Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger energiomsättning. Denna definition omfattar all medveten och planerad typ av muskelaktivitet.
En form av belastning är konditionsträning (även kallad för aerob uthållighetsträning). Det betyder att man utför aktiviteter som främst bidrar till att förbättra syreupptagningsförmågan, till exempel löpning, simning, cykling eller liknande.
När man exempelvis börjar promenera i rask takt eller utför annan aerob aktivitet stärks hjärtmuskeln, vilket betyder att det orkar pumpa runt en större mängd syrerikt blod per sammandragning och behöver då inte slå lika fort som tidigare. Hjärtats slag per minut är det samma som din puls. Det är därför vilopulsen sjunker när man tränar regelbundet.
Konditionsträning påverkar kroppen så att det bildas fler kapillärer (små blodkärl) i muskeln vilket i sin tur innebär att möjligheterna för utbyte av näring, avfallsprodukter och syre i muskeln förbättras. Det gör att den kan arbeta längre tid utan att bli trött. Enkelt uttryckt är kondition din kropps förmåga att ta upp syre och omvandla den till energi.
Inte minst så innebär regelbunden fysisk aktivitet att du orkar mer och känner dig pigg. När du utsätter din kropp för fysisk aktivitet svarar den med att stärka muskler, vävnader och skelett för att bättre klara belastningen. Livskvaliteten förbättras av fysisk aktivitet tack vare ökat psykiskt välbefinnande och bättre fysisk hälsa.
Under senare år har intresset ökat för styrketräningens hälsofrämjande effekter. Precis som konditionsträningen genererar positiva effekter gäller detsamma för styrketräningen. Man kan bibehålla alternativt öka muskelmassan med styrketräning, dessutom stärks ledband, senor och ligament. Med den ökade styrkan kan du bättre bära upp kroppen och hjälpa till att avlasta utsatta delar som till exempel ryggen. Det blir enklare att röra sig över huvud taget, klara av vardagssysslor såväl yrkesmässigt som privat.
Andra positiva effekter av regelbunden fysisk aktivitet är att fettcellsmassan kan minska under förutsättning att energiintaget inte ökar. Samtidigt förändras blodfetterna (kolesterol och triglycerider) på ett positivt sätt. Halten av triglycerider och det ”onda” kolesterolet (LDL) som lätt fastnar i blodådrorna minskar. Det ”goda” kolesterolet (HDL) som transporterar bort beläggningar i kärlen ökar.
Typ 2 diabetes (åldersdiabetes) orsakas dels av en långsammare frisättning av hormonet insulin från bukspottskörteln och dels av minskad känslighet för insulin i kroppens celler. Med fysisk aktivitet ökar kroppens känslighet för insulin vilket är positivt eftersom det hämmar utvecklingen av diabetes. Ett problem vid diabetes relaterat till övervikt är att kroppen inte klarar av att producera tillräckligt med insulin i förhållande till kroppsmassan.
Risken för att drabbas av högt blodtryck minskar och om man redan lider av högt blodtryck kan det sänkas genom motion.
Kranskärlssjukdom, det vill säga kärlkramp eller hjärtinfarkt, är en av våra stora folksjukdomar. Kranskärlssjukdomen innebär att sjukliga förändringar uppstått i väggen i ett eller flera av hjärtats kranskärl, så kallad åderförfettning. Regelbunden fysisk aktivitet och träning påverkar positivt flera riskfaktorer för kranskärlssjukdomen och minskar därmed insjuknande och återinsjuknande.
Texten är faktagranskad av Mai-Lis Hellénius, professor i allmänmedicin med inriktning kardiovaskulär prevention vid Karolinska institutet och överläkare vid Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
