Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, yttrar sig som en långsamt ökande förträngning av luftrören, vilket till slut leder till svåra andningsbesvär för den som drabbas.
Vårt immunförsvar behövs för att försvara oss mot infektioner, i form av virus och bakterier, och mot alla partiklar som vi på ett eller annat sätt får in i kroppen.
– Lungan är ett väldigt utsatt organ på det viset, för vi andas ju in saker hela tiden, säger Pernilla Glader som forskar kring KOL på Sahlgrenska akademin i Göteborg.
– Som tur är finns inflammatoriska celler på plats för att ta hand om de här partiklarna, men det finns tillfällen när den inflammatoriska responsen blir för stor eller långdragen av någon anledning, och då får man kroniska besvär. Det är vad som drabbar KOL-patienterna. Kroppens naturliga försvar börjar ställa till problem i stället för att lösa dem, förklarar hon.
För KOL-patienterna leder problemen till vävnadsnedbrytning och att vävnaden i lungorna ser annorlunda ut. Inflammationen förtränger lungans minsta luftrör, förstör lungblåsorna och smälter ihop dem till större blåsor.
Förträngningarna i de små luftrören kallas för bronkiolit, och processen i lungblåsorna för emfysem. Sammantaget försvårar dessa inflammatoriska processer luftflödet till och från lungorna, och leder till andfåddhet och dålig ork hos de drabbade.
Sjukdomen utvecklas dock långsamt. Det kan ta flera årtionden innan KOL leder till svåra andningsbesvär. Över en halv miljon människor i Sverige beräknas ha KOL, de flesta i lindrig form. Orsaken är i de flesta fall rökning, och besvären blir långsamt värre så länge man fortsätter röka. Efter rökstopp förhindras att nya skador uppstår, men förstörd vävnad läks tyvärr inte.
Undersökningar visar att cirka hälften av alla som röker drabbas av KOL. Varför vissa utvecklar sjukdomen och andra inte vet man inte, men ärftliga faktorer spelar troligen in. En genetisk faktor är utredd sedan länge, nämligen brist på skyddsämnet alfa-1-antitrypsin. Den som har en sådan ärftlig brist har visat sig lättare utveckla KOL.
För Pernilla Glader är den sjukliga kopplingen till rökning tydlig, även om alla som röker inte får KOL.
– Jag tror det finns väldigt många rökare som inte är friska, men de är inte diagnosticerade. När jag tittar på cellprov från lungor kan jag med blotta ögat se om de kommer från en ickerökare eller en rökare. Vad det sedan betyder för en människa när det gäller livslängd, hur man klarar infektioner och liknande, är en annan sak. Men det syns definitivt att man röker, poängterar Pernilla Glader.
KOL i siffror
• Mer än 500 000 människor i Sverige beräknas ha KOL.
• 2 600 personer avlider årligen i KOL.
• 10 000 personer vårdas varje år för KOL.
• KOL kostar samhället 9 miljarder kronor varje år.
• Inom tio år beräknas KOL vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen.
Text: Susanna Lidström
Illustration: Moa Lindqvist-Bartling
Artikeln är hämtad från Hjärt-Lungfondens tidning Forskning för hälsa nummer 3, 2010.
