Hälften av alla svenskar dör i sjukdomar som orsakas av fettinlagringar i blodkärlen, som hjärtinfarkt eller stroke. I 15 års tid har Jan Nilsson med forskarkollegor arbetat med att utveckla förebyggande behandling mot hjärtinfarkt – en antikroppsbehandling kan vara ett steg i rätt riktning.
Åderförfettning börjar genom att det ”onda” kolesterolet LDL fastnar i väggen på ett blodkärl. Där härsknar det och orsakar en inflammation, och efterhand utvecklas farligt plack. En intressant pusselbit i inflammationsprocessen är att immunsystemet spelar en viktig roll: Immunförsvaret reagerar alltid mot det ”onda” blodfettet LDL, och det kan styra processen i både positiv och negativ riktning.
I drygt 15 års tid har Jan Nilsson, professor i experimentell hjärtkärlforskning vid Lunds universitet, och hans forskarkollegor, både i Sverige och utomlands, studerat hur man kan stärka kroppens eget immunförsvar mot åderförfettning – och nu har man kommit så långt att kliniska försök, det vill säga tester på människa, har inletts.
Verktyget man använder bygger på två principer: Det ena är ett vaccin som ännu inte är klart, och det andra är en antikroppsbehandling som testas just nu. Målet med båda behandlingarna är att förebygga hjärtinfarkt.
Snällt försvar städar bort plack
Idén att kunna styra immunsystemet med hjälp av antikroppar var ganska vågad när den uppstod, berättar Jan Nilsson. Men i dag ser det alltså ut som om teorin håller i praktiken.
– En behandling som förebygger uppbyggnaden av farlig plack skulle få mycket stor betydelse i framtiden, säger han.
Jan Nilsson förklarar att immunsystemets uppgift är att känna igen och bekämpa främmande material som kommer in i kroppen, men att det även ska tolerera kroppseget material.
– Det vi har sett är att immunförsvaret till en början känner igen LDL-partiklarna och reagerar ganska ”snällt” när de bäddas in i blodkärlet. Men när immunsystemet misslyckas med att skydda blodkärlen mot förfettningen tar immunförsvaret i med tyngre artilleri: Det blir mer aggressivt och pro-inflammatoriskt.
Forskarna har funnit en antikropp som tycks stärka immunförsvaret i rätt riktning. Genom att injicera konstgjorda antikroppar vill forskarna härma det ”snällare” immunförsvaret som, enligt studier på möss, kan rensa bort farliga fettplack i blodkärlens väggar. I tidigare djurstudier har Jan Nilsson sett att inflammationen och graden av förfettning i blodkärlen mer än halverades efter antikroppsbehandlingen.
När de kliniska studierna är klara, och om allt går som det är tänkt, är målgruppen för antikroppsbehandlingen i ett första skede patienter med höga blodfetter som tar statiner för att sänka kolesterolet.
– Antikroppsbehandlingen – och även det vaccin som tas fram – hör till de biologiska läkemedlen, förklarar Jan Nilsson. De hjälper immunförsvaret att fungera bättre och ger ett partiellt, men inte ett hundraprocentigt skydd. Den här behandlingen måste därför adderas med statiner för att vi ska få en bra effekt.
Vaccinet nästa hopp
Den andra immunstärkande principen forskarna arbetar efter, och som Hjärt-Lungfonden också är med och finansierar, är att ge patienten ett vaccin, som sätter igång patientens egen produktion av antikroppar.
Jan Nilsson samarbetar i vaccinprojektet med professor Göran K Hansson vid Karolinska institutet och forskare vid UCLA universitetet i Los Angeles där det slutgiltiga vaccinet ska tas fram. Ännu vet man inte vilket land – Sverige eller USA – som får testa vaccinet. Det beror på vilket läkemedelsverk från respektive land som godkänner det först.
– Men vi hoppas förstås att det blir i Sverige, säger Jan Nilsson.
Text: Elisabet Tapio Neuwirth
