Ökad uppmärksamhet, ökad medvetenhet och rätt undersökningar kan spara liv och förbättra livskvaliteten för enormt många människor. Det handlar om KOL – en lungsjukdom som drabbar allt fler.
Trots att vi i dag har ganska få rökare jämfört med många andra länder, så har över en halv miljon personer i Sverige KOL – kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Av de rökare som blir 75 år har 50 procent KOL, lindrig eller svår.
– Till skillnad från många andra sjukdomar vet vi ganska väl vad det här beror på. I Sverige handlar det i de flesta fall om rökning. Men i mindre utvecklade länder får framför allt kvinnor KOL av andra orsaker, exempelvis på grund av att de lagar mat över öppen eld inomhus, förklarar Kjell Larsson, professor vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet.
Han poängterar att det finns en positiv aspekt av den här sjukdomen, nämligen att det är ganska lätt att ställa diagnos. Det finns tydliga gränser för vad som klassas som KOL i olika stadier.
– När det gäller astma däremot finns ingen riktigtbra definition. Folk kan ha astmasymptom men ändå vara negativa i testerna. Då måste man testa med läkemedel för att se om de blir bättre. Men vid KOL finns det ju så klara riktlinjer. Där gör man ett spirometritest, och om det stämmer överens med den kliniska bilden – då har patienten KOL.
– Dessutom är det så att om man kan hitta de här patienterna tidigt, så kan man ge så oändligt mycket hjälp. Om patienten slutar röka, och inte har förlorat allt för mycket av sin lungfunktion, kan han eller hon sedan leva ett fullständigt normalt liv och få en normal ålderdom. Rökare som fortsätter att röka dör i genomsnitt åtta år tidigare än icke-rökare och för många med KOL innebär de sista åren stort lidande, säger Kjell Larsson.
Med tanke på den stora utbredning KOL har haft de senaste decennierna är det dock uppenbart att sjukdomen missas.
– Dessvärre negligeras sjukdomen – inte minst av patienterna själva. Många har skuldkänslor, för de förstår att det inte står rätt till och vad det beror på, men det är svårt för dem att sluta röka. De vill inte ta upp diskussionen just då. Däremot visar erfarenheten att tar man väl upp diskussionen, så kan de flesta sluta. Kanske inte vid första försöket, kanske först vid sjunde eller åttonde försöket – men de kan sluta, säger Kjell Larsson.
Han återkommer hela tiden till vikten av att sluta röka i tid. Ofta krävs professionell hjälp. Därför måste medvetenheten om sjukdomen öka inom vården. Kjell Larsson refererar till en undersökning han själv var inblandad i för ett par år sedan som visade att många har KOL utan att veta om det.
– En enkät skickades till personer som hade varit sjukskrivna i minst två veckor, oavsett vad de varit sjukskrivna för, och de som var rökare erbjöds en undersökning med spirometri.
Enkäten besvarades av över 43 000 personer i hela Sverige. Drygt 7 000 av dem var rökare, och närmare 5 000 bjöds in att göra spirometri varav 3 887 personer genomförde testet. Resultatet visade att 674 personer, 17 procent, av dem hade KOL i olika stadier.
Av dem som hade lindrig sjukdom var det 90 procent som inte hade någon KOL-diagnos sedan tidigare. Av dem med medelsvår sjukdom saknade 80 procent KOL-diagnos, och bland dem med svår sjukdom – de som hade mindre än 50 procent kvar av sin lungfunktion – hade bara hälften fått diagnosen KOL.
– Det tyder på att, trots att de här patienterna hade gått till doktorn, så hade ingen intresserat sig för deras rökvanor och luftvägssymptom. Poängen är att man inte ställer de rätta frågorna, och man gör inte de rätta undersökningarna. För hade man gjort det så hade de här personerna fått diagnos, säger Kjell Larsson.
Hans slutsats är att kunskapsnivån kring sjukdomen måste öka. Rökare som har kommit upp över 45-årsåldern och söker sig till vården bör alltid få frågor om rökning och luftvägssymptom. Dessutom anser Kjell Larsson att man bör vara frikostig med spirometri. Det är en objektiv metod som mäter en persons förmåga att ventilera sina lungor.
– Att mäta blodtryck är ju en rutinundersökning i dag. Då kan man väl göra lungfunktionstest på samma sätt. Det är en viktig primärvårdsangelägenhet. När det gäller forskning kring KOL riktas i dag stort fokus på att förstå varför vissa personer utvecklar sjukdomen och andra inte, trots att de röker.
– Om 50 procent av de rökande 75-åringarna har KOL betyder det ju att 50 procent inte har det. Det finns kraftiga genetiska faktorer som är viktiga för att förklara detta, konstaterar Kjell Larsson.
Hans egen forskargrupp har inriktat sig på att försöka hitta vad det är i den inflammatoriska processen som är utmärkande för KOL. Bland annat har man jämfört rökare och lantbrukare.
– Det är två grupper som exponeras för organiskt material, där vi vet att den ena gruppen utvecklar KOL och den andra inte gör det. Lantbrukarna exponeras ju för damm hela dagarna och rökarna för tobaksrök, men lantbrukarna får inte KOL i samma utsträckning, även om de ofta har problem med slemhosta. Det är intressant – vad det är som är så specifikt för att få den destruktion av lungvävnad som många rökare har? säger Kjell Larsson och förklarar att analys av flera parallella projekt pågår för att komma sanningen på spåren.
Text: Susanna Lidström
Foto: Håkan Flank
