Individer med den vanligast förekommande akuta sarkoidosen, Löfgrens syndrom, utgör ungefär 35 procent av alla sarkoidosfall i Sverige. Deras utsikter att tillfriskna är särskilt goda. De kan dessutom bli friska ännu snabbare om de har en speciell vävnadstyp. Vävnadstypen bestäms av uppsättningen av de transplantationsantigener eller HLA-molekyler som finns på cellernas yta. HLA-molekylernas egenskaper har avgörande betydelse för hur immunförsvaret aktiveras mot till exempel virus, bakterier och cancerceller.
Det är nu visat att vävnadstypen kan påverka såväl risken för att över huvud taget insjukna i sarkoidos som sjukdomens fortsatta förlopp. Man kan ta reda på vilken vävnadstyp man har genom ett enkelt blodprov. Sådan ”HLA-typning” lönar sig eftersom det underlättar bedömningen av hur sjukdomen kan utveckla sig över tid.
Sarkoidospatienter med Löfgrens syndrom anses ha tillfrisknat när deras röntgenbild visar normala lungor. Patienter med utdragen sjukdom följs upp i sjukvården två till fyra gånger per år genom lungröntgen och ibland med kontroll av lungfunktionen. Senare, när sjukdomen kommit i stabilt skede, sker kontroller ungefär en gång per år, och patienten informeras om tecken på försämring som kräver tätare läkarkontakt.
Texten är hämtad ur Hjärt-Lungfondens temaskrift Sarkoidos och lungfibros som gavs ut 2008.
