Kan ett vanligt virus påverka åderförfettningen i kroppen så att risken för hjärtinfarkt eller stroke ökar extra mycket? Svenska forskare kartlägger just nu vad som händer i blodådrorna när cytomegalovirus, CMV, börjar tillverka skadliga molekyler som bidrar till inflammation. På sikt hoppas forskarna kunna bedöma enskilda patienters risker för att insjukna i hjärt-kärlsjukdom.
Åderförfettning (ateroskleros) förknippas sedan länge med en pågående inflammation i blodkärlen framkallad av speciella så kallade inflammatoriska molekyler. Molekylerna frisätts inte bara av immunförsvarets celler, som man tidigare trodde, utan även av exempelvis kärlens glatta muskelceller infekterade av cytomegalovirus, CMV.
Avslöjandet kommer från forskare vid Karolinska institutet, KI, i Stockholm som i ett projekt med stöd från Hjärt-Lungfonden har studerat CMVs aktivitet.
CMV är ett av världens vanligaste virus och finns ”sovande” i många slags celler i kroppen hos sju av tio människor.
KI-forskarna som leds av professorerna Cecilia Söderberg-Nauclér och Jesper Haeggström, har undersökt följderna av att CMV väcks från en vilande fas inne i cellen till en aktiv fas som ger upphov till en mängd inflammationsfrämjande molekyler, så kallade leukotriener. Genom kartläggningen av det som sker i cellen och dess omgivning hoppas forskarna komma närmare en förklaring på hur inflammationen som driver ateroskleros uppstår och hålls igång.
– Vi vill förstå vilken roll CMVs produktion av leukotriener spelar i den fortlöpande inflammationen bakom ateroskleros, berättar Cecilia Söderberg-Nauclér. Flera biokemiska och genetiska studier har bekräftat att just leukotriener förmodligen har en viktig roll i fortskridandet av ateroskleros.
– Vi är mekanismen på spåren och har nu visat att yttre faktorer, till exempel infektioner i kroppen, kan få viruset att vakna till liv och börja produktionen av inflammatoriska proteiner även i glatta muskelceller som finns i blodkärlen. Det är en sak som man inte kände till tidigare.
Forskarna på KI har undersökt CMVs aktivitet såväl i enskilda muskelceller som i djurmodeller och preliminära resultat talar för att viruset förekommer vid inflammation i så gott som alla blodkärl med åderförfettning. Detta talar för att CMV i aktiverad form kan spela en viktig roll vid utvecklingen av hjärtkärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt och stroke.
Nästa steg blir att studera processen i patienter.
– Vi vill ta reda på nettoeffekten av virusets aktivitet, det vill säga få svar på frågan vilken betydelse aktivt CMV har för den enskilda patientens risker för att insjukna i hjärtkärlsjukdom, förklarar Cecilia Söderberg Nauclér.
På lång sikt syftar forskningen till att hitta lämpliga förebyggande behandlingar mot bland annat hjärtkärlsjukdom som utlöses av inflammation i blodkärlen.
– Om man kan visa att leukotriener som CMV kan styra produktionen av ger upphov till eller underhåller den inflammation i blodkärlen som påskyndar uppkomsten av hjärtkärlsjukdom, så blir det också lättare att förebygga i första hand ateroskleros och därmed hjärtinfarkt och stroke, säger Cecilia Söderberg Nauclér.
Hon påpekar att det redan i dag finns läkemedel som antingen hämmar bildningen av leukotriener, eller angriper själva viruset.
– Det skulle vara intressant framöver att utvärdera effekten av sådana behandlingar i större patientgrupper som omfattar även personer som inte bär på CMV. Det skulle ge oss en säkrare uppfattning om hur stor del CMVs aktivitet kan ha i utvecklingen av hjärtkärlsjukdom.
Text: Gabor Hont
På bilden från vänster: Klas Strååt (doktorand), Monika Grudzinska (Leg Läk, doktorand), Charlotte Tammik (laboratorie assistent), Madeleine Cederarv (doktorand), Rainer de Klark (laborant), Petra Skarman (post doc), Afsar Rahbar (post doc), Chato Taher (Leg läkare , doktorand), Cecilia Söderberg-Nauclér (professor).
