Barn som måste opereras på grund av medfödda hjärtfel riskerar hjärnskador om syresättningen i hjärnan blir otillräcklig eller upphör. Det kan inträffa antingen på grund av själva hjärtfelet eller i samband med den operation som åtgärdar det. Professor Håkan Berggren leder ett forskningsprojekt där man hoppas lära sig vilka rutiner som måste förbättras vid omhändertagandet och operationerna av medfödda hjärtfel.
– Vi ska studera hur olika varianter av medfödda hjärtfel påverkar blodcirkulationen i hjärnan och därmed syresättningen av nervcellerna, berättar Håkan Berggren, professor vid Thoraxkirurgiska kliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Han leder undersökningen som genomförs även under operationer av medfödda hjärtfel. Därmed är det möjligt att kontrollera hur ingreppet påverkar syresättningen av hjärnan. Det är ytterst viktigt att blodet kan transportera tillräckligt med syre till hjärnan, eftersom syrebrist kan medföra neurologiska skador och risk för handikapp.
Mätningarna av syresättningen sker med hjälp av en apparat som analyserar syrgasinnehållet i de röda blodkropparna inne i hjärnans blodkärl. Instrumentet fästes på barnets panna.
– Apparaten gör det möjligt för oss att anpassa åtgärderna under en operation till fynden som görs genom mätningarna, berättar Håkan Berggren. Och nu när vi har börjat tillämpa metoden på barn vill vi dokumentera vad vi gör på ett forskningsmässigt riktigt sätt.
Olika hjärtfel påverkar blodflödet i hjärnan på olika sätt, och så är också fallet vid tillämpningen av olika operationsmetoder och perfusionsmetoder (sättet att hantera blodflödet genom organen i samband med hjärtkirurgi).
Om det finns ett hål mellan de båda hjärthalvorna kan det hända att alltför mycket blod cirkulerar genom lungorna och alltför liten mängd blod kommer ut i kroppens stora kretslopp som också förser hjärnan med blod.
– Det är viktigt att upptäcka sådana fel i tid för att kunna vidta livsnödvändiga åtgärder, förklarar Håkan Berggren. Fel i aortabågen kan åtgärdas utan att hjärtlungmaskinen stängs av.
Kunskapen om hjärnans syresättning hos barn med medfödda hjärtfel är fortfarande bristfällig, enligt Håkan Berggren. Osäkerheten beträffande andelen som får hjärnskador på grund av nedsatt syresättning i hjärnan är stor. Gissningarna gällande förekomsten rör sig mellan 2 procent och 20 procent.
Forskningsprojektet i Göteborg ska också undersöka förekomsten och hanteringen av syresättningsstörningar efter hjärtkirurgin. I det skedet finns olika möjligheter att påverka det som sker med hjälp av läkemedel eller genom olika inställningar i respirator.
Forskningsprojektet är ingen randomiserad kontrollerad studie utan ambitionen är att rapportera om samband mellan medfödda hjärtfel, syrenedsättning och eventuella åtgärder. Resultaten utvärderas slutgiltigt 2010.
– Jag hoppas att vår studie ska lära oss vilka rutiner som vi måste förbättra vid omhändertagandet och operationerna av medfödda hjärtfel, säger Håkan Berggren. Hjärnskador till följd av dålig syresättning är ovanliga i dag, men de skulle kunna bli ännu färre med förfinade metoder.
– Och nu när vi kan mäta syresnedsättningen i hjärnan kan vi också hitta metoder att manipulera den och ställa till rätta, tillägger han.
Läs mer om vår kampanj för barn som föds med hjärtfel: Alla barnhjärtans månad.
Text: Gabor Hont
