I dag vet vi att det finns en stark koppling mellan negativ stress och hjärt- kärlsjukdom. Även om vi känner till många sätt att minska risken för att drabbas – exempelvis genom förändrad livsstil – pågår det forskning över hela världen för att kartlägga exakt vilka mekanismer det är som styr.
Whitehallstudien
Whitehallstudien i London är en av de största och mest kända. Över 10 000 offentliganställda har följts sedan mitten av 1980-talet. Kopplingen mellan kroppens biologiska reaktioner på stress, livssituation och hur alkohol, osund mat, rökning, brist på motion eller annat ohälsosamt leverne påverkar riskerna att utveckla hjärt- kärlsjukdom har studerats under lång tid. En av de senaste rapporterna slår fast att brist på kontroll är en av de största stressfaktorerna på arbetsplatsen. Framför allt personer med lågstatusjobb utan möjlighet att påverka sitt arbete drabbas hårdare av stress och dör tidigare än personer med makt och inflytande.
Sociala och ekonomiska förhållanden påverkar
Det är väl känt att människor med goda sociala och ekonomiska förhållanden, hög utbildning och ett bra socialt nätverk löper lägre risk att drabbas av sjukdom i kärl och hjärta. Även svensk forskning har visat att en omvänd livssituation istället ökar risken för sjukdom.
Män och kvinnor reagerar olika
Sambandet mellan upplevd negativ stress och hjärtsjukdom är också tydligt, både hos män och hos kvinnor. Men vi reagerar olika på stress. Studier har visat att män är mer sårbara för stress i arbetsmiljön, medan en kvinna oftare påverkas av den stress som kan finnas i hemmet, speciellt om hon lever i en destruktiv relation. Om hon dessutom upplever negativ stress på arbetet är risken att drabbas av hjärtinfarkt eller plötslig hjärtdöd tre gånger så hög. Kvinnor som upplever stress i familjen eller relationen löper dessutom en tre gånger så hög risk att drabbas av återfall efter en infarkt. Svenska forskare har kopplat stressen till små förändringar i hjärtats kranskärl. Hos de kvinnor som upplevde stress både på jobbet och i hemmet var kranskärlens inre diameter mindre än hos dem som trivdes med både arbete och familj.
Stress kan orsaka hjärtinfarkt
Vi vet också att akut stress kan orsaka en hjärtinfarkt. En hjärtsjuk person som kliver ut i vinterkylan för att skotta kan trilla ihop över sin snöskyffel. En motionär kan få infarkt vid en (för) kraftig ansträngning. En fotbollsentusiast kan få infarkt under en spännande match. Den som upplever ett svårt trauma kan segna ner i hjärtinfarkt i samband med katastrofen. Man har nyligen visat att även REM-sömn (drömsömn) kan utlösa en hjärtinfarkt, sannolikt genom samma mekanismer som en akut psykisk stress i vaket tillstånd. Den stress som uppstår i dessa situationer kan tyckas helt olika men kroppens reaktion är likartad oavsett om det handlar om akut fysisk eller psykisk stress – belastningen på hjärt-kärlsystemet ökar och blodplättarna kan dessutom aktiveras och sätta igång blodproppsbildning som täpper till kärlen och skapar den syrebrist som orsakar en infarkt.
Livsstil
Hur ska man då hantera riskerna med akuta stressituationer? Att fysisk ansträngning kan utlösa en hjärtinfarkt innebär absolut inte att man inte ska motionera – tvärtom minskar en god kondition risken. Alltså bör man motionera regelbundet, men den som är hjärtsjuk bör planera sitt motionsprogram i samråd med sin läkare. Den egna förmågan att hantera psykiska stressituationer kan förbättras genom beteendeterapi och träning att hantera stress. Dålig sömn har visat sig vara relaterat till både stress och övervikt, vilket ökar risken att drabbas av diabetes och hjärtkärlsjukdom. Studier visar att olika sätt att förbättra sin livsstil med exempelvis mer motion, bra mat, god sömn och minskad stress har positiva effekter på både kort och på medellång sikt. Däremot kan det på lång sikt vara svårt att förändra en livsstil. En utmaning för forskningen är att på ett övertygande sätt – och i välkontrollerade studier – visa hur man ska nå långsiktigt goda resultat och identifiera nyckelfaktorerna för framgångsrika livsstilsförändringar som skulle kunna förbättra livskvaliteten och minska behoven av medicinsk omvårdnad och läkemedel för att hantera våra livsstilsrelaterade sjukdomar.
