Vad är lunginflammation?

Läkare med stetoskop

Lunginflammation är en relativt vanlig infektionssjukdom. Man räknar med cirka 100 000 fall om året i vårt land. Det är framför allt barn och äldre som drabbas. Ungefär en femtedel av dem behöver vård på sjukhus.

Lunginflammation beror på en infektion i lungorna, orsakad av en bakterie eller ett virus, eller båda delarna. Virus är den vanligaste orsaken till lunginflammation hos små barn, upp till 2-års ålder. Inte så sällan utbryter den i samband med en influensaepidemi. Bland barn från 2 år och uppåt och bland vuxna personer är det vanligaste smittämnet en bakterie. Men det är inte heller ovanligt med blandinfektioner som beror på både bakterier och virus.

Smittämnen

Det finns olika typer av lunginflammation som kan indelas efter symptom, smittämne eller på annat sätt. Det dominerande smittämnet för vuxna som drabbas och för barn från ungefär 2-års ålder är pneumokockbakterier, Streptococcus pneumoniae. I yngre åldersgrupper är också bakterien Mycoplasma pneumoniae en viktig orsak till sjukdomen.

Men det finns även ett antal andra bakterier som kan orsaka olika typer av sjukdomen, till exempel Haemophilus influenzae, Chlamydia pneumoniae, Moraxella och Legionella pneumophila. Virus är också orsaken i vissa fall. Även svamp kan orsaka lunginflammation, men det är ovanligt.

– Det är inte alltid så lätt att finna vilket smittämne det är frågan om. I ungefär hälften av fallen som vårdas på sjukhus på grund av lunginflammation lyckas man inte konstatera vilket smittämne det är som är orsaken, säger docent Karl Ekdahl, överläkare vid Smittskyddsinstitutet.

– Patientens symptom och ålder, årstiden, pågående epidemi av luftvägssjukdom där patienten vistats, annan sjukdom eller missbruk hos patienten samt utlandsvistelse under månaden före insjuknandet är faktorer som kan ge vägledning då man försöker fastställa orsaken till insjuknandet. Analyser av odlingar av prov från upphostningar, sekret från näsan och blodprov kan i vissa fall ge svaret. Lunginflammation kan utvecklas som komplikation till virusinfektioner i luftvägarna, till exempel i anslutning till influensa.

En vintersjukdom

– Influensa uppträder vanligen i epidemiform vintertid under perioden december-mars. Även RS-virus (respiratoriskt syncytialvirus) kommer ofta i epidemier, och i allmänhet vintertid, och kan orsaka lunginflammation. Man brukar därför kalla lunginflammation en vintersjukdom.

Karl Ekdahl berättar att RS-virusepidemier uppträder ungefär vart fjärde år, och influensaepidemier ungefär vart annat år. På sjukhem och andra vårdinstitutioner där människor har nedsatt motståndskraft, förekommer någon gång epidemier orsakade av pneumokockbakterier.

Epidemier av typen TWAR, som är orsakade av Chlamydia pneumoniae, kan förekomma i militärförläggningar och liknande, där människor bor och vistas nära varandra. Legionella är en rätt ovanlig typ av lunginflammation i vårt land. Vanligen är det i samband med utlandsresor, men även i utbrott orsakade av Legionellabakterier i vattenledningsvatten, som svenskar har blivit smittade.

Smittspridningen

Smittämnen som orsakar lunginflammation kan spridas via vätskedroppar (aerosol) som sprids i luften och inandas, och på det sättet förs ned i lungorna. Sjukdomen kan utbryta inom någon vecka. Ett exempel på sådan smitta är Legionellabakterien, som kan spridas via aerosol från duschar och ventilationsanläggningar. Utbrott av Legionella måste enligt lag anmälas till smittskyddsläkare, för att smittkällan skall kunna spåras och spridning av smittan skall kunna stoppas.

Andra vanliga smittvägar är kontaktsmitta, där smittämnet förs över vid direkt kontakt, och droppsmitta, där smittan sprids vid hosta eller nysning. Dropparna kan bara transporteras korta avstånd och kräver därför också nära kontakt mellan den smittade och den som smittan överförs till. Smittämnen som orsakar lunginflammation kan också spridas via blodet. Det är en ovanlig smittväg, och kan till exempel förekomma vid en blodförgiftning.

Inkubationstiden varierar för olika smittämnen. Mykoplasmaorsakade infektioner ger sig till känna först efter 2-3 veckor efter smittillfället. Lika lång tid tar det för TWAR-infektioner att utveckas.

Hjärt-Lungfonden - Box 5413 - Biblioteksgatan 29 - 114 84 Stockholm - Tel: 08-566 24 200
PG: 90 91 92-7 | BG: 909-1927
Om cookies