Karolinska universitetssjukhuset söker hjärtsviktspatienter till ett forskningsprojekt om effekter av yoga och rörelse i vatten.
Hjärtsviktsmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge har under våren 2011 startat ett forskningsprojekt för hjärtsviktspatienter. Projektet avser att jämföra effekterna av medicinsk yoga med fysisk bassäng- träning hos hjärtsviktspatienter. Pilotstudien förkortas MYS.
Yogan bygger på lugna, enkla rörelser, andningsträning och en stunds avslutande meditation. Medicinsk yoga kan vara en bra introduktion i egenvård eftersom det är lättillgängligt för patienterna även utanför sjukvården.
Har du hjärtsvikt och är intresserad av att delta i studien?
Kontakta:
Ewa Hägglund, Leg.Sjuksköterska
Hjärtsviktsmottagningen
Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Thorax Kärl mottagningen C188
Tel: 08-585 86 753
Som testperson kommer du att antingen få utöva Kundalini yoga (medicinsk yoga) eller träning i bassäng och utföra detta regelbundet i 3 månader 2 gånger i veckan, sammanlagt 24 gånger, under ledning av diplomerad yogainstruktör/ sjukgymnast.
Bakgrund till pilotstudien
Hjärtsvikt är idag en utbredd sjukdom med många besvär som påverkar livskvalitén hos dessa patienter. Cirka 3 procent av befolkningen i Sverige, motsvarande drygt 250 000 personer, har diagnostiserad hjärtsvikt.
Forskning idag visar att patienter med hjärtsvikt upplever en signifikant sämre hälsorelaterad livskvalitet än vid många andra sjukdomstillstånd.
Eftersom behandlingsmålen för hjärtsvikt mestadels är symtomlindring har intresset på senare år vaknat för att fler insatser ska göras för att öka den hälsorelaterade livskvalitén men även för minskad ångest och depression.
Depression har identifierats som ett av de starkaste tecknen för försämring av den fysiska funktionsförmågan, hjärtsymtom, dagliga aktiviteter, fysiska och sociala funktioner vid långtidsuppföljning.
Mot bakgrund av dessa resultat vill vi studera på vilket sätt medicinsk yoga och rörelse i varmvattenbassäng kan påverka patienter med hjärtsvikt och jämföra dessa två metoders effekt på fysiska parametrar, ångest/depression och hälsorelaterad livskvalitet.
