Ju snabbare man får diagnos och behandling desto större är möjligheterna att minska skadan på hjärtmuskeln. Ring därför genast 112 och begär ambulans om du misstänker hjärtinfarkt.
Symptom vid hjärtinfarkt
Det mest typiska symptomet vid hjärtinfarkt är plötsliga smärtor mitt i bröstet. Smärtan kan variera och kännas svår, djup och sprängande, mitt i bröstet eller ibland som ett band över bröstet. Smärtan är ihållande och kan vara olika stark samt kan stråla ut till en arm eller båda, eller till hals, nacke, käkar, mage eller rygg. Smärta som sitter i minst 15 minuter och kombineras med hjärtklappning, illamående, kallsvett, andnöd, yrsel eller svimning ökar sannolikheten för att det är en hjärtinfarkt. Samtidigt känner man sig ofta mycket rädd och har ångest.
I dag vet vi att symptomen vid hjärtinfarkt kan vara väldigt olika hos olika individer, inte minst mellan män och kvinnor. Tidigare kunde okunskap om kvinnors symptom leda till att korrekt diagnos ställdes alltför sent. Hos kvinnor kan symptomen vara mer diffusa och smärtan mindre påtaglig, vilket ibland kan misstolkas som mindre allvarligt. Värk i käkarna eller skulderpartiet, tyngdkänsla eller tryck över bröstet, ont i magen, andnöd och orkeslöshet, stark trötthet, yrsel eller illamående, allt detta kan ibland också vara symptom på hjärtinfarkt. Symptomen är dock i allmänhet desamma hos varje enskild individ.
Vissa individer, exempelvis äldre och personer med diabetes, kan ibland insjukna i hjärtinfarkt helt utan smärta eller med mycket vaga symptom, såsom andnöd och starkt trötthet, i så kallad tyst infarkt. Tyst infarkt upptäcks oftare långt efteråt, till exempel vid hälsoundersökningar med EKG.
Diagnos ställs vanligtvis utifrån symptom i kombination med EKG och blodprov. Vid en hjärtinfarkt läcker hjärtmuskeln proteiner som kan spåras i blodet, bland annat så kallade troponiner. EKG och ett initialt blodprov där troponinvärdet undersöks, samt ytterligare undersökningar av troponinvärdet med ungefär sex timmars mellanrum, kan ofta utesluta eller bekräfta en infarkt.
En ultraljudsundersökning görs för att bedöma infarktens storlek och hur hjärtats pumpförmåga påverkats. En kranskärlsröntgen visar eventuella förträngningar i kärlen och var stoppet sitter. Trots diagnosen hjärtinfarkt kan en kranskärlsröntgen i vissa fall visa normala kranskärl. Det kan då ha varit en blodpropp som redan lösts upp. En annan förklaring kan vara att infarkten orsakats av en långvarig sammandragning i ett kärl. Att kärlen ser normala ut vid en kranskärlsröntgen, trots en infarkt, är vanligare hos kvinnor än hos män.
Symptom vid kärlkramp
Många som haft hjärtinfarkt drabbas av kärlkramp efteråt. Andra kan ha haft besvär av kärlkramp före infarkten, i en del fall dagar eller veckor innan. Symptomen liknar dem för hjärtinfarkt, men de är lindrigare och kan återkomma flera gånger utan att det blir någon bestående skada på hjärtat. Ofta uppstår bröstsmärta vid eller efter fysisk eller psykisk ansträngning. Smärtan beror på att hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre och näring. Det typiska är att smärtan försvinner efter några minuters vila. Liksom vid hjärtinfarkt kan kvinnors symptom vid kärlkramp vara mindre tydliga än hos män.
Om symptomen är förutsägbara och har funnits flera veckor utan att ändra karaktär brukar kärlkrampen betecknas som stabil. Skulle symptomen förvärras och bli mer lättutlösta än tidigare är det ett varningstecken som betyder att man ska söka läkare. Instabil kärlkramp är svårare att diagnostisera än en hjärtinfarkt. Ibland syns förändringar vid ett EKG. Blodprov kan också ge information. Många gånger kan dock blodproverna vara helt normala och det är inte alltid ett EKG visar några förändringar trots typiska symptom. Vid stark misstanke om instabil kärlkramp görs en kranskärlsröntgen.
Smärtor i bröstet kan förstås bero på annat än kärlkramp eller hjärtinfarkt och betyder inte automatiskt att man har hjärtproblem. Problem med nacken, ryggen, muskler och mage eller sjukdom i lungor och gallvägar kan till exempel ge liknande symptom.
Symptom vid hjärtsvikt
Det är vanligt med hjärtsvikt vid en akut hjärtinfarkt. Många har en övergående hjärtsvikt ett par dagar efter en hjärtinfarkt, medan andra får en bestående hjärtsvikt. Symptomen kan variera från dag till dag, men de vanligaste tecknen är andfåddhet, trötthet och nedsatt kondition. Hosta på natten och dålig aptit är andra symptom. Många går upp i vikt då benen svullnar på grund av att vätska samlas i kroppen. Vid akut svår hjärtsvikt är symptomen mer dramatiska med kraftig andnöd, kallsvett, blekhet, svår hjärtklappning och ångest. Vissa får rosafärgad vätska från lungorna i munnen.
Det är många gånger svårt att omedelbart ställa en säker diagnos. Många äldre människor blir andfådda och trötta av andra anledningar. Att benen svullnar kan ha andra orsaker, såsom övervikt och åderbråck. Tidigare hjärtinfarkt, diabetes eller högt blodtryck bidrar till uppkomsten av hjärtsvikt. Diagnosen ställs utifrån symptom, undersökning av lungorna och med ultraljud. Ultraljudsundersökningen visar hjärtväggarnas rörelser och tjocklek, hjärtklaffarnas funktion liksom blodflödet i hjärtat och är ett bra sätt att säkerställa diagnosen. En hjärt- lungröntgen visar grovt om hjärtat är förstorat eller om det samlats vätska i lungsäckarna, men ger inte lika mycket information. Med ett blodprov kan man mäta ett särskilt hormon som utsöndras vid ökad belastning på hjärtat, och provet kan användas som hjälp för att diagnostisera och följa utvecklingen av en hjärtsvikt.
Texten är hämtad ur Hjärt-Lungfondens temaskrift Hjärtinfarkt som gavs ut i juni 2008.