Läkemedelsbehandling
Läkemedelsbehandling är en vanlig och viktig åtgärd för att förebygga och behandla hjärtkärlsjukdom. Vi har många bra läkemedel mot högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och blodproppssjukdomar, exempelvis Waran, som minskar koagulationen och flera blodplättshämmande läkemedel, främst ASA i låg dos, till exempel Trombyl. Läkemedlen gör stor nytta för många patienter, men vi behöver öka kunskaperna om vissa problem. Hur ska vi till exempel hantera att blodplättshämmande läkemedel som skyddar mot blodpropp har olika effekt och biverkningar på olika individer? När man äter aktiveras blodplättarna hos patienter med diabetes – beror det på blodsockret eller mekanismer som också aktiveras vid stress? Vad är insulinets roll i detta? Flera studier har visat att blodproppsmotverkande mediciner inte har önskad effekt i en akut stressituation. Mycket arbete ägnas därför åt att kartlägga de mekanismer som styr kroppens reaktioner i stressituationer – för att kunna använda dagens läkemedel på mest effektivt sätt och hitta öppningar för att utveckla nya typer av läkemedel eller behandlingsmetoder.
Att bli frisk
Vi vet att stress kan göra oss sjuka, men forskning har också visat vägar att bli frisk igen. Flera studier har visat att fysisk aktivitet fungerar både förebyggande och som behandling mot stress. I dag kan man även få fysisk aktivitet utskrivet på recept. Mycket tyder också på att den som kan hantera sin stress har större möjlighet att leva ett gott och långt liv. Detta visades bland annat i studien Kvinnor och kranskärlsjukdom, där kvinnor som efter en kranskärlssjukdom fick ökad kunskap om stress mådde bättre och levde längre. Kvinnor som genomgått en kranskärlsoperation delades in i två grupper. En referensgrupp deltog i ett traditionellt rehabiliteringsprogram. Den andra gruppen fick undervisning i hur kroppen fungerar, om krisreaktioner, psykosociala faktorer, mat och motion med mera. I en långtidsuppföljning var dödligheten högre i referensgruppen. Resultaten pekar på att de som lär sig förstå och hantera sin livssituation lever längre än de som enbart tar sina läkemedel.
Var du bor påverkar dina möjligheter
Möjligheterna att påverka sin livssituation styrs många gånger av var du bor. Våra levnadsbetingelser påverkar hur vi mår. 5000 personer i Västra Götaland är del i en världsomfattande studie som ska kartlägga levnadsbetingelsernas betydelse för hjärt-kärlsjukdom. Sverige deltar som enda västeuropeiska land men är bara ett av 14 deltagande länder över hela världen. Totalt ingår 130 000 personer, varav de flesta kommer från länder med helt annan infrastruktur och samhällsuppbyggnad än vår. Studien kallas PURE, Prospective Urban Rural Epidemiologic study, och ska visa hur våra sociala förutsättningar påverkar vår hälsa. I studien jämförs exempelvis familjers levnadsstandard, livsstil, matvanor och blodprov och kanske kan studien ge svaren på frågan varför människor som bor på landet i Sverige är sjukare än de som bor i städerna, medan det i exempelvis Kina är tvärtom, att de som bor på landet är smalare, har lägre blodfetter och mår bättre än stadsborna. PURE utgår från samma forskningscenter i Kanada som den världsomfattande Interheart-studien, som bland annat fastslagit att oavsett var du bor i världen finns det ett antal faktorer som ökar risken för hjärtsjukdom – rökning, höga blodfetter, högt blodtryck, stress, diabetes, ohälsosamma matvanor och ingen eller alltför lite motion.
Texten är hämtad ur Hjärt-Lungfondens temaskrift Stress som gavs ut i oktober 2008.
