svår sjukdom är vanligt bland både män och kvinnor. Men det finns egentligen inga medicinska skäl för att avstå från det sexuella samlivet när man kommit hem från sjukhuset. Påfrestningarna på hjärtat är i regel inte större vid ett samlag än vid det arbetsprov som patienten gör vid utskrivningen från sjukhuset.
Den som är rädd att få kärlkramp kan förebygga detta genom att ta en nitroglycerintablett några minuter före ett samlag. Läkare varnar dock för att använda medicinen Viagra i samband med nitroglycerin. Kombinationen kan leda till mycket allvarliga blodtrycksfall.
Nedstämdhet och oro
Hjärt-kärlsjukdom drabbar inte enbart kroppen. De flesta människor som är med om livsavgörande händelser brukar också omvärdera delar av sitt liv eller sin livsstil. Egen eller anhörigs sjukdom är ett typiskt tillfälle som brukar ge anledning till sådana funderingar. Därför är det vanligt och naturligt att reagera med oro och nedstämdhet de första veckorna efter sjukdomsdebuten. Detta brukar dock försvinna utan speciella åtgärder eller medicinering.
En del personer försöker efter utskrivningen från sjukhuset ”glömma bort” sin kärlkramp. Att förneka en svår händelse på det viset kan vara ett försök att skydda sig mot oro och ångest. Samtidigt kan denna reaktion göra det svårare att återanpassa sig till ett normalt liv igen. Ett annat sätt att försvara sig mot oron kan vara att bagatellisera händelsen eller att försöka framstå som starkare och mer oberoende än man känner sig.
En tredje personlighetsgrupp kan reagera genom att börja oroa sig över helt andra saker än själva sjukdomen. Kanske blir de lättirriterade eller till och med aggressiva. Det är viktigt att de anhöriga känner till att sådana här psykiska reaktioner är naturliga. Ofta märks det inte under sjukhusperioden då man befinner i en främmande miljö och skyddad från fysiska och psykiska påfrestningar. Men väl hemma igen blir många mer känsliga än normalt. Då kan det vara svårt att tåla även små motgångar och påfrestningar.
Som alltid är ett gott råd att tala om hur man känner och tänker. Då är det lättare att få rätt stöd och hjälp. Samtidigt kan ett sådant samtal göra det lättare att bearbeta händelserna och komma i balans igen.
Depression och ångest
Det är vanligare med depression och ångest hos personer som har drabbats av fysiska sjukdomar än hos normalbefolkningen. Ett sådant samband finns också vad gäller hjärt-kärlsjukdomar och förekomsten av depression och ångest. Hos kvinnor är kopplingen vanligare än hos män.
Att upptäcka att någon är deprimerad är inte alltid så lätt. Men det är viktigt att dessa personer snabbt får diagnos och behandling. Ett tecken på att någon kan vara deprimerad är att personen ifråga verkar ointresserad av det mesta och har svårt att känna glädje. Problem med minne och koncentration är några andra symtom liksom dålig aptit och att man vaknar alldeles för tidigt.
De så kallade SSRI-preparaten som under 1990-talet fick genomslag i behandlingen av depressioner har mindre biverkningar i hjärta och kärl än vad de äldre antidepressiva medicinerna har.
Texten är hämtad ur Hjärt-Lungfondens temaskrift Kärlkramp som gavs ut 2004.
