Du kan ladda ner temaskriften Högt blodtryck som pdf .
Högt blodtryck, eller hypertoni på latin, räknas till en av folksjukdomarna. Hypertoni är en välbekant riskfaktor som ligger bakom de omkring 30 000 fall av stroke och lika många hjärtinfarkter som sker varje år i Sverige.
Förhöjt blodtryck brukar definieras enligt följande:
• Mild blodtrycksförhöjning: 140-159/90-99 mmHg
• Måttlig blodtrycksförhöjning: 160-179/100-109 mmHg
• Kraftig blodtrycksförhöjning >180/>110 mmHg
• Isolerad systolisk hypertoni: >140/< 90 mmHg
Man delar in hypertoni i två olika typer, primär och sekundär hypertoni.
Primär hypertoni
Hos det stora flertalet, omkring 95 procent, som lider av förhöjt blodtryck kan man inte finna någon enskild orsak. Den här typen kallas essentiell eller primär hypertoni. Primär hypertoni smyger sig på och ger vanligen inga symptom förrän efter lång tid. Oftast upptäcks den först vid hälsokontroll.
Flera omständigheter kan medverka till det höga blodtrycket. Mellan 30 och 60 procent av blodtrycksvariationen i befolkningen bestäms av ärftliga anlag medan resten beror på omgivningsfaktorer såsom övervikt, stress, matvanor, högt saltintag eller hög alkoholkonsumtion.
Sekundär hypertoni
Ungefär 5 procent får högt blodtryck till följd av andra sjukdomar, så kallad sekundär hypertoni. Den här formen av hypertoni är ett symptom som visar att något inte står rätt till i kroppen, exempelvis på grund av hormonrubbningar eller sjukdom i njurarna. Vissa läkemedel, till exempel kortison eller p-piller, kan orsaka sekundär hypertoni. När grundsjukdomen är botad eller biverkningen av läkemedlet är borta brukar också blodtrycket normaliseras.
När unga människor har högt blodtyck finns det särskild anledning att misstänka sekundär hypertoni. När fett lagras in i en åder och det skapas en förträngning tvingas blodet flyta snabbare för att ta sig förbi – trycket ökar. Det förhöjda blodtrycket skadar i sin tur kärlväggen, vilket kan leda till en inflammatorisk process som i sin tur ytterligare skyndar på åderförfettningsprocessen.
Markör för åderförfettning
För att blodet ska nå ut till kroppens alla organ och in i de allra minsta kärlen krävs ett visst tryck. Trycket bestäms av hur mycket blod som pumpas runt i kroppen, hjärtats pumpförmåga, och i vilken kondition kroppens alla kärl är. Övertrycket kan avslöja graden av åderförfettning och anses därför vara den viktigaste markören vid blodtrycksmätning. Ju stelare blodkärlsväggarna är, desto högre är övertrycket.
Det undre trycket ökar vanligtvis parallellt med det övre upp till 60-årsåldern. Därefter sjunker det beroende på att kärlen med åldern blir styvare och mindre elastiska. I den västerländska kulturen är det vanligt att blodtrycket ökar med stigande ålder.
Den vanligaste typen av högt blodtryck hos äldre kallas isolerad systolisk blodtrycksförhöjning. Det innebär att det övre trycket är högre än 140 medan det lägre är normalt, det vill säga under 90. För att minska risken för komplikationer är det viktigt att behandla det höga blodtrycket.
Texten är hämtad från Hjärt-Lungfondens temaskrift Blodtrycket, som gavs ut i mars 2007.
