Inom området åderförfettning är forskningen intensiv. Runt om i landet försöker forskare lösa gåtan kring de processer som orsakar kärlkramp och hjärtinfarkt.
Forskare undersöker bland annat ett speciellt virus som man tror kan sätta igång åderförfettningsprocessen, andra forskare har hittat gener som är kopplade till ökad risk för högt blodtryck, åderförfettning och hjärtinfarkt. I det första fallet önskar man finna sätt som gör att kroppens eget immunförsvar bryter ned viruset, i det andra finns stora möjligheter att hitta signalämnen i blodet som avslöjar om en person kan ha ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom. I framtiden finns även förhoppningar om att kunna erbjuda skräddarsydd behandling och man hoppas även på ett vaccin.
Flera forskargrupper står inför stora genombrott. I ett projekt har forskarna utvecklat ett antikroppbaserat läkemedel med god säkerhet som är tänkt att stärka kroppens eget immunförsvar och på så vis förhindra åderförfettning. Under 2010 ska detta testas i studier på människa.
I ett annat forskningsprojekt testar man nya läkemedel, exempelvis blodpropps- och koagulationshämmande mediciner, för behandling vid akut kranskärlssjukdom som förmaksflimmer, en form av hjärtrytmrubbning. Här har man nått framgångar och kan visa ökad överlevnad och mindre risk för återinsjuknande.
Förtjockning av hjärtmuskeln är den vanligaste orsaken till plötsligt hjärtstopp hos barn och ungdomar. Forskare har visat att behandling med betablockad förbättrar funktionen i hjärtat även hos de patienter som har sjukdomen men som ännu inte uppvisar symptom. Med hjälp av EKG och analys av ultraljud har man nu sannolikt bättre möjlighet att finna de patienter som behöver medicinsk behandling och/eller ICD, en inopererad hjärtstartare.
Inom forskningsområdet stroke har man fått kunskap om att ny nervcellsdelning kan ske i de områden av hjärnan som har klarat sig från total celldöd. Forskningen är viktig för att man bättre ska förstå hur hjärnan återhämtar sig efter en propp eller blödning i hjärnan.
I det här projektet ligger fokus på kroppens egna stamceller och man undersöker om transplantation av egna stamceller kan påverka läkningsförloppet positivt. Man tror att tillförda stamceller eller intensiv rehabilitering kan medföra helt nya möjligheter för personer som har drabbats av stroke.
Bukaortaaneurysm, eller AAA, är en onormal utbuktning på en artär, som plötsligt kan brista och leda till att personen avlider. Båda könen kan drabbas och nu har forskare upptäckt att minst var fjärde AAA–patient också har en vidgning av sin pulsåder i bröstkorgen. Det är i synnerhet kvinnor och äldre personer som utvecklar detta. Denna nya kunskap är mycket viktig för att kunna diagnostisera och behandla patientgruppen på ett bättre och säkrare sätt.
Kvinnor drabbas av hjärt-kärlsjukdom i högre ålder än män, men en studie visar att kvinnans graviditet kan avslöja om den blivande mamman riskerar att drabbas av hjärt-kärlsjukdom eller diabetes senare i livet. Foster som är tillväxthämmade (mindre än normalt) ger en indikation på att mamman löper risk att drabbas. Även de barn som föds tillväxthämmade har en ökad risk att utveckla diabetes och hjärt-kärlsjukdomar i vuxen ålder. Genom den nya kunskapen kommer blivande mammor att kunna ges behandling för att minska risken för dessa sjukdomar.
Forskning kring luftvägar
Tidigt upptäckt KOL är viktigt för att stoppa svårare insjuknande på sikt, det är samtliga forskare inom området eniga om.
I en studie har forskarna utfört undersökning av lungornas funktion (spirometriscreening) på en svensk vårdcentral bland rökare i åldern 40–70 år. Patienterna sökte inte för andningsbesvär men undersökningen bidrog till att forskarna upptäckte relativt många KOL-patienter. Forskarna har nu utvecklat en speciell rökstoppsmetod som patienterna erbjuds. Under 2010 vet de hur effektiv den är.
Vid utvecklad KOL drabbas patienten av försämringstillstånd och forskare försöker finna metoder som visar när en försämring är på gång innan patienten själv uppfattar den, för att på så sätt kunna lindra eller förhindra svårare insjuknande. Med dagens förfinade metoder går det att exempelvis mäta partiklar i utandningsluft. Detta är lättare för patienterna och fungerar väl för att karaktärisera den inflammatoriska processen i luftvägarna.
Astma består av olika sjukdomstyper och vissa personer drabbas hårdare än andra, exempelvis för att dagens läkemedelsbehandling inte ger tillräckligt bra verkan.
För att ge optimal behandling har forskare karaktäriserat astmasjukdom hos barn med svårbehandlad kronisk astma. Ett led är att barnen som deltog i studien har fått bättre omhändertagande, en fullständig utredning och omprövning av diagnosen. Forskarna har också kunnat bedöma vilka faktorer som utlöser astman och utvärdera vilka mediciner som fungerar bäst. Dessa framgångar vad gäller omhändertagandet kan snart användas inom sjukvården, tror forskarna.
I en annan studie har man fokuserat på allergisk astma som mer än 25 procent av befolkningen i den industrialiserade världen är drabbad av. Bot finns inte – den enda behandling som angriper orsaken är allergivaccination. Forskarna har utvecklat en ny typ av allergivaccination som de nu under 2010 är redo att testa på människa och som man tror blir säkrare och mer effektiv än den immunterapi som finns i dag.
Det finns en hypotes om att snarkning orsakar en vibrationsskada i svalget, liknande den man kan få vid arbete med vibrerande verktyg, som i sin tur på sikt orsakar sömnapné. I studier har forskare visat att skillnader finns i förmåga att uppfatta kyla i svalget hos personer med sömnapné jämfört med personer som inte snarkar. Att inte uppfatta kyla kan vara ett tecken på att det finns nervskador i den utsatta vävnaden.
Forskarna ska nu se om aktiv behandling mot snarkning kan minska utveckling av okänslighet mot kyla, och om forskarna har rätt i sin hypotes finns skäl att beakta snarkning med större allvar.
Tuberkulos är ett stort hot mot den globala hälsan med nio miljoner insjuknanden per år. Under 2009 rapporterades 643 fall av tuberkulos i Sverige, vilket är en ökning med 16 procent jämfört med 2008.
Ett allvarligt problem är att tuberkulosbakterien utvecklar multiresistens mot antibiotika, den läkemedelsbehandling som står till buds i dag. Forskare försöker nu finna nya sätt som gör att kroppens eget immunförsvar kan bekämpa bakterien.
Forskare har upptäckt en speciell antikropp som kan öka immunsvaret mot tuberkulos. Man har endast testat att tillföra antikroppen på mus och det är ännu oklart om den har samma funktion i människa. Men om så är fallet hoppas forskarna att man ska kunna tillföra antikroppen vid tbc-vaccinering för att stärka kroppens eget immunförsvar.
Texten är hämtad ur skriften Forskningsrapporten 2010, utgiven i maj 2010.
