Du kan ladda ner temaskriften Hjärtsvikt som pdf.
Lyfter vi mycket med armarna kommer bicepsmuskulaturen att öka i storlek. Detta är ett tecken på adaptation (anpassning) av muskeln som ställer in sig på kravet att kunna klara ett ökat arbete.
Detsamma gäller för hjärtat. Vid ökad belastning reagerar hjärtmuskeln med tillväxt. Vi ser det som hjärtmuskelförstoring när vi talar om ett idrottshjärta, det vill säga ett förstorat hjärta orsakat av den träning idrottaren utsatt sig för och som inte är sjuklig i detta stadium. Denna adaptation är betydligt mer sofistikerad än bara en förstoring: stora delar av biokemin i cellerna förändras. Man kan säga att det ursprungliga hjärtat växlar om från en sportbil till en traktor, vilket är mer gynnsamt i ett pressat läge.
När adaptationen inte längre räcker till råkar hjärtat in i det som vi kallar för svikt, vilket betyder att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen. Cellerna i kroppen får för lite näring och syre vilket i första hand yttrar sig som diffusa symptom i form av trötthet och andfåddhet.
Ökat tryck
Orsakerna till hjärtats ökande arbete kan vara det ökade tryckarbete som är följden av högt blodtryck, eller ökat volymarbete som vid läckage i de klaffar som fungerar som backventiler. En annan orsak kan vara hjärtinfarkt, då en del av hjärtmuskeln har dött som resultat av infarkten. Den kvarvarande delen av muskelmassan ska då klara det arbete som en större muskelmassa klarade tidigare.
Det finns även hjärtmuskelförtvining (kardiomyopati) där belastningen på den kvarvarande muskelmassan ökar. När hjärtats ena kammare är försvagad, eller hjärtat inte kan fyllas med blod som tidigare, orkar det heller inte pumpa runt blodet som förr. Hjärnan, binjurarna och perifera nerver reagerar då genom att försöka frisätta stresshormoner såsom adrenalin och noradrenalin för att hjärtmuskeln ska arbeta effektivare och mer blod ska kunna pumpas runt till kroppens övriga organ.
För den hjärtsviktsdrabbade innebär detta extra tillskott av stresshormoner att motståndet i kroppens kärl ökar liksom att pulsen ökar. Det redan ansträngda hjärtat blir ytterligare pressat och råkar in i en ond cirkel. Den försämrade genomblödningen i kroppen drabbar på sikt också de övriga organen. Försämrad genomblödning i njurarna leder till att kroppen samlar på sig vatten och salt (ödem), vilket i sin tur leder till att man går upp i vikt. Kvinnor och män drabbas i ungefär lika stor utsträckning av hjärtsvikt. Kvinnor och män uppvisar dock delvis olika sjukdomsbild.
Hjärtsjukdom som ökar
Hjärtsvikt är ett vanligt tillstånd i den äldre befolkningen, och en av få hjärtsjukdomar som ökar i västvärlden. Tillståndet är mycket allvarligt och kräver livslång behandling.
Man beräknar att cirka 2 till 3 procent av befolkningen är drabbad, vilket innebär att uppskattningsvis 250 000 personer i Sverige har kronisk hjärtsvikt. De allra flesta insjuknar på ålderns höst – medelåldern för diagnostiserad hjärtsvikt är 75 år.
I dag kan hjärtsvikt oftast inte botas, men hjärtsviktsjukvården har kraftigt förbättrats de senaste 15 åren, och det finns i dag diagnostiska metoder och modern medicinsk behandling som förbättrar tillståndet, höjer livskvaliteten och förlänger livet. Forskning kring nya behandlingsformer och medicinsk apparatur pågår ständigt.
Systolisk hjärtsvikt
Cirka hälften av alla hjärtsviktspatienter har systolisk hjärtsvikt. Det innebär att hjärtats vänsterkammare har nedsatt pumpförmåga, det vill säga en sänkt förmåga att dra ihop sig med följd att blodet inte kan pumpas vidare i kroppen tillräckligt effektivt. De vanligaste bakomliggande orsakerna är hjärtinfarkt och högt blodtryck (hypertoni).
Diastolisk hjärtsvikt
Vid så kallad isolerad diastolisk hjärtsvikt har hjärtat en störning i fyllnadsfasen. Det innebär att förmågan att pumpa ut blodet är normal, men att kammarväggen inte är tillräckligt elastisk vilket resulterar i en svårighet att fylla hjärtat med blod. De flesta med hjärtsvikt lider av systolisk och diastolisk hjärtsvikt samtidigt.
Kronisk hjärtsvikt
Kronisk hjärtsvikt utvecklas ofta successivt under en längre tid, vanligen hos äldre personer. Orsaken är oftast någon form av skada på hjärtat, till följd av högt blodtryck (hypertoni) och/eller hjärtinfarkt. Till en början ger kronisk hjärtsvikt inga eller milda symptom.
Akut hjärtsvikt
Akut hjärtsvikt är den snabba försämring hos hjärtat som till exempel kan inträffa vid akut hjärtinfarkt. Tillståndet förbättras vanligen då hjärtat har återhämtat sig från infarkten. En plötslig försämring av kronisk hjärtsvikt kan också resultera i akut hjärtsvikt. Den kan inträffa som följd av bristande medicinering, infektioner och flera andra orsaker. De allvarligaste formerna av akut hjärtsvikt är lungödem, det vill säga vätskeansamling i lungorna, och kardiogen chock som innebär mycket dålig pumpförmåga kombinerat med extremt lågt blodtryck och som är direkt livshotande.
Texten är hämtad ur Hjärt-Lungfondens temaskrift Hjärtsvikt, som gavs ut i mars 2009.
