Jonas Erjefält forskar i små vävnadsbitar. Målet med forskningen är att hitta cellmönster i inflammatoriska sjukdomar som astma och KOL och på sikt hitta botemedel.
I dag saknas bra botemedel mot sjukdomar som astma och KOL. Många astmapatienter svarar inte på den behandling som finns och vad gäller KOL finns det ingen behandling som stoppar sjukdomen.
Jonas Erjefält är docent och forskningsgruppchef vid enheten för luftvägsinflammation vid Lunds universitet och mottagare av en av Hjärt-Lungfondens forskartjänster. Målet för hans forskning är att skapa förutsättningar för sådana botemedel.
Enheten har redan i dag ett gott samarbete med en rad läkemedelsbolag och deltar i processen att hitta nya läkemedel. Men det är en lång bit kvar.
– Trots stora framsteg i den medicinska forskningen vet vi otroligt lite om vad som sker i vävnaden, vilka celltyper och vilka processer som är viktiga vid inflammation, säger Jonas Erjefält.
Kronisk inflammation i lungorna driver sjukdomen vid både astma och KOL och därför är det viktigt att studera de förändringar som sker i inflammerade lungor och analysera den sjuka vävnaden. Rent konkret kartlägger Jonas Erjefält de olika celltyperna och ser på hur de uppträder i exempelvis den skadade vävnaden.
Forskningen kan ske tack vare att man i Lund genom årens lopp byggt upp en unik vävnadsbank. Samarbetet med thoraxkirurgiska och lungmedicinska klinikerna har gjort det möjligt att samla in små vävnadsbitar, operationsmaterial och sjukligt förändrad vävnad från lungtransplanterade patienter. I frysarna lagras vävnad från personer med KOL, astma, allergisk snuva och cystisk fibros.
– Det är ett unikt material som ger unika forskningsmöjligheter. Det är relativt svårt att få tag i vävnad, säger Jonas Erjefält.
Vävnadsbitarna analyseras med avancerade metoder och ett av målen med de nya forskningsmöjligheterna som forskartjänsten från Hjärt-Lungfonden innebär, är att ytterligare förfina analysmetoderna.
– Rent tekniskt så är analyserna en flaskhals, de är väldigt arbetskrävande och därför vill vi utveckla en mer automatiserad vävnadsanalys. I dag har vi en bredd i metoderna och använder oss av många nya tekniker för att studera cellytor och strukturer.
Med hjälp av de avancerade teknikerna har Jonas Erjefälts forskningsgrupp gjort nya upptäckter som går stick i stäv med tidigare kunskap. De har sett att den celltyp som kallas mastceller och som tidigare alltid varit kopplade till bronkernas inflammation vid allergi och astma, finns i mängd även längst ut i lungan. Där tycks de spela en roll även vid ickeallergiska sjukdomar som KOL och cystisk fibros.
– Vi försöker nu karaktärisera cellerna genom att ta reda på vad de gör där, om de är nyttiga eller skadliga, säger Jonas Erjefält.
Även i den sjuka lungvävnaden från KOL-patienter har man sett att det finns gott om mastceller. Frågan är om det beror på att KOL-patienter ofta har bakterieinfektioner långt ner i lungblåsorna eller om de spelar en aktiv roll vid utvecklandet av emfysem.
Jonas Erjefält är glad över att ha tilldelats en heltidstjänst från Hjärt- Lungfonden.
– Det betyder väldigt mycket, nu kan jag fokusera fullt ut på forskningen. Våra egna projekt gynnas av bidraget då vi inte blir lika beroende av ren uppdragsforskning. Vi vågar satsa mer långsiktigt.
Text: Ester Roos-Engstrand
Foto: Daniel Pedersen
Artikeln är hämtad från vår tidning Forskning för hälsa nummer 2, 2008.
