Att livsstilen hänger nära samman med högt kolesterolvärde har varit känt i ganska många år. Länge inleddes behandlingen med att enbart uppmuntra patienterna att förändra sin livsstil. Sluta röka, äta nyttigt och motionera, kanske gå ner i vikt, var läkarnas råd. Om inte det hjälpte satte man in mediciner.
Nu är det annorlunda. Råd om livsstilsförändringar är första åtgärden, men ofta sätts medicinering in samtidigt. Det beror dels på att dagens mediciner har testats väl och visat sig vara säkra och ha få biverkningar. Dessutom har medicinerna blivit mycket billigare. Behandlingen av högt kolesterol är densamma för kvinnor som för män.
Kost
Övervikt är ofta en del av det metabola syndromet, men inte alltid. Man kan ha ett högt kolesterolvärde utan att vara överviktig, särskilt om de höga värdena är ärftliga. Att gå ner i vikt är alltså inte nödvändigtvis en av de livsstilsförändringar man behöver göra. Men med tanke på att antalet överviktiga stadigt ökar och snart omfattar hälften av alla svenskar har en viss viktminskning ofta välgörande effekter. Därför är det ofta viktigt att ha kontroll över sitt totala kaloriintag.
Att minska ner på mättat fett och i stället äta omättade fetter är viktigt för att förändra kolesterolbalansen. Det betyder mindre av fett kött, feta charkprodukter och feta mejeriprodukter samt mer av feta fiskar, som lax, makrill och sill samt vegetabiliska oljor och fetter, utom kokosfett.
Hur man använder fett spelar också stor roll. Det är bra om man kan hitta alternativ till stekning, men vill man steka maten rekommenderar dietisterna att man använder rapsolja eller flytande margarin.
Grönsaker och frukt har många nyttiga näringsämnen, men också fibrer. Ett riktmärke för att öka intaget av frukt och grönsaker kan vara ”Femman”. Den innebär fem frukter/grönsaker om dagen, eller 500 gram. Grovt bröd ger också bra fibrer. Havre och råg innehåller dessutom betaglukaner, som har en direkt effekt på kolesterolvärdet genom att sänka halten LDL-kolesterol i blodet.
Motion
”Motion är det närmaste en mirakelmedicin man kan komma”, har fysiologi- och idrottsprofessorn Bengt Saltin sagt. Ändå är det många som rör sig alldeles för lite. Konditionsnivån har minskat med 10 procent under de senaste 40 åren, för både män och kvinnor. Det låter kanske inte så mycket, men det visar inte hela sanningen, eftersom det finns en polarisering i samhället. Många är betydligt mer fysiskt aktiva än för några år sedan. Den andra gruppen, som inte har några fysiska aktiviteter alls är mycket större i dag än på 60-talet.
Brist på motion hänger ofta ihop med övervikt. Men motionens goda effekter sträcker sig långt utöver den eventuella viktnedgången. En överviktig person som rör på sig är friskare och har mindre risk för hjärt-kärlsjukdomar än en smal person som sitter stilla.
Det viktiga är att man rör på sig, inte vad man gör. Trädgårdsarbete och städning är bra exempel på fysisk aktivitet och har många hälsovinster.
För att öka syreupptagningsförmågan och få bättre kondition krävs dock en något mer intensiv motion. Hjärtat ska jobba lite så att man känner sig varm. Snabba promenader, dans, stavgång, joggning, cykling och så vidare är exempel på bra motion.
För att få goda effekter behövs 30 minuters motion per dag, eller 3–4 timmar i veckan, med en kaloriförbrukning på cirka 1 500 kalorier i veckan. Det bästa resultatet når man om man fördelar motionen på så många dagar som möjligt.
Statiner
Statiner är i dag det vanligaste läkemedlet mot förhöjt kolesterol. Det gäller både personer med FH och andra. Statinerna hämmar produktionen av kolesterol i levern och ökar på så vis mängden LDL-receptorer. Samtidigt hämmar de VLDL-syntesen och därmed produktionen av det onda LDL-kolesterolet.
Statiner har förhållandevis få biverkningar. Smärta i musklerna kan förekomma, med ungefär samma känsla som träningsvärk, men den försvinner oftast genom att läkemedelsdosen ändras. Så kallad transaminasförhöjning, en leverskada, kan också förekomma. Risken för biverkningar ökar om man kombinerar statiner med andra läkemedel, som fibrater.
Det finns olika statiner, de vanligaste och bäst dokumenterade är simvastatin, pravastatin och atorvastatin. Andra statiner är rosuvastatin och fluvastatin.
Fibrater
Fibrater ökar nedbrytningen av triglycerider och används därför mest om patienten har förhöjda triglyceridvärden. De påverkar också kolesterolcykeln genom att öka HDLvärdena. I dag används statiner i första hand, men om en patient inte svarar på den behandlingen kan man sätta in fibrater.
Gallsyrabindare
Gallsyrabindare stimulerar levern att bryta ner mer kolesterol. De kombineras ofta med statiner, särskilt vid FH, familjär hyperkolesterolemi. En biverkning kan vara förstoppning, men läkemedlen anses annars vara mycket säkra.
Nikotinsyra
Nikotinsyra verkar både genom att sänka LDL-kolesterol och triglycerider och genom att höja HDL-kolesterol. Behandlingen var vanlig innan statinerna fanns, men används mindre i dag. Biverkningarna är ofta svåra i form av värmevallningar och klåda. Även minskad glukostolerans och ökad halt av urinsyra i blodet kan förekomma. Biverkningarna är vanligare hos kvinnor än hos män. Nikotinsyra används tillsammans med statiner eller ensamt, om patienten inte tål statiner.
Kolesterolabsorptionshämmare
På senare år har läkemedel som minskar upptaget av kolesterol från tarmen utvecklats. De används vanligen i kombination med statiner och kan då sänka LDL-kolesterolet ytterligare.
Alternativbehandlingar
Fytosteroler, det vill säga steroler från växtriket, har visat sig ha en effekt på kolesterolet som liknar statiners. LDL-produktionen minskar, dock i mycket mindre skala än genom medicinering med statiner.
Fytosteroler finns i bland annat majs- och rapsolja, broccoli, frukt, nötter och spannmål. Omega-3 har visat sig sänka triglyceridnivån. En annan positiv effekt är att det tunnar ut blodet. Däremot har det inte visat någon påverkan på kolesterolhalten i blodet.
Texten är hämtad ur Hjärt-Lungfondens temaskrift Kolesterol som gavs ut december 2007.
