Du kan ladda ner temaskriften Hjärtinfarkt som pdf.
Hjärtinfarkt orsakas av akut syrebrist som uppstår när en blodpropp plötslig bildas i något av hjärtats kranskärl. När en spricka uppstår i placket bildas hastigt en liten klump koagulerat blod. När klumpen växer till en propp som täpper till blodkärlet avbryts blodets genomströmning.
Proppen leder till allvarlig syrebrist i den del av hjärtmuskeln som försörjs av kranskärlet och smärta uppstår. Den del av hjärtat som inte får syre skadas allt allvarligare ju längre det dröjer innan proppen lösts upp. Är syrebristen långvarig dör hjärtmuskelcellerna. Skadan som då uppstår kallar vi hjärtinfarkt.
Hjärtmuskelvävnad som dött kan inte återbildas. I stället ersätter kroppen den döda delen av hjärtmuskeln med ett bindvävsärr. Delar av det drabbade muskelpartiet kan dock få viss blodförsörjning via angränsande blodkärl. Läkningstiden efter en infarkt är ungefär sex veckor.
Skillnader mellan kvinnor män
Hjärt-kärlsjukdom är en lika vanlig dödsorsak hos kvinnor som hos män, men kvinnor insjuknar i hjärtinfarkt i genomsnitt sju till åtta år senare än män. En förklaring kan vara att det kvinnliga hormonet östrogen har en skyddande effekt och en positiv inverkan på kärlens elasticitet, på koagulationssystemet och på blodfetterna. Risken för hjärtinfarkt ökar kraftigt för kvinnor över 55 års ålder.
Kvinnors och mäns hjärtan är olika. I förhållande till kroppsvolymen är kvinnors hjärtan både mindre och lättare än mäns. Kvinnors hjärtmuskel har finare fibrer än mäns och kvinnor har smalare kranskärl. Hos kvinnor finns placket längs hela kärlväggen, medan det hos män är mer samlat på en plats. Kvinnor och män upplever smärta olika, vilket kan bero på olikheter i de biologiska smärtmekanismerna. Det finns också skillnader i systemet för blodets koagulering.
Kvinnor har en tendens att söka vård senare samt mindre ofta relatera symptomen till hjärtsjukdom och därmed inte ta dem på lika stort allvar. Detta trots att hjärt-kärlsjukdom är en minst lika allvarlig sjukdom hos kvinnor och den vanligaste enskilda dödsorsaken hos såväl kvinnor som män.
Kärlkramp
Vid kärlkramp i bröstet – angina pectoris – uppstår en övergående syrebrist. Kärlkramp orsakas av syrebrist i hjärtmuskulaturen när inte tillräckligt med blod kan passera genom kranskärlen på grund av åderförfettning. Kärlkramp brukar delas upp i stabil och instabil kärlkramp.
Om kärlkrampen håller sig oförändrad i flera veckor brukar man kalla den stabil kärlkramp. En bestående åderförfettning i ett blodkärl gör det svårt för blodet att rinna fritt vilket leder till smärta orsakad av syrebristen. Vid kroppsansträngning, som att gå uppför en trappa, ökar hjärtats arbete och behovet av syre. Eftersom åderförfettningen gjort blodets väg trång är det svårt för hjärtat att få den blodförsörjning som behövs och även mindre kroppsaktiviteter kan bli väldigt ansträngande. En stabil kärlkramp är ofta förutsägbar även om symptomen kan utlösas lättare vissa dagar. Symptomen brukar gå över efter en stunds vila eller med en nitroglycerintablett.
En nyupptäckt kärlkramp eller en stabil kärlkramp som försämrats brukar kallas instabil kärlkramp. Den instabila kärlkrampen kan ge sig till känna redan vid lätt ansträngning eller till och med vid vila. Där det finns åderförfettning i kranskärlen bildas proppar som kroppen själv kan lösa upp. Syrebristen blir övergående och leder till plötslig och kortvarig smärta, men ger inga bestående skador på hjärtmuskelvävnaden, som vid en hjärtinfarkt.
Hjärtsvikt
Den bindväv som bildas efter en infarkt är visserligen stark men kan inte medverka när hjärtat drar ihop sig. Vid en omfattande infarkt eller om hjärtat fått ärrbildningar efter flera små infarkter kan hjärtats pumpförmåga försämras. Hjärtat orkar då inte längre förse kroppens celler, vävnader och organ med det syre kroppen behöver. Tillståndet kallas hjärtsvikt eller hjärtinsufficiens och kan vara av varierande grad.
Hjärtsvikt utvecklas ofta gradvis och det kan dröja länge innan symptomen blir tydliga. Kroppen har en förmåga att dölja hjärtsvagheten genom att anpassa sig i det längsta. Vid en hjärtinfarkt kan hjärtsvikten dock utvecklas snabbt. Det kan finnas andra orsaker till hjärtsvikt än ärrbildning efter hjärtinfarkt. En orsak kan vara lång tid med högt blodtryck, hjärtrytmrubbning, sjukdom i själva hjärtmuskeln eller i hjärtats klaffsystem.
Texten är hämtad ur Hjärt-Lungfondens temaskrift Hjärtinfarkt som gavs ut i juni 2008.
