Många har alltför mycket kolesterol i blodet utan att veta om det. Av naturliga skäl – det märks helt enkelt inte. Man kan inte känna att man har högt kolesterol. Däremot kan man känna av de sjukdomar som följer i spåren på ett högt kolesterol. Men då kan det ha gått många år och det höga kolesterolvärdet har långsamt påverkat kärlen och gjort dem trängre.
Kolesterolet samlas i kärlen redan i unga år
De sjukdomar som följer i spåren av åderförfettning är kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke och olika former av blodproppar. Förr trodde man att åderförfettning enbart drabbade gamla människor. Men i dag vet man att processen med högt kolesterol som samlas i kärlväggarna kan börja mycket tidigt.
Symptomen kommer ofta smygande. Det handlar om andfåddhet, trötthet, ett tryck över bröstet efter ansträngning eller när det är kallt. Smärtor i vadmuskeln, så kallad fönstertittarsjuka eller claudicatio, är också ett symptom på högt kolesterol. Vid fönsterittarsjuka är bäckenets eller benets artärer så trånga att blodet har svårt att ta sig igenom kärlet.
Kolesterolvärdet mäts genom ett enkelt blodprov och sedan mäts halten LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider i blodet. För att analysera värdet måste läkaren ta hänsyn till patientens helhetsbild. Njursjukdomar, inflammation i bukspottkörteln, diabetes, alkoholmissbruk, fetma, rökning, blodtryck och motion påverkar åderförfettningens förlopp. Även hormonrubbningar hänger ofta ihop med störningar i blodfettsbalansen.
På många sjukhus i Sverige har man nu börjat mäta nivåerna av apolipoproteinerna apoB och apoA-1 i stället för kolesterolmängden. Mycket talar för att detta kommer att bli allt vanligare i framtiden.
Texten är hämtad ur Hjärt-Lungfondens temaskrift Kolesterol som gavs ut december 2007.
