Världen står inför ett växande tuberkuloshot, särskilt i fattiga länder men även bland marginaliserade grupper i rika länder. Behovet av nya mediciner är skriande, då multiresistent tuberkulos blir vanligare och aidsepidemin eldar på spridningen.
Tuberkulos är en av världens mest försummade sjukdomar, trots att infektionssjukdomen är en av de mest spridda. Varje år smittas omkring nio miljoner människor av tuberkulos, och nära två miljoner dör. Det är som om hela Sveriges befolkning skulle insjukna i sjukdomen under ett år och alla invånare i Stockholm avlida. Man uppskattar att två miljarder människor runtom i världen är bärare av tuberkelbakterien utan att vara sjuka.
Antalet sjuka stiger årligen
– Tuberkulos är ett massivt globalt problem. Antalet sjuka stiger för varje år. I vissa regioner, som Afrika och sydöstra Asien, ser vi en fortsatt stor ökning medan sjukdomen har stabiliserats i andra regioner, säger Ernesto Jaramillo, avdelningschef vid WHO:s Stop TB-program i Genève.
Särskilt illa är läget i afrikanska länder söder om Sahara. Men även Afghanistan, Indonesien, Kambodja, Kina, Kongo-Kinshasa, Nigeria, Sydafrika, Burma och Pakistan är länder med stor tbc-börda som ökar oroväckande snabbt. I Bangladesh, Brasilien, Etiopien, Thailand, Uganda och Vietnam tycks tuberkulossmittan dessbättre vara under kontroll och ligga på en stabil – men mycket hög – nivå. I Östeuropa finns ”alarmerande” mycket tuberkulossmitta som utgör ett hot mot hela kontinenten, enligt WHO och Röda Korset.
Tbc vanligt bland hiv-smittade
Tbc-ökningen beror till stor del på hiv- och aidsepidemin i världen. I epidemins kölvatten följer en explosion av tuberkulosfall, eftersom hiv-smittade personer är mer mottagliga för tuberkulossmitta än andra. Sannolikheten för att en hiv-infekterad person utvecklar tuberkulos är tiofaldigt större än hos en icke-infekterad. Tuberkulos är den främsta dödsorsaken bland aidssjuka i världen.
Fler fall av multiresistent tbc oroar
Ett annat växande problem är att tuberkelbakterien blir alltmer resistent mot antibiotika. Varje år konstateras omkring 450 000 nya fall av multiresistent tuberkulos, och i vissa fall rör det sig om den fruktade XDR-TB med över 70 procent dödlighet. Ett exempel är en studie av 544 tbc-patienter i KwaZulu Natal i Sydafrika under 2006. Tio procent av patienterna hade XDR-TB, och 51 av de 53 sjuka avled.
Under våren 2007 utbröt också oro för XDR-TB i den rikare delen av världen när en smittad amerikansk turist reste runt Europa, tills smittskyddsmyndigheterna satte honom i tvångsisolering. Hundratals passagerare på samma flygplan som 31-åringen spårades upp och tbc-testades.
Multiresistent tuberkulos är ett problem helt och hållet orsakat av människor, betonar I D Rusen, chef för tbc-enheten vid International Union Against Tuberculosis and Lung Disease i Paris.
– Många tuberkulospatienter sköter inte sin behandling. De tar inte medicinerna tillräckligt länge utan slutar när de känner sig bättre. Därmed utvecklar tbc-bakterien resistens, säger I D Rusen.
Behandlingen mot tuberkulos är långvarig, mellan sex och tolv månader och ofta med en kombination av piller.
– För många är det jobbigt att bara ta antibiotika under tio dagar. Att genomgå en tuberkulosbehandling kräver stort engagemang, säger I D Rusen.
Ernesto Jaramillo vid WHO menar att resistensen också är resultat av att patienter får felaktiga tuberkulosmediciner, att läkemedlen är gamla eller av dålig kvalitet.
– Särskilt allvarligt är tbc-hotet i länder med en kombination av hiv/aids och motståndskraftig tuberkulos. Hiv-smittade som drabbas av XDR-TB i exempelvis södra Afrika dör inom några veckor. Det är riktigt otäckt, säger Ernesto Jaramillo.
Akut behov av nytt vaccin
Även ökat resande i världen och växande migration spelar roll för tbc-smittan, som lättare sprids mellan länder. Fattigdom fortsätter också att vara ett problem, eftersom bristande hygien, trångboddhet och undernäring främjar sjukdomen. Tuberkulos, som utmärks av långvarig hosta och feber, sprids via utandningsluften.
Det mest akuta behovet är nya mediciner och vaccin samt mer effektiv diagnostik för att hindra smittspridning. Här ligger man långt efter: dagens diagnostik är från 1880, BCG-vaccinet är från 1920 och medicinerna från tiden före 1970-talet. Framförallt behövs nya mediciner mot de resistenta bakteriestammarna.
Men för detta behövs mer pengar och större satsningar. WHO uppskattar att bidragen behöver tredubblas till 56 miljarder US-dollar de kommande tio åren om den globala spridningen ska hejdas.
– Tuberkulos får betydligt mindre uppmärksamhet och resurser än många andra sjukdomar. Den ses fortfarande som ”de fattigas sjukdom”. Läkemedelsbolagen saknar motivation att investera i nya mediciner när det inte finns pengar att tjäna, säger I D Rusen.
Text: Gunilla von Hall
Artikeln är hämtad ur Hjärt-Lungfondens tidning Forskning för hälsa nummer 3, 2007.
