Stora framsteg har under de senaste åren gjorts inom behandling av hjärtinfarkt och instabil kranskärlssjukdom. Antalet hjärtinfarkter är färre och dödligheten har minskat med ett par procent varje år de senaste årtiondena. Men fortfarande är hjärtinfarkt den största enskilda dödliga sjukdomen i Sverige, både bland män och kvinnor. Även i framtiden kommer hjärt-kärlsjukdomar att vara en av de vanligaste orsakerna till sjuklighet och död, framför allt beroende på den ökande medelåldern bland befolkningen. Hjärtsjukdom fortsätter att kosta både människoliv och samhällsresurser.
Nya rön och forskning tillför ny kunskap till sjukvården. Mycket tack vare bättre behandling och tidigare diagnostik kan vi i dag rädda tusentals fler liv än för bara ett par decennier sedan. Den forskning som bedrivs i Sverige är i världsklass. Svenska upptäckter har fått internationell uppmärksamhet och har bidragit till ökad kunskap om åderförfettning, hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Men det behövs mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst, för att kunna förebygga dem, ställa bättre och tidigare diagnos, påverka sjukdomsförloppet och hitta nya bättre behandlingsmetoder och läkemedel.
Åderförfettning
Åderförfettning leder till hjärt-kärlsjukdom. Man vet i dag att inflammation i blodkärlens åderförfettningsplack också bidrar till utveckling av åder-förfettning och därmed kan öka risken för akut hjärtinfarkt. På molekylnivå vet forskare numera allt mer om vad som händer när ett blodkärl täpps till vid en infarkt. Men det saknas kunskap för att i förväg kunna upptäcka de patienter hos vilka åderförfettningsplacken i blodkärlen hotar att spricka och orsaka en infarkt.
En åderförfettningsprocess sätts igång av en blodfettsansamling. Statiner har en positiv inverkan på blodfetterna men det finns fortfarande ett stort behov av att bättre förstå hur blodfetterna påverkar processen, speciellt vid diabetes. Det bedrivs forskning på bred front för att hitta biologiska markörer för hjärtats sjukdomar. En rad proteiner i blodet kan redan kopplas till kranskärlssjukdom. Förhoppningen är att hitta rätt markör som gör det möjligt att slå larm om en infarkt är på väg. Därför hoppas forskare finna enkla testmetoder som visar förändringar i blodet och gör det möjligt att förutse hotande hjärtsjukdom.
Att hitta biologiska markörer för olika hjärtsjukdomar hänger också samman med försöken att hitta antikroppar som kan användas både för att ställa diagnos och för att kunna påverka åderförfettningen på cell- och molekylnivå. Målet är ett vaccin mot åderförfettning. Ett vaccin skulle kunna förhindra tillväxten av plack inne i blodkärlen och minska risken för hjärtinfarkt. Forskningsområdet är hett och
nya resultat har kommit bland annat från svenskt håll, men ännu är det långt till mål.
Genforskning
Även om män och kvinnor drabbas av samma hjärtkärlsjukdomar kan symptomen se helt olika ut, liksom de underliggande mekanismer som orsakar sjukdomen. Genom att analysera blodprover hoppas forskarna kunna kartlägga orsaker till hjärtsjukdomarna, hur de utvecklas och hur valet av behandling påverkat. Målet är att komma ett kunskapssteg närmare en behandling anpassad efter varje enskild individ, man som kvinna.
Forskarna har också identifierat en speciell gen som kan öka risken för hjärtinfarkt, men bara hos kvinnor. Varför vet man inte ännu, men en kartläggning av genens aktivitet i kroppen kan på sikt minska risken för infarkt och ge nya behandlingar mot åderförfettning.
Arvets betydelse för utvecklandet av hjärt-kärlsjukdom är också ett viktigt forskningsområde. Forskare hoppas kunna hitta arvsanlag som kan kopplas till hjärtinfarkt för att skapa möjligheter att utveckla nya behandlingsmetoder och läkemedel. Besök gärna Hjärt- Lungfondens hemsida och läs mer om de forskningsprojekt som stöds av oss.
Texten är hämtad ur Hjärt-Lungfondens temaskrift Hjärtinfarkt som gavs ut i juni 2008.
