Hjärtsvikt går oftast inte att bota. Dagens forskning kring hjärtsvikt är därför fokuserad på att ge drabbade personer ett bättre och längre liv.
Forskningen kring hjärtsvikt och andra hjärtsjukdomar har tagit enorma steg framåt de senaste decennierna. Det innebär att man bland annat förfinar de apparater som redan finns och utvecklar nya. Kirurgiska metoder, andra icke-farmakologiska behandlingsmetoder samt olika typer av läkemedel utvecklas och testas. De senaste tio till femton åren har nya och effektiva läkemedel mot hjärtsvikt tagits fram, och behandlingsvinsterna är betydande.
Även själva diagnostiken av hjärtsvikt har förbättrats med hjälp av det så kallade BNP-provet som tas vid misstänkt hjärtsvikt. När provet visar höga halter i blodet genomförs en ultraljudsundersökning av hjärtat, vilket gör att läkaren kan ställa rätt diagnos snabbare, och när det är möjligt i ett tidigare skede.
Ett läkemedel med BNP-liknande substanser har tagits fram och godkänts av den amerikanska motsvarigheten till det svenska Läkemedelsverket, och kommer troligen till Sverige inom några år.
Hjärtsviktsmottagningar viktiga
Införandet av sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar har bidragit till att livssituationen för hjärtsviktspatienten har förbättras. Sverige är ett föregångsland i världen vad gäller uppföljning av patienter med hjärtsvikt och undersökningar visar att modellen som används här ger säkrare diagnostik och effektivare läkemedelsanvändning. Patienterna är mer tillfredställda, egenvården och överlevnaden har förbättrats och behovet av sjukvård har minskat.
Flera studier visar att livsstilsförändringar och inte minst motion kan vara lika effektiva som läkemedel. Läkare och forskare tittar även på hur man kan höja livskvaliteten för hjärtsviktspatienterna. I en liten studie på Malmö universitetssjukhus undersökte man om det gick att lätta på den traditionellt strikta vätskerestriktionen för hjärtsviktspatienter. Studien visade att det under kontrollerade former är möjligt att öka vätskeintaget, och att testpersonerna upplevde att deras livskvalitet höjdes.
För svårt sjuka personer med hjärtsvikt hjälper ibland inte enbart läkemedel, utan hjärtat kan behöva annan hjälp. Forskning pågår ständigt kring effektivare och mer förfinade pacemakers och pacemakerliknande apparater, som kan användas för behandling av hjärtsvikt, liksom olika kirurgiska behandlingar.
Ny kirurgisk behandling
Acorn CorCap är en ny kirurgisk behandling som har testas vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge på en liten grupp patienter med grav hjärtsvikt. Vid grav hjärtsvikt tänjs hjärtmuskulaturen ut och hjärtats form förändras och förstoras.
Metoden går ut på att en polyestersäck placeras runt det förstorade hjärtat, och syftet är att säcken ska dra ihop hjärtat och återskapa det normala hjärtats form. Metoden är under utvärdering och kan bli betydelsefull i framtiden. Det återstår dock att se hur sjuklighet och överlevnad påverkas.
På svårt sjuka patienter har det gjorts försök med olika typer av rekonstruktiv hjärtkirurgi. Myokardreduktion är ett ingrepp som ger en volymminskning av hjärtat och därmed ett gynnsammare hjärtarbete. Dor-operation är en av dessa metoder som är under utvärdering. En del av hjärtmuskeln skärs bort och en kortsiktig symptomförbättring har kunnat ses.
Alla dessa operationstekniker är mycket avancerade och det återstår att se hur sjuklighet och överlevnad påverkas.
Hjärttransplantationer
Ibland är en hjärttransplantation den enda chansen till överlevnad för svårt sjuka hjärtsviktspatienter. Bristen på donatorer är dock stor i Sverige och i väntan på en hjärttransplantation ligger fokus i dag på att använda och utveckla stödpumpar, eller i viss utsträckning mekaniska hjälphjärtan som stöder vänster kammare. Forskningen som bedrivs är intensiv och tekniken går snabbt framåt.
Principen för stödpumpar är att de används för att avlasta hjärtat, vilket leder till att patientens hjärta gradvis förbättras. Små stödpumpar eller mekaniska hjärtan kan opereras in och fungerar som hjälphjärtan inför en senare transplantation.
I framtiden kan dessa pumpar eventuellt utgöra alternativ till transplantation.
Ett mekaniskt hjälphjärta kan helt ersätta patientens sjuka hjärta. Dessa hjälphjärtan är mycket små, och man vet ännu inte hur länge patienterna har möjlighet att bära dem.
Försök i såväl Sverige som USA har gjorts med det helt konstgjorda hjärtat Abiocor som har opererats in på patienter. Framtidsutsikterna är ännu oklara.
Motverka stresshormoner
En viktig del inom forskningen är att motverka de system av stresshormoner som aktiveras vid hjärtsvikt. I dag finns flera läkemedel som bromsar aktiveringen. När man förbättrar denna typ av behandling ytterligare är förhoppningen att man kan förebygga hjärtsvikt – och en hel del andra sjukdomar – men än har man inte kommit dit. Dock vet man att god behandling av högt blodtryck, bland annat med läkemedel som bromsar aktivering av stresshormoner, på ett betydande sätt kan förebygga utveckling av hjärtsvikt.
Den allra största förhoppningen inom forskningen är att man i framtiden ska kunna reparera ett trasigt hjärta, i stället för att operera in reservdelar eller helt byta ut hjärtat som man gör i dag. Studier med stamceller och stamcellstransplantation pågår på patienter såväl som i laboratoriemiljö.
Texten är hämtad ur Hjärt-Lungfondens temaskrift Hjärtsvikt, som gavs ut i mars 2009.
