Exosomer är små cellbubblor som aktivt bildas i cellerna och som sedan skickas iväg till cellens omgivning. De förmedlar signaler mellan celler och kan också överföra sitt innehåll till en annan cell. Det här fenomenet är ett spännande forskningsområde som Hjärt-Lungfonden finansierar.
”Cellernas budbärare” kallas exosomerna ibland, på grund av sin förmåga att 
överföra signaler och material till omgivande celler. För många forskare är det här området ytterst intressant eftersom exosomerna bland annat kan innehålla och överlämna RNA, genetiskt material.
Professor Jan Lötvall, på avdelningen för invärtesmedicin vid Göteborgs universitet, och hans forskarteam arbetar dels med att undersöka och karaktärisera olika typer av astma och KOL, bland annat genom att ta blodprover från olika patientgrupper. Dels tittar de närmare på exosomer och dess innehåll för att se vad som skiljer dem åt vid kroniska sjukdomar i luftvägarna. För några år sedan kunde Jan Lötvall och hans forskargrupp visa att det går att skicka genetiskt material i form av RNA från en cell till en annan via exosomer, och att det överförda genetiska materialet är funktionellt i mottagarcellen.
Genterapi i framtiden
Den här upptäckten, att exosomerna kommunicerar och påverkar sin omgivning på ett så pass kraftfullt sätt, har skapat en förhoppning inom forskarvärlden att man i framtiden ska kunna använda de små cellbubblorna som genterapibärare, det vill säga att man kan packa celler med önskat genetiskt material och påverka mottagarcellen i så hög grad att vissa sjukdomar till och med kan botas.
– I framtidens sjukvård ligger fokus på att hitta bot och inte enbart symptomlindring. Vår målsättning med forskningen är att bota astmatiker, för andra forskargrupper är cancerpatienter en absolut högintressant grupp. RNA som överförs kan exempelvis aktivera immunsystemet eller hämma immunsystemet, förklarar Jan Lötvall.
Än har man inte kommit dithän. Genterapins genombrott ligger långt fram i tiden och inom det här området måste forskarna bedriva betydligt mer forskning.
– Men vi har kommit ett litet steg på vägen. Just nu håller vi på att lära oss tömma och fylla exosomerna med önskat material. Möjligheten att också använda exosomer som så kallade biomarkörer ligger betydligt närmare i tiden och är dessutom helt riskfritt för patienterna, säger Jan Lötvall.
Ger mycket information redan nu
Eftersom exosomerna innehåller så ofantligt mycket information kan de alltså avslöja och signalera vad som förekommer i kroppen.
– I dag vet vi att astma består av vitt skilda sjukdomar, detsamma gäller för KOL. Vi vet också att de inflammatoriska processerna skiljer sig åt från individ till individ. Via exosomerna kommer vi förhoppningsvis att kunna läsa av, mäta och förstå vilken typ av sjukdom det handlar om och se hur långt gången den är, se hur mycket sjukdomen påverkar kroppen och hur mycket stress det förekommer i cellerna. Stress i form av syrebrist kan till exempel mätas i exosomer. När vi ser hela bilden kan vi sätta in bättre behandling, säger Jan Lötvall.
Man tror även att patienter med KOL skulle kunna få hjälp av denna metod – sannolikt inte i form av bot eftersom skadad lungvävnad inte går att reparera – utan snarare i form av en tidigare diagnos och därmed bättre behandlingsmöjligheter och likaledes framtidsutsikter.
Text: Elisabet Tapio Neuwirth
Foto: Magnus Länje
