Uppskattningsvis lider mellan 400 000 och 700 000 människor i Sverige av KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Den dominerande orsaken är långvarig rökning. Beräkningar visar att vid 45 års ålder har ungefär 5 procent av rökarna KOL, andelen stiger till 25 procent vid dryga 60 år, medan motsvarande siffror för ickerökare är 1 till 2 procent.
Fler kvinnor än män drabbas
Tidigare drabbades fler män än kvinnor av KOL, men sedan 1990 har sjukligheten och dödligheten i KOL hos kvinnor ökat markant och dödligheten hos kvinnor med KOL är nu högre än hos männen.
Kvinnor har i genomsnitt mindre lungor och trängre luftrör, vilket sannolikt gör dem känsligare för tobaksrökningens skadeverkande effekter. Sjukdomsförloppet är därför markant olika för kvinnor och män – rökande kvinnor insjuknar tidigare i livet i KOL, kvinnor tycks även få svårare symptom med nedsatt livskvalitet och fler sjukhusinläggningar
som följd.
Antal drabbade förväntas öka kraftigt framöver
I dag är andelen rökande yngre kvinnor större än rökande yngre män. Av dem som börjar röka i tonåren och sedan fortsätter kommer över hälften så småningom att utveckla sjukdomen. År 2020 beräknar man att KOL är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen.
Precis som namnet, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, anger är KOL ett långdraget förlopp som inte plötsligt försvinner. Redan skadade luftvägar och lungblåsor kan dessvärre inte läkas ihop. Det enda sättet att stoppa försämringen är att sluta röka – då förhindras att nya skador uppstår, därtill kan symptom som hosta och upphostning upphöra.
Symptom
KOL utvecklas under många år. Symptomen varierar från person till person men andfåddhet, dyspné, är det allra viktigaste symptomet vid KOL. Ofta, men inte alltid, ingår hosta – såväl ”rökhosta” som torrhosta, slembildning, pip eller väsningar i bröstet. Så länge man röker förvärras symptomen.
Symptomen kommer långsamt och smygande under årens lopp, det är därför vanligt att tecknen missförstås. Många tror att andningsbesvären beror på astma, stigande ålder eller att man drabbas av ”förkylningar” som inte vill gå över. Andfåddhet vid måttlig ansträngning misstolkas ofta som ”försämrad kondition” och det är vanligt att man anpassar sig efter andfåddheten, det vill säga anstränger sig mindre – man tar hellre hissen än trapporna eller väljer bilen framför cykeln.
Texten är hämtad ur Hjärt-Lungfondens temaskrift Kvinnors hjärtan och lungor som gavs ut i februari 2008.
