Sven-Erik Sonesson, överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och docent vid Karolinska institutet i Solna, ansvar för fosterkardiologin i hela Stockholms län.
– Foster kan drabbas av hjärtrytmrubbningar. Vi vill ta reda på vad det är för typ av rubbningar och vilken elektrofysiologisk mekanism som ligger bakom. Det har betydelse för behandlingen.
Så förklarar Sven-Erik Sonesson bakgrunden till sin forskning. Problemet är att det inte går att ta EKG på foster. Signalerna blir för svaga och störs dessutom av mammans egna elektriska signaler. Därför används en speciell form av ultraljud för att hämta ut information om blodets flödeshastighet från vener, pulsåder eller en klaff i hjärtat.
Sven-Erik Sonessons nuvarande forskningsprojekt gäller foster som har för långsam hjärtfrekvens. En grupp som studeras specifikt är de som har hjärtblock till följd av att mamman har en speciell typ av antikroppar.
– Vad det beror på vet vi inte, men en särskild riskgrupp är kvinnor som har vissa reumatiska sjukdomar. En del av dem bär på antikroppar som ger en ökad risk att få foster med hjärtblock.
Hjärtblock innebär att den elektriska impulsen inte tar sig fram mellan förmak och
kammare. Det betyder att kammaren intar en egen frekvens som kan ligga mellan 40 och 70 slag per minut, mot normalt 120 till 150.
– Det är ett ovanligt tillstånd, cirka en på 10 000 drabbas. Men får man det är risken omkring 20 procent att avlida i livmodern – och av dem som överlever blir alla pacemakerpatienter, säger Sven-Erik Sonesson.
Sjukdomen ger någon form av inflammatorisk reaktion i hjärtat, som påverkar
retledningssystemet och gör att impulsen inte tar sig fram till kammaren. För att utreda orsakerna till detta samarbetar Sven-Erik Sonesson med en annan forskningsgrupp på Karolinska sjukhuset, där man försöker hitta den antikropp som är värst för att utlösa problemen.
– En av forskningslinjerna är att hitta en bra markör, som gör att vi kan definiera en så liten riskgrupp som möjligt, säger Sven-Erik Sonesson.
Han tilläger att det konstiga med sjukdomen är att den inte bara beror på antikropparnas egenskaper utan också betingas av faktorer hos fostret. Hos kvinnor som fött ett barn med hjärtblock är nämligen risken vid nästa graviditet 20 procent, medan 80 procent av barnen inte verkar påverkas av de antikroppar som tidigare visat sig kunna framkalla ett hjärtblock.
Sven-Erik Sonesson har följt omkring 90 riskgraviditeter sedan 1999. Mellan graviditetsvecka 18 och 24 görs regelbundna ultraljudsundersökningar för att upptäcka om hjärtblock håller på att utvecklas. Då kan man sätt in en typ av kortison som dämpar den inflammation som tros uppstå i hjärtats retledningssystem när de här antikropparna träder in.
– Men behandlingen är inte hundraprocentig, och vi vill hitta en metod som säkert identifierar de foster som håller på att utveckla block. Det är bara bland dessa det är motiverat att gå in med en behandling som har så pass hög risk, säger Sven-Erik Sonesson.
– Vi har två fall nu där vi lyckats få begynnande hjärtblock att vända och gå tillbaka. I hela världen finns högst ett 20-tal liknande fall dokumenterade.
Text: Susanna Lidström
Foto: Sara Burman
Artikeln är hämtad från vår tidning Forskning för hälsa nummer 1, 2008.
